Påminnelse: vad är syftet med nationella proven?

Skolverket skriver själva i skriften ”Nationella prov – frågor och svar”:

”Proven ska inte heller fungera som examensprov, dvs. de ska inte styra betygssättningen av den enskilda eleven. För lärarens betygssättning är det således kanske inte främst elevens prestation på provet som har störst betydelse för den samlade betygssättningen utan det förebildliga stöd som bedömningsmaterialen utgör för lärarens bedömning av elevens övriga prestationer. /…/ Tanken är alltså inte att det enskilda provet ska ha en ensamt avgörande betydelse för elevens betyg. Prov kan aldrig pröva mot samtliga mål oavsett om det är ett examensprov eller ett nationellt kursprov. /…/ Men varför ska man då inte ge resultatet på det nationella provet större tyngd vid betygssättningen? /…/ Även om ett prov är välkonstruerat finns alltid sådana mätfel eller bedömningsfel, beroende på vilken typ av prov det handlar om. Är det ett prov som baseras på uppgifter finns alltid en viss slumpfaktor i urvalet av uppgifter. En elev kan ha större tur än en annan när det gäller vilka uppgifter av alla tänkbara som råkar komma på provet. Är det ett uppsatsprov kan man ha mer eller mindre tur med ämnet och det kan finnas slumpfaktorer med när det gäller hur olika bedömare värderar den presterade texten. Och naturligtvis kan man som elev ha en bättre eller sämre dag. Vissa elever blir därtill nervösa och stressade och har svårt att prestera sitt bästa på ett prov, medan andra snarast blir stimulerade och presterar bättre än vanligt.

När det gäller betygssättningen av enskilda elever måste således provresultatet hanteras med omdöme. Ibland presterar elever bättre än normalt på ett prov, ibland sämre än normalt. Det vanligaste är att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens bedömning, men ibland förekommer avvikelse i ena eller andra riktningen. Då måste läraren bedöma om det är den egna bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen utifrån provet och dess bedömningsunderlag. I den mån ändringar förekommer bör det kunna ske modifieringar både uppåt och nedåt. Det finns inget fog för den inte ovanliga uppfattningen att ”nationella prov kan bara höja, inte sänka betyget”.

Provens diagnostiska funktion innebär främst att läraren av elevernas redovisningar kan få en uppfattning om vilka förtjänster och brister den enskilda eleven har i sitt kunnande. Men proven kan också ge en bild av om undervisningen haft en annan inriktning än den som provet betonar. Detta behöver inte innebära att undervisningen varit undermålig utan kan vara en konsekvens av lärares och elevers rätt att själva välja stoff och arbetsmetoder. Men om gruppens resultat på provet inte är i enlighet med lärarens bedömning måste förklaringar kunna ges t.ex. beträffande stoffval. Ett av de nationella provens syften är att konkretisera kursmål och betygskriterier och därför är det viktigt att analysera och diskutera om den egna tolkningen är i linje med de nationella styrdokumenten och den tolkning av dessa som de nationella proven representerar.”

Huuvida denna skrift gäller när vi går in i Skola 2011 framgår ej. Vill man fördjupa sig mer i ämnet kan man läsa Christian Lundahls bok Varför nationella prov?  eller Skolverkets utredning (från 2003 innan vi införde fler NP).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.