Vad är syftet med de nationella proven?

Anders Jönsson, bedömningsforskare, skriver på Skola och Samhälle om de nationella proven. Han funderar över om det finns en övertro på i vilken utsträckning det överhuvudtaget är möjligt att åstadkomma en likvärdig bedömning genom de nationella proven. Han förordar att:

”Det man snarare borde satsa på, ifall man vill åstadkomma hög likvärdighet på riktigt, är att på bred front utveckla lärarnas bedömningskompetens, så att alla de bedömningar som görs i skolan håller hög kvalitet. Och detta är definitivt inget man åstadkommer genom att ta bort lärarnas ansvar för att bedöma nationella prov och överlåta det på kollegor eller externa censorer. Nej, detta är något man åstadkommer genom utbildning, träning och samtal. Lärare behöver utbildas i bedömning och betygsättning, men de behöver också träffas kontinuerligt för att skapa en gemensam förståelse för innebörden av de begrepp som används i kursplanerna, hur dessa förmågor kan ”lockas fram” av olika uppgifter, hur man identifierar olika kvaliteter i elevernas svar och lösningar, hur man utifrån denna information kan stödja vissa elever och utmana andra o.s.v.”

Kanske skriver han detta nu då de Nationella proven har fått en ”ny” syftesbeskrivning från hösten:

”Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:
– stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
– ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

De nationella proven kan också bidra till:
- att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
– en ökad måluppfyllelse för eleverna.”

Skolverket har tidigare skrivit om syften med NP i skriften ”Nationella prov – frågor och svar”:

”Proven ska inte heller fungera som examensprov, dvs. de ska inte styra betygssättningen av den enskilda eleven. För lärarens betygssättning är det således kanske inte främst elevens prestation på provet som har störst betydelse för den samlade betygssättningen utan det förebildliga stöd som bedömningsmaterialen utgör för lärarens bedömning av elevens övriga prestationer. /…/ Tanken är alltså inte att det enskilda provet ska ha en ensamt avgörande betydelse för elevens betyg. Prov kan aldrig pröva mot samtliga mål oavsett om det är ett examensprov eller ett nationellt kursprov. /…/ Men varför ska man då inte ge resultatet på det nationella provet större tyngd vid betygssättningen? /…/ Även om ett prov är välkonstruerat finns alltid sådana mätfel eller bedömningsfel, beroende på vilken typ av prov det handlar om. Är det ett prov som baseras på uppgifter finns alltid en viss slumpfaktor i urvalet av uppgifter. En elev kan ha större tur än en annan när det gäller vilka uppgifter av alla tänkbara som råkar komma på provet. Är det ett uppsatsprov kan man ha mer eller mindre tur med ämnet och det kan finnas slumpfaktorer med när det gäller hur olika bedömare värderar den presterade texten. Och naturligtvis kan man som elev ha en bättre eller sämre dag. Vissa elever blir därtill nervösa och stressade och har svårt att prestera sitt bästa på ett prov, medan andra snarast blir stimulerade och presterar bättre än vanligt.

När det gäller betygssättningen av enskilda elever måste således provresultatet hanteras med omdöme. Ibland presterar elever bättre än normalt på ett prov, ibland sämre än normalt. Det vanligaste är att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens bedömning, men ibland förekommer avvikelse i ena eller andra riktningen. Då måste läraren bedöma om det är den egna bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen utifrån provet och dess bedömningsunderlag.”

Jag tänker att ändringen i syftet ställer ännu högre krav på provkonstruktion och arbetsmaterial. Vad tänker du?

3 kommentarer

  1. Per Selin, 27 september 2011

    Det som stör mig lite med NP är vetskapen att de skulle kunna användas till så mycket mer om man bara fick. Nu sätter reliabiliteten stopp för att man skall låta eleverna se uppgifterna till de skriftliga delarna i sv och en i förväg t ex. Man skulle även kunna låta eleverna gemensamt förbättra och arbeta med uppgifterna om inte NP vore så mycket av statistikinsamling och så (förhållandevis) lite av att elevernas kunskaper skall komma fram på så många sätt som möjligt.

    • Pernilla Lundgren, 28 september 2011

      Jag har hört från en ganska säker källa att några NP nu kommer att ligga på hösten, vilket ju också ger förutsättningar att arbeta vidare med det man ser att eleverna behöver utveckla.

  2. Pingback Reflektion efter konferensen ISTE2013 nr2 | Daniel Akerblom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.