Visar alla blogginlägg från: augusti 2011

Godis är gott

Lusläsningen av kunskapskraven fortsätter. Så här efter lunch när sötsuget sätter in funderar vi på vad det som står i kunskapskravet i religion åk 6 skulle kunna betyda:

”Eleven kan…göra gott”

”Eleven kan…göra polkagrisar”?

:)

Vissa är långa, andra är korta…

…av kunskapskraven i Lgr 11. Har vi hittat det längsta (Ge 7-9)? Utmana oss – hittar du en längre mening?

Har man tappat syftet?

Med anledning av Kemins år 2011 har Plast- & Kemiföretagen tillsammans med bl.a. representanter från lärarutbildningen i Stockholm tagit fram materialet Kemilektioner för grundskolan. Det innehåller laborationer organiserade efter årets månader sorterade i en tabell relaterade till det centrala innehållet i Lgr 11. Nedan ett exempel på en laboration.

Vi saknar i materialet något om VARFÖR man gör detta, det vill säga referenser till syftesdelen i Lgr 11 med de förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Vad ska eleverna utveckla för kunnande genom att arbeta med dessa laborationer? Vi funderar även på hur elevernas lärande ska synliggöras och dokumenteras, vilket inte framgår.  Av kunskapskraven kan vi utläsa hur eleverna ska visa sitt kunnande, vilket påverkar hur vi måste organisera vår undervisning, bedömning och redovisningsformer. Det är i materialet ont om uppgifter där eleverna själva får ”formulera enkla frågeställningar och planeringar”,  ”jämföra sina och andras resultat och föra /…/ resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag på på hur undersökningen kan förbättras”  eller göra ”dokumentationer av sina undersökningar i text och bild” (utdrag från kunskapskraven i kemi).

Det finns ju en risk att om man planerar enbart utifrån det centrala innehållet, utan att titta på syftet och kunskapskraven, så har man kanske inte gett eleverna möjlighet att visa vad de kan, utifrån kunskapskraven, och då kan det ju i värsta fall bli så att att inga elever uppfyller lägsta godkända kunskapskrav…

Däremot kan man ju självklart använda materialet när man gör sin pedagogiska planering men man kanske får utveckla: Vad är det eleverna ska lära utifrån syftesdelen? Vilka förmågor ska eleverna utveckla genom att vi arbetar med detta centrala innehåll? Hur bygger jag upp en undervisning som möjliggör det? Hur kan jag se alla elevers lärande och dokumentera utifrån kunskapskraven?

Jag tänker också på det faktum att vi lärare kan ha fler syften med laborationer än vad som uppfattas av eleverna. Ofta vill man utveckla både elevernas förmåga till naturvetenskapligt arbete och tänkande, samtidigt som man vill att eleverna ska förstå det innehållsliga: olika naturvetenskapliga processer, begrepp eller teorier. Om detta skriver Per Hagström i sin intressanta avhandling :

 ” Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se””

Filmtajm ”Bedömning & Betyg” the original

Sugen på fler filmer om Lgr 11? Klicka här.

Tipsa Skolverket

Skolverket efterlyser tips om hur de kan stödja skolorna i det fortsatta implementeringsarbetet av Lgr 11.

Mejla dina tips till: nyalaroplaner@skolverket.se

Jag har mejlat ett tips: ett önskemål om ha öppna diskussionsforum runt kursplanerna i Lgr 11 med ett liknande upplägg som de hade runt framtagandet av kursplanerna.  Återkommer när jag fått svar.

Treenigheten i Lgr 11

Sitter fortfarande och går igenom kunskapskraven och ser tydliga exempel på att man i sin planering måste beakta hela treenigheten:

FÖRMÅGOR – CENTRALT INNEHÅLL – KUNSKAPSKRAV

Tittar jag i SO åk 3 så är kunskapskraven ganska explicita, med kopplingar till det centrala innehållet. Dock inte allt centralt innehåll, så har man för mycket fokus på kunskapskraven riskerar man att eleverna inte får möta allt centralt innehåll. Tittar man för mycket på k-kraven och glömmer bort att dessa i 3: an bara beskriver den lägsta nivån av kunnande, så har man tappat delar av syftesdelen och förmågorna (reflektera, analysera, jämföra, kritiskt granska etc.) och därmed brutit mot portalparafgrafen i skollagen som handlar om att alla elever ska utmanas att nå så långt som möjligt. Treenigheten kanske kan illustreras i en pyramid?

