Känner du någon lärare som inte vill sätta likvärdiga betyg?

Johannes Åman skriver på DN:s ledarsida idag, utifrån Riksrevisionens rapport om likvärdiga betyg, att:

”Så länge det finns betyg måste målet vara likvärdighet. Det är en fråga om rättvisa. Men likvärdiga betyg är inte skolans yttersta mål. Varje förslag som syftar till att göra betygen mer likvärdiga måste också bedömas utifrån vilka effekter det kan få på undervisningen.

En populär idé är att eleverna ska få rätt att överklaga. För att man i efterhand ska kunna avgöra vad som är ”rätt” betyg krävs dock dokumentation. Därmed styrs lärarnas undervisning mot det enkelt mätbara.

Om rättvisa bara handlade om att ha kriterier med vars hjälp eleverna kan rangordnas så vore allt gott och väl. Anser man däremot att det viktigaste är att undervisningen har både bredd och djup är överklaganderätt en lösning som förvärrar skolans problem snarare än löser dem.

Den rapport om likvärdiga betyg som Riksrevisionen presenterade i går var inte av det anspråksfulla slaget. Där fanns inga nya radikala grepp. I stället sökte rapporten svaret på om de åtgärder som Skolverket och Skolinspektionen redan vidtar är effektiva. Når information och stödmaterial ut till lärarna? Utvärderar skolmyndigheterna sina egna insatser som de borde?

Detta är ett typiskt revisionsperspektiv. Men när de radikalare idéerna har allvarliga biverkningar måste man just ta ett steg tillbaka och undersöka om det inte går att nå längre med medel som redan används.

För att kunna sätta rättvisa betyg måste lärarna förstå målen. Men det måste de också för att kunna ge eleverna en undervisning av hög kvalitet.

Ett arbete som är inriktat på att utveckla lärarnas förmåga att sätta rättvisa betyg blir därmed indirekt också ett arbete som kan leda till bättre undervisning.

Lärare som vinner en djupare förståelse av läroplanens mål och av tankarna bakom betygskriterierna kan själva bli tydligare pedagogiska ledare. Och om lärarna blir skickligare på att förklara för eleverna vad som förväntas av dem kan arbetet för rättvisare betyg bidra såväl till bättre provresultat som till djupare ämnesförståelse.”

Något jag saknat i debatten om betyg och likvärdighet är en problematisering av målen. Om nu flera instanser finner att lärarna har svårigheter att förstå målen och hur man arbetar med dem kan man ju även fråga sig vilka verktyg lärarna fått för att förstå målen, och kan det finnas problem med konstruktionen av målen (i Lpo 94)? I Lgr 11 finns en större tydlighet, och mål och bedömning överensstämmer på ett mycket bättre sätt. Detta faktum, tillsammans med Skolverkets stödmaterial och det kommunala och lokala arbetet, tror jag kommer att leda till att undervisningen i större utsträckning kommer ha en tydligare koppling till läroplansmålen och bedömningen till kunskapskraven, vilket leder till en ökad likvärdighet, i dess vidaste bemärkelse.

Jag har heller inte stött på någon lärare som inte vill jobba med bedömning på ett likvärdigt sätt… Har du?

4 kommentarer

  1. Jan Lenander, 22 juni 2011

    Alla lärare vill arbeta med likvärdiga bedömningar men de flesta längtar ändå efter att ge sina egna elever lite högre. När då skolpeng, lärarutvärderingar, … baserar sig på betyg så finns det starka drivkrafter bort från likvärdighet och mot betygsinflation. Det känns konstigt att belöna de som är svaga och faller undan för pressen. Johannes Åhman har helt rätt i att det behövs uppföljning av betygssättningen.

    Uppföljning av betygssättningen kan öka kraven och engagemanget hos lärarkåren när det gäller tydligheten hos målen så det handlar inte alls om antingen eller.

    • plundgren, 22 juni 2011

      Självklart ska vi diskutera betygsättning och ha bra verktyg för att kunna analysera denna. Arbetet med likvärdighet tror jag dock kommer att att få ett lyft i sig med tydligare styrdokument. Sen tror jag att lärare ger sina elever ”högsta betyg” men tror inte ”alla” vill betygsätta deras kunskaper högre än vad de har underlag att göra… /Pernilla

  2. Jan Lenander, 22 juni 2011

    Ooops, jag läste för snabbt, Johannes Åhman skrev inte något om att det behövs uppföljning av betygssättningen, det är bara jag som anser det. Jag hävdar dock att det behövs professionell utvärdering och kalibrering och hävdar att överklaganden från eleverna inte är rätt väg för att förbättra systemet.

    • plundgren, 22 juni 2011

      Överklagning av betyg är lite knepigt, ur rättssynpunkt finns starka argument, men jag tror liksom Åman att kravet på en ökad (skriftlig) dokumentation leder till grundare kunskaper… Jag har dock sett exempel på det motsatta från Queensland som jobbar på ett spännande sätt med dessa frågor. /Pernilla

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.