Visar alla blogginlägg från: maj 2011

Etnisk diskriminering vid bedömning?

I artikeln av Hinnerich, Höglin & Johannesson från i år ”Ethnic Discrimination in High School Grading: Evidence from a Field Experiment” (No 733, Working Paper Series in Economics and Finance, Stockholm School of Economics) beskrivs en studie som visade på att elever som inte har svensk bakgrund diskrimineras vid icke-anonym rättning av nationella prov. ”Non-blind grading increase the test score by 16% for students with Swedish background, but for students with foreign background this effect is only 4%. This discrimination effect explains the entire difference in the non-blind grade between students with Swedish background and students with foreign background. The blind grade is similar for both groups.”

Resultaten är intressanta, och avviker från  studier där man jämfört elevers grundskolebetyg och gymnasiebetyg, där man snarare beskriver att många grundskolor med elever med invandrarbakgrund snarare är mer generösa i sin betygsättning (detta som sagt när man tittar på betyg och inte nationella prov).

Fler kommentarmaterial

Nu finns även kommentarmaterial i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmål, samiska, engelska för döva och hörselskadade och moderna språk för döva och hörselskadade att köpa eller ladda ner här.  

Kommentarmaterialet, som riktar sig till lärare och skolledare, ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i kursplanerna. Det beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och hur kunskapskraven är konstruerade.

SPAM

Om ni ser några märkliga kommentarer så beror det på att vi blivit spammade på bloggen,
vi jobbar på att ta bort dem men de publiceras direkt just nu pga bloggbugg.

Skolinspektionens chatt om omrättning av NP

Några av frågorna som besvarades var:

Nyfiken: Vad kan man göra för att proven ska bedömas likvärdigt?
Statistiker: De rekommendationer som föreslås ska inte ses som försök till enkla lösningar. Att genomföra de förändringar som rekommenderas ses dock som ett steg mot att öka möjligheten till likvärdig bedömning. Skolinspektionen rekommenderar därför att följande åtgärder vidtas:
Syftet med de nationella proven bör klargöras och begränsas.
Provens konstruktion bör avgöras av provens primära syfte.
Anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning bör förenklas. Lärare bör ges möjlighet att utveckla sin bedömarkompetens.
Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar proven bör införas.

Calle: Jag är osams med min lärare och är orolig för att rättningen av mitt prov blir godtyckligt. Hur ser Skolinspektionen på det?
Statistiker: Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning kopplad till vilken lärare som rättar proven. Skolinspektionen ifrågasätter därför av den anledningen att de nationella proven verkligen stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

Undrande: Kommer vi att få tillbaka de omrättade proven? Så man får se var bedömningen skiljer sig åt.
Statistiker: Tyvärr kommer de omrättade proven inte att skickas tillbaka till skolorna. Detta beror på att all omrättning skett digitalt. Resultaten på skolnivå för de skolor som skickat in sina prov kan laddas ned från:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Central-rattning-av-nationella-prov/

Fröken P: Hur många av omrättarna ”erkänner” att de är hårdare i det uppdraget än med bedömning av egna elevers arbeten?
Statistiker: Skolinspektionen har kunnat notera att många omrättare upplever att de kan förhålla sig mer korrekt till de bedömningsanvisningar som följer med proven och att de är striktare i sin tolkning av dessa i sin roll som omrättare än när de rättar sina egna elevers nationella prov. Detta ses dock inte som ett problem eller en felkälla utan stärker snarare omrättningens resultat.

Hela chatten och alla rapporter om omrättningen hittar du här.

Några inlägg i debatten om likvärdiga betyg kan hittas här, här och här.

Finns det virus i kursplanen?

Skolvärlden har intervjuat Françoise Barré-Sinoussi, fransk virolog som utsågs till 2008 års Nobelpristagare i medicin eller fysiologi för sitt arbete som ledde till upptäckten av aidsviruset.
– För mig är skolan en väldigt viktig del i arbetet mot hiv/aids, så jag blev häpen över att ni här i Sverige inte har obligatorisk undervisning om hiv/aids i skola. Det var en stor överraskning. I de flesta länder är undervisning i grundskola och gymnasiet en del av det förebyggande arbetet mot sjukdomen.

