Visar alla blogginlägg från: mars 2012

SI: Bristande hantering av nationella prov

Skolinspektionen har granskat 20 av de skolor som uppvisade stora skillnader vid den omrättning som SI gjorde av NP och de drar slutsatserna att:

  • Rektor måste ta ett tydligare ansvar för området bedömning och betygssättning. Här ingår bland annat ett förbättrat stöd till lärare men även uppföljning av skolornas resultat.
  • Rektor måste ta ett tydligt ansvar för att Skolverkets bedömningsstöd används av lärarna i arbetet med bedömning och betygssättning.
  • Skolorna bör utveckla samarbete som bland annat innebär att lärare inte rättar sina egna elevers nationella prov.
  • Informationen till elever och föräldrarna om hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven behöver förbättras.
  • Skolverkets anvisningar för rättningen av de nationella proven måste bli tydligare.

19 av de 20 granskade skolorna får kritik. Bristerna består i första hand i hur skolorna säkerställer att resultaten från de nationella proven är rättvisa och likvärdiga, samt hur de följer upp resultaten av proven och använder detta som stöd i betygssättningen. Rättningen i skolorna genomförs i de flesta fall av undervisande lärare vilket kan påverka rättningen. Rektor, som är ansvarig för verksamheten, gör sällan uppföljningar och analyser på skolnivå av resultaten från de nationella proven.

Ät mer ärtor och få högre betyg?!

Ja, enligt läkaren Torbjörn Nilssons forskning som visar att barn som får i sig mer folater generellt sett får högre betyg. Låter märkligt, men är är publicerat i en referee-granskad tidskrift – Pediatrics.

– Problembarn och andra med låga resultat skulle med hjälp av rätt mat kunna bli bättre. Det handlar inte om att de som redan i dag har bra betyg blir bättre om de äter ännu mer folat, utan att man skulle kunna lyfta upp många av de mest lågpresterande med enkla åtgärder på skolmatsidan, säger Torbjörn Nilsson. (citerad i Skolvärlden)

Vi bedömer inte elever

Nej DN. Vi bedömer inte elever. Vi bedömer kunskap.

 

PS. Som de skriver i artikeln är ju bedömningsstödet sent, och det enda som kommit är slöjd för åk 9.  Våren 12 kommer det i bild, idrott och hälsa, musik och teckenspråk för åk 9, teknik för åk 6 och HK för åk 7-9.

PP: Planeringsprocessen

Hur kan en planeringsprocess se ut? Bilden lånad från hemsidan Bedömning för lärande.

Jan Håkansson in action

PedagogStockholm var och filmade Jan Håkansson när han pratade om Synligt lärande på Åsö gymnasium. Jan synliggjord. Intressant fråga från Pelle om vad som inte belysts tidigare. Och Jan pratar om bra saker och ger en mer nyanserad bild än på många andra håll.

På skrivbordet: Bedömning för lärande i årskurs f-5

Fick just den svenska översättningen av ”Inside the primary block box”, en i serien där bland annat ”Mathematics in the black box” ingår. ”Bedömning för lärande i årskurs f-5″ utgår från Dylan Wiliams ramverk med fem formativa strategier, och här kan vi se exempel på hur man kan  jobba med frågor, feedback och självbedömning i lägre årskurser. Margareta Oscarsson, utvecklingslärare på Stockholms utbildningsförvaltning har översatt.

Jan Håkansson ”Synligt lärande”

Igår var Jan Håkansson (igen) och pratade om ”Synligt lärande” utifrån sin översatta sammanfattning av Hatties ”Visible learning” och egen forskning. Nedan hittar du hans presentation och länk till ”Synligt lärande”.

Håkansson 22 mars

Sammanfattningen Synligt lärande

Bedömningsmall? Check!

Kolla in Björn Kindenbergs checklista/bedömningsaspekter för genren berättelser!

 

Råd om hur man kan jobba med Allmänna råden

Skolverket har tagit fram ett förslag på upplägg för hur man kan arbeta med Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen på t.ex. en studiedag. Du hittar bland annat ett självvärderingsformulär och diskussionsfrågor. Råden hittar du här. Nedan ett utdrag från diskussionsfrågorna.

CoRe – ett verktyg för planering

Ett sätt att illustrera lärares PCK (pedagogical content knowledge eller ämnesdidaktisk kompetens) för olika ämnesområden genom så kallade CoRe, Content Representations, har utvecklats av Loughran och hans kollegor i Australien. Lärare har där fått formulera så kallade ”Big Ideas” för det ämnesinnehåll de undervisar samt reflektera över hur dessa idéer på olika sätt kan göras tillgängliga för eleverna i undervisningssituationen. Dessa så kallade Big Ideas är inte endast rena fakta som hämtas från en textbok utan i stället utgör en Big Idea en generell kunskap, ett viktigt fenomen eller begrepp som är värt att veta inom ett specifikt ämnesområde. Läs mer om detta i ”Att se helheter i undervisningen – Naturvetenskapligt perspektiv”, som utgivits av Skolverket.