Visar alla blogginlägg från: februari 2012

Plötsligt händer det! Första bedömningsstödet från Skolverket!

Idag släpptes det första bedömningsstödet från Skolverket. Först ut är slöjdämnet, med en film och ett material som förtydligar vad som menas med progressionsorden i kunskapskraven. Och som även visar på kopplingen förmågor-kunskapskrav.

Tittade på filmen som fick mig att tänka lite på samstämmighet, vilka möjligheter har eleverna haft att utveckla förmågorna genom undervisningen? Har eleverna fått möjlighet att förstå skillnader i kvalitet för förmågorna i undervisningen? Om detta resoneras lite på slutet. Har lite svårt för att man pratar om A-elever och E-elever….apropå etikettering och fixed mind set.

Har vi en bedömningspraktik som….

Kanske något att diskutera på skolan vid tillfälle? Andra bra frågor att använda i diskussioner i lärarkollegiet eller bland skolledare finns i boken Kunskapsbedömning i skolan.

Förmågor på Fruängens skola

”På Fruängens skola finns många förmågor i kollegiet.”
”Han har verkligen en förmåga att levandegöra innehållet.”
”Hon saknar helt förmågan att analysera.” 

Igår var jag (Pernilla) på Fruängens skola och föreläste lite om bedömning och var sedan  med i diskussioner lärarna hade i grupper runt frågor från boken Kunskapsbedömning i skolan. I en grupp pratade vi om begreppet förmågor och undrade om det kan finnas ett problem med att vi i vissa sammanhang när vi pratar om just förmågor uttrycker oss som att det är någonting man har eller inte har. Kan eller kan inte. Tanken med förmågor (eller långsiktiga mål som de även kallas från Skolverkets sida) är ju att det är ett kunnande man har och som kan utvecklas genom undervisningen. Vi pratade även om att det är viktigt att tänka på hur man formulerar sig rent språkligt för att förmedla ett growth mind set.

För att synliggöra och utveckla elevers förmågor är det ju väsentligt hur vi arbetar med frågor och uppgifter i undervisningen. Jag satt med några grundsär-lärare och vi slog på måfå upp en förmåga och funderade vilka typer av uppgifter eller frågor som fokuserar denna. Det blev förmågan i historia: ”jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder”. Vad kan elever i relation till denna i åk 4? Jag ställde frågan (utan att ha anspråk på SO-kompetens i särskolan…) ”kan elever i åk 4 jämföra och reflektera över skillnader mellan hur det är nu i skolan jämfört med när deras mamma eller pappa gick i fyran?”. Vilken musik lyssnade de till? Vad lyssnar du på? Vilka ämnen hade de i skolan? Vilka har vi nu? Hur umgicks man på fritiden? Hur umgås elever idag med kamrater? Finns det skillnader och vad de kan bero på? Självklart kan de det, kom vi fram till. Viktigt att fundera dock över vilka undervisningssituationer som fokuserar förmågor och vilka frågor, modeller och verktyg som behövs.

Viktigt är det även att ha den mentala inställningen och kommunicera att alla elever har förmågor, och att dessa kan utvecklas. Hos alla elever.

Favorit i repris: Jan Håkansson om Synligt lärande

FULLT!

Föreläsning 22 mars kl. 13.30-16.15

Vad är effektiv undervisning?
Perspektiv på forskning om undervisning, lärande och bedömning
Jan Håkansson, lektor på Linnéuniversitetet

Jan Håkansson har bearbetat John Hatties Visible learning – den hittills mest omfattande forskningsöversikten av vilka faktorer som påverkar lärandet. I den svenska rapporten Synligt lärande analyseras även slutsatserna ur ett svenskt perspektiv. 

I föreläsningen lyfter han fram vad som är viktigast ur ett bedömningsperspektiv, och ger dessutom inblickar i ett nyligen avslutat forskningsprojekt där över 40 internationella och svenska forskningsöversikter om undervisning och lärande analyseras. 

Anmälan:    Senast 17 mars på https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=51886

Föreläsningen äger rum i Åsö gymnasiums aula, Blekingegatan 55. 

Föreläsningen är gratis för personal inom Stockholm stads skolor. Den bekostas av utvecklingsprojektet Bedömning & betyg.

 Välkommen!

Bra och dåliga exempel

Vi pratar mycket i projektet BfLU om att använda elevexempel och just bra och dåliga exempel. Det kan ju vara svårt att förstå kvalitet om man bara tittar på bra exempel. Hittade just en artikel som beskriver detta, där författarna har låtit elever studera antingen två korrekta svar eller båda rätt och fel svar. Det senare ledde till att eleverna fick bättre begreppsförståelse (uppgfterna handlade om decimaler). Jag kan tänka mig att man genom att arbeta med både bra och dåliga exempel kan synliggöra det som ibland kallas kritiska aspekter inom learning study, och hänger ihop med variationsteorin.

PS. Jag råkar vara inskriven på Stockholms universitet, vilket gör att jag kan hämta hem hela artikeln, annars kan man ju inte det. Jag har framfört att det vore kul för de lärare i Stockholm som är intresserade att få tillgång till databaser så man kan läsa artiklar. Borde ju ligga i tiden med ”vetenskaplig grund” och så….

Kontaktpersonsmöte

På mötet idag diskuterade vi bl.a. om vilket stöd förvaltningen kan ge vad gäller likvärdig bedömning och betygsättning, särskilt i åk 6.

Vi informerade om lite nyheter från Skolverket och vad som står om bedömning och betyg i verksamhetsplanen för 2012. Elisabeth berättade om det diagnostiska stödmaterial i matematik för åk 2, 5 och 8 som PRIM-gruppen tar fram och som kan användas redan under våren.

