Betyg på enskilda uppgifter?

Idag har jag (Pernilla) varit på Rålambshovsskolan och pratat med lärare och skolledare om Lgr 11 och planeringar.

En av de frågor som dök upp var om man ska sätta betyg på enskilda uppgifter (för betygsättande lärare).

Skolverket har skrivit lite om detta på sin hemsida (dock i relation till Lpo 94). Notera att det inte står något om detta i någon författning så detta är enbart ”riktlinjer” från Skolverket och som man ser kan även de tolka det lite olika…

På ett ställe kan vi läsa:
”Betyg ska givetvis inte baseras på enskilda uppgifter och det är tveksamt om man bör sätta betyg på enskilda prov. Betyg gäller för kurser och ämnen.”

Det ska bli intressant att se hur Skolverket i de bedömda elevexempel de ska ta fram i relation till Diskussionsmaterialet, NP och olika bedömningsbanker visar på hur man kan ge feedback i relation till elevers lärande, och om de gör en sammanvägning till betyg.

Här tänker jag dessutom att det ju nu blir tydligare att man för ett visst betyg ska täcka in HELA kunskapskravet. Har man större uppgifter där det finns möjligheter till detta så kan ju det vara aktuellt. DOCK, är det ju sällan så att en elevs kunskaper ”håller” sig helt inom kraven för ETT visst betyg, utan att man kan för olika aspekter/mål täcka in hela eller delar av de olika kraven (A, C, E). Det är ju först när man gör sin sammanfattande (summativa) bedömning vid terminsslut som man verkligen behöver fundera på hur man väger ihop detta till ETT visst betyg.

På ett annat ställe står det dock:
”När det gäller betyg på enskilda arbeten eller prov i årskurserna 8 och 9 finns ingenting nämnt om detta i förordningar eller läroplaner. Kunskapsbedömning i det löpande skolarbetet betraktas som en del av den professionella yrkesutövningen och ses därmed som en angelägenhet för skolan och lärarna. Det är därför inte en fråga som de nationella styrdokumenten uttalar sig om. Om lärarna alltså sätter betyg på enskilda arbeten i årskurs 8 och 9 i grundskolan är något som lärarna själva bestämmer tillsammans med eleverna.”

Lite svårtolkat kanske…här menar man alltså att elevinflytandet skulle avgöra…

Jag tänker att det är viktigt att jobba med elevers förståelse av kvaliteter och kunskapskrav (Mål: eleverna ska utveckla samma känsla för kvalitet som läraren (Royce Sadler)). Ett betyg ska aldrig vara en överaskning, samtidigt som fokus alltid innan ett betyg sätts ska vara framåtsyftande – OK, nu har du utvecklat detta, vad är nästa steg och hur kommer vi dit?

Om vi då väger in Skollagens nya tillägg att vi ska bedriva utbildning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet, hur kan vi tänka då? Tja, det finns inte så mycket studier som handlar om detta. Den forskning många hänvisar till, är Ruth Butler & Co som gjorde några studier (i Israel på 80-talet, ”nonsens” uppgifter, ej kopplade till läroplan och ej av undervisande lärare) där de gav elevgrupper omdömen på samma uppgift på tre olika sätt: enbart feedback, enbart betyg eller en kombination. Kortfattat visade detta att enbart feedback gav en positiv effekt (och att feedback kan ha stor lärpotential har flera andra studier visat), och att kombinationen feedback/betyg gav sämst resultat. Detta förklaras med att elever då ”förblindas” av betyget, och inte tar till sig feedbacken. Som sagt, begränsad forskning, prova själv att jobba systematiskt på dessa tre olika sätt i tre arbetslag under en termin och utvärdera. Sedan har ni (kanske?) en beprövad erfarenhet som ni kan använda för att fatta beslut om hur ni gör på skolan. Gör ni det så skriv och berätta hur det gick! Är det kanske någon skola som redan prövat så vill vi gärna veta mer om det!

Vill du veta mer?
http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/2011/03/21/en-problematisering-av-formativ-bedomning/
http://www.larandebedomning.se/resurser.asp
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/98/51/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf

2 kommentarer

  1. Anna Karlefjärd, 1 mars 2012

    Skolverket har nu uppdaterat sitt svar i frågan, ni kanske redan har sett det annars kommer det här:

    Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?
    Svar: I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven. Det är viktigt att läraren vid betygssättningen av ämnet eller kursen inte bara lägger ihop resultaten på alla betygsbedömda prov och uppgifter för att få fram en medelprestation. Om läraren vid betygssättningen till exempel väger in resultat från prov som gavs tidigt är det viktigt att vara medveten om att eleven efter detta provtillfälle kan ha förvärvat de kunskaper hon eller han inte hade förutsättningar att visa tidigare.

    10 kap. 16 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 16 §, 15 kap 22 §, 18 kap. 18 § skollagen 2010:800

    • Pernilla Lundgren, 1 mars 2012

      Tack för input – vi lägger ut detta igen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.