Sedan får vi förstås inte glömma de övergripande målen i Kap. 2 …hmmm…då kanske man skulle kalla det fyrenighet? Sedan får man ju inte glömma att ta in utvärderingar av tidigare elevers lärande för att anpassa undervisningen. Och så ska vi ju även förstås ta in relevant forskning om undervisning och lärande in i planeringen. Femenighet illustrerat i ett Venn-diagram kanske?

Hur ser du på hur delarna hänger ihop? Vad använder du för bild?

Veckans boktips: Pedagogisk bedömning i ny upplaga

”Förr såg jag bedömning som något nödvändigt ont. Nu uppfattar jag det som en möjlighet att hjälpa mina elever i deras utveckling.”

I denna omarbetade upplaga av ”Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap” ingår nyskrivna kapitel om skolans kunskapsuppdrag och om individuella utvecklingsplaner (IUP). Dessutom diskuteras i flera kapitel de senaste läroplanerna mot bakgrund av det nytänkande som präglar aktuell forskning och olika utvecklingsarbeten om bedömning och betygssättning.

En grupp forskare, lärarutbildare och lärare presenterar här sin syn på olika former av bedömning i grundskola och gymnasium. I antologin finns konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta med t.ex. kunskapskrav, nivåer, portfolios, matriser och andra hjälpmedel.

Medverkande författare: Lisa Björklund Boistrup, Ingrid Carlgren, Anders Jönsson, Katarina Kjellström, Ann S. Pihlgren, Lena Sjöqvist och Helena Tsagalidis. Redaktörer: Lars Lindström, Viveca Lindberg och Astrid Pettersson.

Då var det viktigaste gjort…

…loggan till vårt projekt med Astrid Petterson ”Bedömning av kunskap för lärande och undervisning”. Fullsatt, dryga 200 anmälda. Kul!

Karakterer gir umotiverte barn

Ett norskt forskningsprojekt har undersökt hur tidiga betyg kan påverka elevers lärande.

Å gi karakterer lengre ned i skolen strider imot forskning. Det gjør ungene oppmerksom på prestasjon istedenfor mestringsglede og det er ingen forskning som tyder på at det er bra, heller tvert om, sier Åge Diseth.

Liksom andra studier tidigare visat så kan det påverka elevens motivationsgrad till att styras över från inre motivation till mer av yttre motivation.

– Våre resultater viser at ytre motivasjon ikke har noen sammenheng med prestasjonsnivået. Dette stemmer overens med tidligere forskning, som viser at elever har mer nytte av sin egen mestringsglede alene desto lengre ned i grunnskolen man kommer, sier Diseth.

– Hvis elevene virkelig skal bli flinke er det viktig at de motiveres ut fra et eget ønske om å forstå. Det er også viktigere senere når de skal studere at de har en forståelsesbase som er motivert ut fra et ønske om å lære heller enn å få en god karakter, sier Oddrun Samdal.

Vad kan man då tänka på som betygsättande lärare för att upprätthålla elevernas inre motivation? Forskarna Diseth och Samdal ger följande tips:

* Læreren må gi gode tilbakemeldinger til eleven om hva hun eller han kan gjøre for å lære mer.
* Læreren må gi eleven selvbestemmelse slik at han eller hun kan velge hvilken måte de skal løse et problem på.
* Læreren må vise at han eller hun bryr seg om den enkelte elev, og støtte opp om relasjonsbehovene til eleven.

Även om alla tre ovanstående tips är basala för oss alla, vi vill ju alla få höra att vi är kompetenta, ha inflytande över vårt arbete och kunna arbeta tillsammans med andra, så visar forskarna i studien att det är de två första som är viktigast för elevers lärande. Den sista är dock, självklart, viktig för elevers välbefinnande.

Läs mer:
Viss forskning visar att några elevgrupper kan ha gynnats av tidiga betyg. (Sjögren)
Betyg gynnar inte lärandet (Lundahl)

”Emil fick sitta i snickarboa för han gjorde hyss och vet du mitt nya marsvin heter Pelle”

Ja, nu problematiserar vi och är lite fåniga kanske, men det blir lätt så när man går igenom varje ord och mening i kunskapskraven i Lgr 11. Varje ord. Varje mening.

Dagens fråga är: har man uppfyllt de två kunskapskraven nedan (för lägsta godtagbara kunskaper i biologi i åk 3) om eleven kan säga något om Emil och hästen Lukas, vedklabbarna i snickarboa och namngett sitt eget marsvin Pelle? Eller att eleven kan säga något om Lilla farbrorn och hans nya vän hunden och att ”Min nya kanin har jag döpt till Hoppe”.

”Eleven kan samtala om skönlitteratur … som handlar om … människan.”

”Eleven namnger … några djur och växter …”