SI om NP

Skolinspektionens slutsatser efter sin senaste omrättning av nationella prov är att:

– Skolinspektionen anser att de nationella proven har ett för omfattande syfte. Proven har nu flera syften och mål som kräver olika typer av prov för att uppfyllas på ett fullgott sätt. Det gynnar inte likvärdig betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

– De bedömningsanvisningar som följer med proven är omfattande och komplexa och ger stort utrymme för tolkning.

– Möjligheten för läraren att förhålla sig objektiv vid bedömningen av sina elevers prov kan påverkas av den relation som finns mellan lärare och elev och den kunskap som läraren besitter om eleven och dennes tidigare prestationer.

Vi tänker att bedömning av kunskap är svårt. Vi vet att få lärare anser sig ha fått en god grund för detta arbete under sina lärarstudier. Kanske får man inte heller tid att diskutera kunskapsbedömning på skolan? Många lärare efterlyser även kompetensutvekling inom bedömningsområdet.

Man ska även komma ihåg att de som rättar om proven är vanliga lärare av kött och blod. Inga superpedagoger. Flera av dem uttrycker att de då sätter sig in mer i bedömningsanvisningarna och kanske tolkar dessa mer ”bokstavstroget” än vad de själva gör i sin egen bedömning av egna elevers nationella prov.

SI skriver att eftersom proven nu har flera syften och mål så gynnas inte likvärdig betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften. Vi tänker att om proven ska vara en grund för en likvärdig betygsättning måste de inkludera så många mål som möjligt. Ska de bara gynna en likvärdig rättning av NP så är det ju bättre att ha färre och enklare uppgifter, gärna multiple choice. Men det vill väl ingen? Det har även förts fram krav på att man i sin betygsättning inte får avvika från resultatet på nationella provet mer än en viss procentsats. Något som Björklund i Agenda inte höll med om.

Ett ”problem” är ju att Skolverket uttrycker att proven ska ha både en summativ och en formativ funktion. När proven ligger så pass sent är det ju svårt att förena det med en formativ tanke. Det jag lär mig som lärare hinner jag inte ändra på i undervisningen för dessa elever, men kanske till nästa klass? Om proven ska ha en formativ funktion är ju inte heller likvärdigheten ett problem, då är ju det viktigaste att identifiera elevens stykor och brister och anpassa feedback och undervisningen utifrån det. Kanske ska någon (?) bestämma vad huvudsyftet med proven är för att kunna optimera möjligheterna för att det uppfyller detta syfte?

Kanske skulle även bedömningsdiskussionen om likvärdighet avmattas om vi gjorde som man gör i många andra länder: att väga in även andra faktorer än betygen vid urval till högskola/universitet. Betygen får då inte samma vikt, och diskuteras inte heller i samma utsträckning i dessa länder. Det kan vara att man skriver särskilda prov i de ämnen som är relevanta för den utbildning jag söker eller andra antagningstester. Vi vet ju att forskning visar att de elever som tas in på höga betyg presterar bättre på högskolan än de som skrev bra på högskoleprovet. Intressant vore även att studera hur antagning betyg vs. betyg + någon form av antagningstest skulle påverka studieresultaten?

Hur tänker du om likvärdighet? Hur arbetar ni för en mer likvärdig bedömning på din skola? Vilka syften ska NP ha?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.