Och nej, det står inget specifikt om HIV/AIDS i grundskolans nya biologikursplan. Eleverna ska enligt det centrala innehållet få undervisning om virus, människans sexualitet och hur man kan förebygga sexuellt överförbara sjukdomar. Inte heller står det något om att eleverna ska få undervisning som behandlar ett annat stort problem: växthuseffekten.  Man kan väl anta att det ändå kommer att ingå, men eleverna kan dock inte garanteras att möta undervisning om HIV/AIDS eller växthuseffekten.

What is taught and what is learned?

I sin avhandling ”What is taught and what is learned” har Angelika Kullberg låtit några lärare genomföra två typer av lektionsdesign i olika klasser för att se om detta påverkar elevernas lärande i matematik. Genom en förbättrad lektionsdesign där man tar hänsyn till flera kritiska aspekter i lärandeobjektet får man elever att bättre förstå positiva och negativa tals värden på tallinjen. I bilagorna återfinns användbara arbetsblad och tester som använts vid studien. Kullberg konstaterar även att läraren har mindre betydelse för elevernas lärande än vad lektionsdesignen har. Det visar sig då också att man kan använda och nyttja andra lärares identifierade kritiska aspekter för att planera den egna undervisningen. Great. Sharing is caring.

Här läser du hela avhandlingen och här en kortare sammanfattning.

Skolinspektionen om Lgr 11: Kursplaner och kunskapskrav

Kursplanerna har ju varit ute på remiss både här och där. Intressant nu när de är färdiga, och vi har bearbetat dem, kan vara att återkomma till Skolinspektionens synpunkter och hur dessa ev. syns i kursplanerna. De skrev bland annat i sitt remissyttrande:

”Skolinspektionen ser positivt på förslagen, men bedömer att sambanden mellan mål, centralt innehåll och kunskapskrav i vissa fall behöver tydliggöras ytterligare.”

”Om avsikten med strecksatserna som avslutar avsnittet är att ange de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet bör detta tydligt framgå.”

”Vidare är det önskvärt att det centrala innehållet – i de kursplaner där detta inte redan är gjort – disponeras så att kopplingen till målen för utbildningen tydligt framgår.” 

”Det generella intrycket är att kopplingen mellan målen och det centrala innehållet framgår svagt i flera av de föreslagna kursplanerna. Därigenom finns det risk för att det blir otydligt för mottagarna att innehållet har valts ut för att eleverna ska kunna utveckla de önskade kunskaperna.”

”När det gäller de nationella kunskapskraven bedömer Skolinspektionen att dessa behöver genomgå ytterligare bearbetningar för att kunna bidra till en ökad likvärdighet i bedömningen och betygssättningen av elevernas kunskaper.”

”Skolinspektionen anser att det finns oklarheter beträffande nivåskillnaderna mellan de föreslagna kunskapskraven. Det handlar såväl om nivåskillnaderna mellan årskurs 6 och 9 som mellan de olika betygsstegen.”

”Kunskapskravens nuvarande utformning medför också att det blir upp till lärarna själva att göra omfattande bearbetningar för att skillnaderna mellan de olika betygsstegen ska kunna åskådliggöras för elever och föräldrar.”

Undantag för engelska

Skolverket skriver på sin hemsida:

”Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande ändå möjlighet att anses behörig till ett nationellt program. Eleven ska bedömas ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. Eleven ska i gymnasieskolan erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå

Vilka elever omfattas?
Från och med hösten 2011 kan elever omfattas av ett undantag från kravet på ett godkänt betyg i engelska när de ansöker till gymnasieskolan. Detta gäller elever som på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft
möjlighet att delta i undervisningen i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning. Det krävs dock att eleven i övrigt är behörig till den sökta utbildningen, det vill säga har minst sju (för behörighet till yrkesprogram) respektive elva (för behörighet till högskoleförberedande program) godkända betyg med sig från grundskolan inklusive matematik och svenska/svenska som andraspråk.”

Läs mer här.

Anonymiserade prov

I en studie av Tyrefors Hinnerich et al. för IFAU undersökte man hur anonym rättning påverkade resultaten. Man såg dels, liksom Skolinspektionen tidigare observerat, att vid anonym rättning får eleverna generellt lägre resultat (ca 13 %). Flickor fick ca 15 % högre resultat än pojkar både vid den anonyma och den icke-anonyma rättningen. Man fann ingen könsdiskriminering vid rättningen. (edited)

usblopp

20110519-211031.jpg