Visar alla blogginlägg från: januari 2012

Så här tänker man i PISA-raketen Ontario

18 % av eleverna i en skola nådde för ett par år sedan standarden – nu 71 %. Vad har de gjort?

Allmänna råden – the movie

Se radarparet Ulrika och Niklas från Skolverket presentera delarna i Allmänna råden om planering och genomförande av undervisningen. Filmerna kan även laddas hem och fås textade här.

 



Kan elever undantas från nationella prov?

Skolverket svarar på frågor om nationella prov här, bland annat kan man läsa om vad som gäller för att undanta elever från NP.

Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig exkluderad om han eller hon undantas.

Vilka frågor kan stimulera matematiskt tänkande?

Dan Meyer pratar om hur man kan tänka när man ställer frågor i klassrummet för att främja intresse, men framförallt matematiska förmågor och tänkande.

 

PISA for Dummies

Inte läst rapporten? Se filmen. PISA made easy.

Not so smart att säga ”Vad bra – du måste vara riktigt smart!”

Motivationsforskaren Carol Dweck har gjort en studie där man studerat 400 11-åringar som löst pussel. Några barn fick feedbacken ”du löste det – bra! – du måste vara riktigt smart!” och några ”du löste det – bra! – du måsta ha jobbat riktigt hårt!”. Efter det fick eleverna välja om de ville lösa ett liknande, lättare pussel eller ett svårare. 90 % av eleverna som fick feedback kopplat till arbetsinsatsen valde då ett mer utmanande problem ”problems that I’ll learn a lot from, even if I won’t look so smart”. Endast 1/3 av eleverna som fick feedback om att de var smarta ville lösa svårare problem…

Det visar att det är viktigt HUR vi jobbar med feedback, för att komma åt elevers inre motivation men även för att förmedla att förmågor inte är konstanta utan kan utvecklas, om man jobbar på dem.

Vad tror du? Kan elevers förmågor utvecklas eller är de konstanta? Är det viktigt hur vi jobbar med feedback?

”Praise is intricately connected to how students view their intelligence. Some students believe that their intellectual ability is a fixed trait. They have a certain amount of intelligence, and that’s that. Students with this fixed mind-set become excessively concerned with how smart they are, seeking tasks that will prove their intelligence and avoiding ones that might not (Dweck, 1999, 2006). The desire to learn takes a backseat.

Other students believe that their intellectual ability is something they can develop through effort and education. They don’t necessarily believe that anyone can become an Einstein or a Mozart, but they do understand that even Einstein and Mozart had to put in years of effort to become who they were. When students believe that they can develop their intelligence, they focus on doing just that. Not worrying about how smart they will appear, they take on challenges and stick to them (Dweck, 1999, 2006).”

I en annan studie såg Dweck att när eleverna fick lösa pusslet och rapportera in om man löst det eller ej så ljög 40 % av eleverna som fått feedback kopplat till intelligens men endast 10 % av de som fått feedback kopplat till insats.

Slutsatser från en forskningscirkel om Gensvar för lärande

De slutsatser som dras efter forskningscirkeln runt gensvar som pågick under ett år är:

Det måste få ta tid och man får inte greppa över för mycket.
Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever. Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.

Lärare från olika stadier och med olika ämnen kan ha värdefulla diskussioner runt ett gemensamt intresseområde.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.

Det spar tid för läraren.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Eleverna är ”med på banan”.  Gensvaret är inte bara en del i bedömningsprocessen utan en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Bedömningsmetoder måste kritiskt granskas.
Arbetet har också medfört att vi kritiskt har kunnat granska det som ibland är lätt att ta för givet att det är bra. Ett exempel har redan nämnts ”two stars and a wish”, som lätt kan ge endast ytliga kommentarer, om man inte ger eleverna redskap i form av frågor eller matriser. Ett annat exempel är bedömningsmatriser. Bedömningsmatriser har nästan uteslutande setts som något positivt och för flera av lärarna har bedömningsmatriser varit en bra ingång i att formulera och diskutera kvalitet tillsammans med elever. Men vi har i forskningscirkeln även diskuterat att bedömningsmatrisen kan vara begränsande för att bedöma all den kunskap som elever kan visa.

Arbete i forskningscirkel är givande.
Forskningscirkeln som arbetsform har varit givande för oss alla: för lärare som blivit uppdaterade och fått tillämpa den senaste forskningen i sina utvecklingsarbeten, för forskare som fått tagit del av och fått följa flera olika praxisnära projekt och för representanter för utbildningsförvaltningen som följt och diskuterat utvecklingsprojekten med lärare och forskare. Dessutom har lärarnas erfarenheter kommit deltagare på konferenser och andra lärare i Stockholm till godo. Men framför allt har arbetet varit positivt för eleverna, mycket tack vare de givande diskussioner som pågått i forskningscirkeln och som varit en förutsättning för att genomförandet i klassrummen blivit så berikande.

Du kan ladda ner rapporten Gensvar för lärande här eller beställa ett eget tryckt exemplar genom att mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till bedomning@stockholm.se

Veckans boktips: New frontiers in formative assessment

Om ”New frontiers in formative assessment”  (Redaktör: Noyce & Hickey) säger Dylan Wiliam så här:

”This is an extraordinary book. The chapters cover practical applications of formative assessment in mathematics, science, and language arts, including the roles of technology and teachers’ professional learning. I found my own thinking about formative assessment constantly being stretched and challenged. Anyone who is involved in education will find something of value in this book.”  

Det låter ju lovande…

 

Releasefest

Stort grattis till Caroline, Madeleine, Åsa, Marita, Ingeborg, Olle, Henrik och AnnCha för en fantastisk skrift som avslutning på forskningscirkeln.

20120119-101511.jpg

Många var där och firade tillsammans med oss, bland annat Magnus Blixt som skriver om det på grannbloggen.

Tack Tullgårdsskolan!

Gårdagseftermiddagen tillbringades på Tullgårdsskolan där lärarna diskuterade bedömningsfrågor med en sällan skådad inlevelse. Härligt! Och hela personalen ska komma och lyssna på Jan Håkansson 7 feb. Vi ses då!