Hur skiljer sig ett enkelt resonemang från ett välutvecklat?

I kunskapskraven i Lgr 11 beskrivs progressionen i kunnandet med relativa begrepp som till exempel enkla eller välnyanserade. Hur kan man förstå dem? När man diskuterar dess betydelse bör man självklart ha med sig elevexempel, och man kan även titta i Kommentarmaterialet för att få stöd. Där står längst bak förklaringar till progressionsorden, t.ex. om skillnaden mellan enkla – utvecklade – välutvecklade (t.ex. resonemang) att:

”Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvali­teten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.

Graden av utveckling kan kännetecknas av olika saker beroende på sammanhang. I frasen eleven kan ge enkla omdömen … används till exempel värdeorden för att beskri­va hur utvecklad förmåga att utvärdera något som eleven visar. Med enkla omdömen avses då att omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.

Ett annat exempel på hur de här värdeorden används är att de ibland anger med vilken kvalitet eleven motiverar olika ställningstaganden och val, exempelvis eleven formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar. Enkla motiveringar känneteck­nas ofta av att de är allmänt hållna och baseras mer på subjektiva värdeomdömen än på utvecklade argumentationer. Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in flera olika aspekter och baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar.

Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman … Mer utvecklade resonemang kan till exempel inne­fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver hur underbyggda elevens resonemang är.”

Genom det lokala arbetet på skolan, och genom elevexempel från Skolverket kommer det att utvecklas en praxis runt dessa progressionsord, på samma sätt som det gjort i domstolsväsendet. Där har man genom att pröva och ompröva domar fått en praxis som gör att man har ”exempel” som särskiljer t.ex. ringa misshandel, från misshandel och grov misshandel. Viktiga prejudikat kommer vi att få, hoppas jag, från Skolverket.

En sådan praxis kommer att utvecklas även för kunskapsbedömningar i skolan, men det kommer att ta lite tid…

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.