Vi tipsade även om två workshops för slöjdlärare om planering och bedömning.

Dessutom, info om repris av Jan Håkanssons föreläsning utifrån John Hatties Visible learning. 22 mars kl. 13.30 är det som gäller.

Några referenser diskuterades, bl.a.:

Problematisering av formativ bedömning http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/tema-bedomning-1.157626
Problematisering av learning study http://pedagogblogg.stockholm.se/larandebedomning/wp-content/uploads/sites/11/2011/04/learning-study.pdf
Artikel av I. Carlgren på Skola och Samhälle http://www.skolaochsamhalle.se/tavlan/ingrid-carlgren-kan-hatties-forskningsoversikt-ge-skolan-en-vetenskaplig-grund/
Bedömningskulturer http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning_och_betyg/formativ_bedomning/avhandlingar/olika-skolkulturer-orsak-till-skiftande-bedomningsstrategier-1.164116

Tack för trevligt möte!

Pernilla, Elisabeth & Erika

Tidiga betyg

Lärarnas Nyheter skriver om en opublicerad studie av Alli Klapp vid Göteborgs universitet som undersökt hur betyg i sexan påverkat betygen i sjuan. Enligt den påverkades studieresultaten positivt för 6 % av eleverna, och för resten negativt (eller inte alls). Inte helt oväntat är det mindre motiverande att få ett lågt betyg och pojkars prestationer påverkades särskilt negativt av betyg i sexan. Forskaren Alli Klapp tror att effekterna snarare kan förstärkas i ett system med mål­relaterade betyg. Läs mer här.

Skolslöjd & Lgr 11

I samband med utställningen Skolslöjd arrangerar Nordiska museet med stöd av utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad två nätverks- och fortbildningstillfällen för slöjdlärare i hela landet.

14 mars, kl 18-20
Under det första tillfället ligger fokus på lärares didaktiska planeringsarbete utifrån den nya läroplanen, Lgr11. En viktig del av kvällens innehåll är ett idé- och utvecklingstorg där lärare ges möjlighet att granska, diskutera, låta sig inspireras av och utveckla redan existerande didaktiska planeringar och lektionsplaneringar/LPP:er. Kvällen inleds av Jenny Frohagen, licentiand i forskarskolan för ämnesdidaktik vid Stockholms Universitet samt läraren bakom bloggen Fröken slöjddidaktik.

28 mars, kl 18-19:30
Under det andra tillfället ligger fokus på bedömning av slöjdens förmågor. Två genomförda forsknings- och utvecklingsarbeten i slöjdundervisning kommer att presenteras. Det första arbetet är en s.k. learning study i slöjd som gjorts i årskurs 5 på Gustav Vasa skola om hur man undervisar om och bedömer symboliska uttryck i slöjdföremål. Det andra arbetet handlar om dokumentation och bedömning i årskurs 7-9 som gjorts på Mörbyskolan.

Anmälan
Anmälan senast den 5 mars på www.nordiskamuseet.se/fortbildning

Efterlysning!
Om du har gjort en LPP eller någon annan form av undervisningsplan utifrån Lgr11 som du vill få granskad/utvecklad och kan tänka dig att dela med dig av är du välkommen att skicka in denna. Vi kommer att välja ut ett tiotal att ingå i idé- och utvecklingstorget. Maila din undervisningsplan/LPP senast måndagen den 5 mars till: jenny.frohagen@utep.su.se

De lärare vars planeringar ställs ut belönas med ett exempel av boken Slöjda för livet – om pedagogisk slöjd (Borg & Lindström(red.), 2008)!

Inbjudan slöjdlärarkvällar i mars på Nordiska

Rock ‘n’ roll på Trollbodaskolan

Tack för inbjudan och boken om (Rock ‘n’ roll) Livet! Bedömning, motivation, feedback, matriser och annat pratades det om under förmiddagen och sedan intogs en armenisk köttfärslimpa. /Pernilla

Skriv en utvecklingsartikel! Sharing is caring :)

Dela med dig och bli publicerad!
Har du arbetat med bedömning på ett nytt sätt och vad är dina erfarenheter av det? Skriv då en utvecklingsartikel! Du kan antingen  bli publicerad på Pedagog Stockholm eller i Skolportens nättidning Undervisning & Lärande. I samband med att du skriver en artikel får du feedback på din text av en sakkunnig lärare och ett bidrag på 3000 kr för publicerad artikel.

Hur gör jag?
Skriv en intresseanmälan på ca 1 sida utifrån rubrikerna nedan och skicka in senast den 20 februari. Mejla den till: forskningsinfo@​stockholm.se. Det här bör den innehålla:

  1. Rubrik för din utvecklingsartikel
  2. Författare
  3. Syfte: Här beskriver du varför du gjort det du gjort. I vilket problem eller frågeställning grundades ditt utvecklingsarbete? Vad ville du åstadkomma med utvecklingsarbetet?
  4. Beskrivning av vad du gjort: Beskriv vad du gjort inklusive hur länge du gjort det samt vilka som varit involverade.
  5. Resultatet av arbetet: Vad ledde arbetet fram till?
  6. Din egen reflektion utifrån arbetet: Vilka slutsatser gör du utifrån arbetet? Vad lärde du dig? Här kan du även skriva kopplingen till läroplanen och knyta an till forskning på området.
  7. Ange om du vill bli publicerad i Skolportens tidning Undervisning och lärande eller på Pedagog Stockholm.

Kontaktperson
Emma Johnson emma.johnson@​stockholm.se eller forskningsinfo@​stockholm.se