En problematisering av formativ bedömning

Randy Bennett har skrivit en artikel som problematiserar formativ bedömning ”Formative assessment: a critical review”.  Han är inte emot formativ bedömning, men påpekar vikten av att ha en tydlig definition så vi pratar om samma saker och kan beforska dessa, och att summativ och formativ bedömning inte är väsensskilda, som de ibland kan framstå som. Han skriver även om hur ”teaching to the test” kan vara bra om testet och vägen dit är bra och genomtänkt och resultaten används formativt. Han menar att lärarens ämnesdidaktiska kompetens självklart är viktig när frågor och bedömningsunderlag ska formuleras. Vidare är den ämnesdidaktiska kompetensen viktig då framåtsyftande mål ska beskrivas.

-To realise maximum benefit from formative assessment, new development should focus on conceptualising well-specified approaches built around process and methodology rooted within specific content domains.

Definitionen av formativ bedömning, enligt Dylan Wiliam, är ju MYCKET vid: ”Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited.”

3 kommentarer

  1. Ulf Jämterud, 23 mars 2011

    Mycket bra att ni tar upp detta!

    Vår skola (Bromma gymnasium) har ett samarbete med Per Måhl kring betyg och bedömning. Han berättade att det tycks finnas en olycklig polarisering i Sverige när det gäller just formativ och summativ bedömning. De flesta verkar hylla formativ bedömning och det finns underförstått ett slags förakt för summativ bedömning – en polarisering som man inte finner i andra länder.

    Per Måhl påpekade också att det svenska begreppet ”formativ bedömning” är betydligt snävare än exempelvis engelskans ”assessment for learning” och att det kanske inte alltid är tydligt vad man menar när man använder det svenska begreppet.

    Han framhöll också att formativ och summativ inte är varandras motsatser, att formativa bedömningar inte alltid får positiva effekter, samt att ”en del bedömningar måste vara summativa för att få positiva formativa effekter”.

    Sammanfattningsvis: det är mycket viktigt med en nyanserad diskussion när det gäller dessa angelägna frågor.

  2. Björn Kindenberg, 12 april 2011

    Intressant att läsa och ni får gärna utveckla det när ni hunnit läsa artikeln! Jag får också känslan av att man pratar ”ideologiskt” om summativt/formativt, nästan som om det var olika människosyner (en ond och en god) som företräddes.

    Dessutom tycker jag att kommentarbankerna i Skolwebben lutar åt en farlig förenkling av ”begreppsparet”. Omdömena är ofta uppställda enligt modellen ”Summativt: du har ej läst läxorna; Formativt: tänk på att läsa dina läxor i fortsättningen” (Jag hårdrar, men kan nog ändå konstatera att det behövs långt mycket mer av förutsättningslösa och ostörda samtal kring bedömning lärare emellan, om man ska komma vidare.

  3. Pingback Betyg på enskilda uppgifter? « Lärande bedömning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.