Visar alla blogginlägg från: december 2011

God Jul önskar BoB

God Jul och Gott Nytt År önskar vi er alla: BLoPP:are, BfLU:are, kontaktpersoner, bloggläsare och alla andra.

/Pernilla, Erika & Elisabeth

Dissar Björklund sin egen reform?

Regeringen vill återinföra studentexamen på gymnasiet. Frågan ska utredas, men tanken är att proven ska skrivas i ett flertal av de viktigaste ämnena, rättas av utomstående och ligga till grund för slutbetygen.

– Vi vet att gymnasiebetygen är avgörande för framtida studier. Vi vet också att vi har en betydande betygsinflation i gymnasieskolan. En studentexamen är till för att få mer likvärdighet i betygssättningen helt enkelt, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Om studentexamen kan man tycka olika; det vi funderar är över varför man gör detta samtidigt som man nu infört nya kunskapskrav, där syftet var att tydliggöra bedömningen och göra den mer likvärdig. Dissar Björklund genom införandet av studentexamen sin betygsreform innan den knappt kommit igång?

Östberg säger också att man vill komma tillrätta med den ”betydande betygsinflation i gymnasieskolan”. Skolverket publicerade ju en rapport häromdagen där man visar att det inte funnits någon mätbar betygsinflation (se diagram nedan) i gymnasiet de senaste åren. Hmmm…

Burlövs kommun blir bannad

I flera av SO- och NO-ämnena får eleverna i åttan i Burlöv kollektiva betyg, E, och orsaken anges som att de inte haft undervisning i ämnet under terminen. Men, ”terminsbetyget” ska ju inte baseras på den aktuella terminen utan på all tillgänglig kunskap man har om elevens kunnande, även från föregående terminer.

Burlövs kommun gör därmed fel som sätter kollektiva betyg, menar Karin Hector-Stahre, chef på prov- och bedömningsenheten på Skolverket.

– Kollektiva betyg ska inte sättas. Man kan också bara sätta betyg på det som man jobbat med, säger hon.

Enligt Karin Hector-Stahre gäller det även om inte skolan har bedrivit undervisning i ämnet under höstterminen.

Man måste då gå tillbaka till det man gjort tidigare i ämnet. Kanske till terminen före och då kan den bedömningen kvarstå. Sedan finns det alltid en gräns för hur långt man kan gå tillbaka.

Betyg som sätts innan ett ämne har avslutats  ska enligt Skolverket baseras på ”en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen”. Viktigt att planera sin bedömning och även dokumentera sina bedömningar. Och att vara insatt i regelverket.

Var är betygsinflationen?

Skolverket skriver i en ny rapport om betygen i gymnasieskolan att:

Den genomsnittliga betygspoängen har pendlat mellan 14,0 och 14,1 sedan våren 2003. En ökning av betygsgenomsnittet skedde 1997-2003, de första åren med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Ingen betygsinflation att tala om alltså. Möjligen kan det anses vara en inflation om elevernas kunskaper sjunkit drastiskt, men det finns det inga siffror på.

Hur ser det då ut i grundskolan? Är det där betygsinflationen finns som det pratas så mycket om i media? Vi kollar och jämför Stockholm med Riket.

Betygen i svenska de senaste tio åren.

Betygen i matematik de senaste tio åren.

Betygen i biologi de senaste tio åren.

Ganska stabilt kan man säga. Nedan meritpoängen över tio år.

Meritpoäng de senaste tio åren

Tittar vi alltså på alla ämnen har meritpoängen ökat med 2,9 % på tio år. Vet inte om en bankman skulle kalla det inflation? Däremot verkar det ju gå inflation i diskussionerna om betygsinflation…

Däremot borde vi diskutera denna graf mer (samma period, men nu ser man skillnaden beroende på föräldrars utbildningsnivå och upptäcker en ”deflation”)…

Julklappstips: Visible learning for teachers

I fortbildningsjulklapp har jag önskat mig den nyutkomna lärarversionen av John Hatties omtalade bok Visible learning: Visible learning for teachers.

Om boken kan vi läsa:

”This book links the biggest ever research project on teaching strategies to practical classroom implementation. Champions both teacher and student perspectives and contains step by step guidance including lesson preparation, interpreting learning and feedback during the lesson and post lesson follow up. Offers checklists, exercises, case studies and best practice scenarios to assist in raising achievement.”

Boken kan du köpa bland annat här.

Filmtajm med Dylan Wiliam

Inspelad föreläsning med Dylan Wiliam som pratar om formativ bedömning. Från en konferens i Philadelpia i höstas. Tack Eva Hartell för tipset!


Formativ bedömning i kemi

Malin Nilsson, lektor på Tumba gymnasium, och deltagare i kemilektorslänken har skrivit om sitt framgångsrika arbete med formativ bedömning i kemi i Skolportens magasin 360. Läs om hennes arbete med formativa strategier, där bland annat 93 % av eleverna upplever att de blir hjälpta i sitt lärande.

– Jag hade förväntat mig att arbetet skulle ge utdelning men är ändå överraskad över att det gick så snabbt, säger Malin Nilsson.

För att konkretisera återkopplingen till eleverna arbetar hon och hennes kollegor med matriser, checklistor och självbedömning.

– Det är vanligt att lärare skriver kommentarer i en labbrapport men flera studier har visat att när elever inte får göra något med sin feed-back så hamnar den i en mental soptunna och försvinner.

Sedan Malin Nilsson och hennes kollegor har lämnat kommentarer i labbrapporter får eleverna göra om rapporten om de vill.

– Ungefär 50-60 procent av eleverna väljer att göra om rapporten och de som gör det höjer sig minst ett betygssteg. Störst vinst är när man ser elever som är vana att få IG  skriva en VG-rapport, säger hon.

Läs mer om deras spännande arbete här.

NO & bedömning?

Har du jobbat med bedömning för lärande i NO? Med goda resultat? Anmäl dig isåfall till NO-konferens i Göteborg och berätta om vilken förmåga du velat utveckla, hur du har arbetat med bedömning för lärande och vad du sett för utveckling hos dina elever.

(Sedan kan man ju anmäla sig om man jobbat med utveckling på ett annat sätt förstås…)

Vad säger siffrorna?

Sitter och tittar på årets jämförelse av NP vs slutbetyg i åk 9 i Sv, En och Ma. Slås igen av den stora skillnaden mellan avvikelserna i Sv/Ma och Engelskan som skiljer sig från de andra genom mycket mindre skillnad provbetyg-NP. Vi pratar bara om avvikelserna, men inte om vad de beror på. Varför skiljer sig engelskans mindre åt? Mäter den en större del av kursplanen vilket gör validiteten större? Är kursplanen i engelska bättre och därmed lättare att uttolka mer likvärdigt och få en större interreliabilitet? Hur tänker du?

 

Lgr 11 Svenska åk 7-9

En sammanställning som visar kopplingen mellan förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven i åk 7-9. Bra planeringsunderlag framtaget av Olle Carlgren på Höglandsskolan.