Visar alla blogginlägg från: september 2012

Exempeluppgifter till NP i SO

Några exempeluppgifter inför nationella proven i SO har börjat läggas ut på provkonstruktörernas hemsidor, bland annat i Historia. Samlingssidan för att hitta information om alla SO-ämnen finns här.

Exempeluppgifter till nationella provet i NO

Några exempeluppgifter till kommande nationella prov i NO har lagts ut här, och fler kommer att komma. 

Kursplanerna i NO-ämnena sammanfattar tre förmågor som undervisningen skall hjälpa eleverna att utveckla:

A. använda kunskaper i biologi, fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, energi, teknik, miljö, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

B. genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi, samt

C. använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället.

Ämnesproven i NO-ämnena kommer att vara uppdelade i tre delprov, ett för varje förmåga ovan. Eleverna kommer att få en timme tlll vardera delprov med rast mellan. Alla tre delproven kommer att genomföras under en dag, den 11 april 2013

 

Dagens kommentar

Dagens kommentarmaterial är det i Samhällskunskap. Förutom att det ges möjlighet att diskutera elevexempels kvalitet i relation till kunskapskraven tillsammans i lärarkollegiet, så är en bonus att man även kan använda dem som elevexempel i undervisningen.

1. ”Goran föreslår att man ska fortsätta med att alla ska rösta. Det kallas direkt demokrati. Det kan vara jobbigt eftersom det är så många beslut som ska göras och det kan ta långt tid men det kan vara bra. För om man inte har det skulle det antagligen vara en representant som valde åt en och då skulle inte alla få exakt som de ville. Ruben förslår att läraren ska bestämma. Det är bra om man inte vill ha massor av röstningar men hon vet inte vad eleverna vill. Om hon skulle välja som hon ville och inte eleverna ville skulle det kallas diktatur. Man vet inte förrän man har prövat men då blir det å andra sidan inte lika kul när eleverna inte fick välja. Lottas förslag låter som när vi har val här i Sverige. Det kallas representativ demokrati. Om man inte är så intresserad av allt i detalj men ändå tycker vissa saker är viktiga är det bra. Man väljer den representant man har förtroende för och tycker lika som en själv. Representanten sätter sig in i detaljerna och du kan få det mest som du vill (förutsatt att det blir din representant som blir vald).”

2. ”Goran tycker att man ska fortsätta med direkt demokrati och fördelen är att alla får fram sin åsikt samtidigt tar det ju väldigt lång tid. Ruben tycker att man ska ha en diktator som bestämmer allt. Med hans förslag skulle det bli en diktatur och klassen blir tvungen att göra som läraren sa. Men läraren kan också samla in förslag och välja ett som är bra och håller sig inom klassens budget. Fördelen är att det går snabbt och nackdelen är att ingen får föra fram sin åsikt. Stina tycker att man ska använda indirekt/representativ demokrati. Det kan bli så att personen säger det den tror att alla vill höra men sen ändrar sig när han/hon blivit vald. T.ex. Hitler som verkade jättebra men sen när han blivit vald sa han vad han verkligen tyckte och det blev en diktatur. Fördelen är att det går snabbt och är demokratiskt och nackdelen är att personen kanske ändrar åsikt när den blivit vald.”

 

Bedömning av uppgiften utgår från dessa kunskapskrav. Vad bedömer du 1 och 2 som?

Karriärvägar

Jan Björklund höll presskonferens i förmiddags och presenterade en ny reform – nu karriärvägar

Två nya karriärsteg för lärare införs – förstelärare och lektor. Staten anslår upp till 880 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa kvalificerade lärare. Ungefär 10 000 lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarande skolformer.

– Självklart ska den yrkesskicklighet som förstelärare och lektorer visar synas i lönekuvertet. Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse, därför går staten in och bidrar till finansieringen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Statsbidrag utgår med högst 85 000 kronor per år för en förstelärare och högst 170 000 per år för en lektor. Dessa medel får endast användas till lön och sociala avgifter. Det motsvarar högst 5 000 kr per månad i löneökning för en förstelärare och högst 10 000 kr per månad för en lektor, förutsatt att han eller hon arbetar heltid.

Medlen kommer att räcka till ungefär 10 000 karriärtjänster. Hur många det blir beror på beslut av skolhuvudmännen.

Två nya karriärsteg för lärare införs:

  • Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare som i allt väsentligt ska fortsätta undervisa, men också ska kunna coacha kollegor, arbeta med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstuderande.
  • Personer med lägst licentiatexamen i ett ämne eller ämnesdidaktik ska kunna bli lektorer. Lektorer ska utöver undervisning kunna sprida ämneskunskaper till andra lärare eller bedriva forskning som gynnar undervisningen.

Nej. Vi höjer och sänker inte betyg. Och vi sätter inte betyg på elever.

Vi sätter varje termin ett nytt betyg. Och inte på elever. Utan betyget utgör en summativ bedömning av kunskap. Och hur vi uttrycker oss när vi pratar om bedömning är viktigt.

Bildkälla

Bedömningstest

Om du utläser detta som (bedömnings)matris och inte ”mat-ris” (ätbart) finns det en risk att du arbetat för mycket med matriser. Prata gärna med en kollega om du upplever att du behöver hjälp.

Tack Henrik Karlsson för bilden.

Personlig feedback leder inte till ett ökat lärande, men…

Personlig feedback leder inte till ett ökat lärande, kan vi läsa om i ”The power of feedback” (Hattie & Timperley), men någon gång ibland, som en ruskig höstdag som denna, kan det värma lite i alla fall… Tack!

Från formativ utvärdering till bedömning

Begreppet ”formativ” infördes av Michael Scriven redan 1967, men då som ”formativ utvärdering”. Han beskrev hur man kunde använda informationen från studentutvärderingar på universitet inte bara för att avgöra om en kurs var bra eller dålig, utan för att formera om kursen och anpassa den så den bättre passade studenternas behov. Året senare beskrev Benjamin Bloom (han med taxonomierna) hur detta även kunde gälla för bedömning i klassrummet, där man kunde anpassa undervisningen utifrån bedömning av elevers kunskapsutveckling, så att den bättre möter elevers lärandebehov. Den definition av Dylan Wiliam som brukar användas idag har vidgat begreppet något:

”Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited.”

 

Betyg åk 6: Diskussionsmaterial

I materialet Betyg åk 6 – Diskussionsmaterial ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs 6. Det kan i sin helhet eller i valda delar fungera som utgångspunkt för planering av studiedagar eller lärarlagsträffar och även i andra årskurser (7-9).
 

Informationsmaterial om betyg i årskurs 6 (-9)

Vi har tagit fram ett informationsmaterial om betygsättning i årskurs 6 (som även gäller för åk 7-9). Materialet utgår från relevanta skolförfattningar och Skolverkets information. Det består av två delar:

1) En Powerpointpresentation

2) Ett Informationsmaterial som är kopplat till Powerpointen.