Visar alla blogginlägg från: oktober 2012

Missade du konferensen om betyg i åk 6?

Presentationen och filmerna från konferensen
Presentationen samt filmerna från konferenserna om betyg i åk 6 finns nu att hämta eller streama från Skolverkets webbplats. 

Filmer från konferensen
PowerPoint-presentationen (18,9 MB)

Affischer som information till elever
Under de två närmaste veckorna kommer försändelser med elevaffischer att skickas ut till alla grundskolor med elever i årskurserna 4–6. Affischerna tar upp skyldigheter och rättigheter eleven har när det kommer till bedömning och betyg. Affischerna är tänkta att sättas upp i skolornas lokaler där eleverna vistas.

I försändelsen finns också ett följebrev med information till lärare och rektor. I följebrevet beskrivs det som tas upp på affischerna ytterligare, vilket kan fungera som ett stöd i kommunikationen med eleverna. I brevet finns också hänvisningar till skollag, läroplan och andra bestämmelser för den som vill läsa mer.

Bedömning & Betyg – Kontaktpersonsmöte

Igår träffades stadens kontaktpersoner i Bedömning & Betyg för att lyssna bland annat på Tommy Lucassi (som även bloggar om sitt arbete här på PS) som berättade om hur han bearbetat läroplanerna och formerat om sitt klassrum, både till form och innehåll. Dessutom senaste nytt från Skolverket, lite information om hur man kan arbeta utifrån vårt Diskussionsmaterial (om betyg åk 6-9) och en liten surprise ;)

Saknar din skola en kontaktperson eller vill ni anmäla fler från skolan? Mejla till bedomning@stockholm.se

 

Ett gott (skriftligt) omdöme

Ett gott skriftligt omdöme ska innehålla:
Feed back – vilken kunskap har eleven utvecklat?
Feed up – vad är målet?
Feed forward – hur tar vi oss dit, vad är nästa steg?

Dessutom ska informationen ges i förhållande till kunskapskraven och uttrycka positiva förväntningar på eleven. Nedan exempel som kännetecknas av detta.

Först ett omdöme för en elev i åk 2 i svenska. Elevens kunskaper är i linje med kunskapskaven.

LÄSA
När det gäller läsning använder vi läsutvecklingsschema (se bifogat schema med markering var du ligger). Du kan läsa kapitelböcker, med mer text och mindre bilder, med flyt. När vi samtalar om det du har läst visar du att du har en god läsförståelse. Genom att öva mycket på läsning kommer du att utveckla ditt läsflyt så att du kan läsa längre meningar med gott flyt.

SKRIVA
Du kan skriva längre berättelser och faktatexter som du sedan, tillsammans med mig, bearbetar och förbättrar. Du har utvecklat din stavning så att du nu stavar rätt till ord som du ofta använder dig av i dina texter. Du skriver faktatexter som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. Du och jag ska fortsätta att öva på att skriva faktatexter. Målet är att du ska utveckla din förmåga att dela in texten i olika stycken. Du skriver med mycket tydlig handstil. Du skriver med lätthet på dator.

TALA, SAMTALA, LYSSNA
Du har utvecklat din förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Du kan till exempel berätta om saker som du har gjort så att klasskamraterna förstår. Du har visat att du kan genomföra kortare muntliga redovisningar inför klassen. Jag kommer att hjälpa dig så att du kan genomför längre redovisningar inför en mindre grupp. Du visar att du kan lyssna när jag läser en kapitelbok.

Hur kan ett omdöme se ut för en elev i åk 2 i behov av stöd för att nå kunskapskraven i åk3, och som fortfarande beskriver vad eleven kan och uttrycker positiva förväntningar?

LÄSA
När det gäller läsning använder vi läsutvecklingsschema (se bifogat schema med markering var du ligger). Du och X kommer fortsätta att öva på din ljudningsteknik så att du blir helt säker på tvåljudsord. (se åtgärdsprogram)

SKRIVA
Du kan skriva enkla berättelser och faktatexter som du sedan, tillsammans med läraren, bearbetar och förbättrar. Du och jag kommer att fortsätta att öva på att skriva olika texter. Målet är att du ska kunna skriva längre berättande texter med inledning, handling och avslutning. Du och jag kommer fortsätta att öva på att skriva med hjälp av datorn. Du skriver med en tydlig handstil men ibland vänder du på b, d, j. Du skriver oftast med stor bokstav och punkt. Du och jag kommer fortsätta att öva på rättstavning. Målet är att du ska stava rätt till ord som du ofta använder dig av i dina texter.

TALA, SAMTALA, LYSSNA
Du har utvecklat din förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Du kan till exempel berätta om saker som du har gjort så att klasskamraterna förstår. Du har visat att du kan genomföra kortare muntliga redovisningar inför klassen. Jag kommer att hjälpa dig så att du kan genomföra längre redovisningar inför en mindre grupp.

Exemplen kommer från Tobias Israelsson, Jönköping.

We´re doing something right..

..tyckte i alla fall Slideshare som skickade oss en hälsning. Alla våra presentationer mm på Slideshare hittar du här – http://www.slideshare.net/BLoPP

Filmning ger underlag för lärar- och självbedömning

Vi tipsade PedagogStockholm om min (inte så) gamla kollega Katarina Lycken som filmar elevernas presentationer och ger feedback direkt i filmen. Detta ger inte bara ett så mycket bättre underlag för lärarfeedback, utan även en möjlighet för eleverna till självbedömning = dubbel formativ potential. Lyckat tycker eleverna som nu ALLTID vill bli filmade och få återkoppling. Vi håller med. Och fram till att slutbetyg sätts är ju bedömningarna till för att stödja elevens kunskapsutveckling.

 

 

Planeringscoach

Jag hade en gång en kollega när jag var ny på skolan som var mycket coachande i sitt förhållningssätt. Hen frågade: Hur skulle man kunna göra? Hur tänker du? Och det gillade jag. Oftast. Fast inte när jag hade en lektion snart och ibland faktiskt ville få lite mer konkret stöttning. För så kan det vara som lärare. Med runt 15 deadlines (lektioner)  i veckan.

I filmen nedan får en ny lärare ganska handfast lektionsplaneringsstöttning. ”Coachen” hjälper läraren att gå från ett ”görandeperspektiv” (vi ska skriva klart…) till att mer fundera över vad eleverna ska lära genom undervisningen och uppgiften.

PS. Sen kan man tycka att skolan verkar ha en väldigt strukturerad mall för hur upplägget på en lektion ska se ut, men jag fick ändå en del uppslag och tankar utifrån det.

 

 

 

Bedömning i slöjd

Viveca Lindberg, Stockholms Universitet, föreläser 21 november om kunskapsbedömning kopplat till slöjdämnet. Viveca är bland annat medförfattare och en av redaktörerna till böckerna Pedagogisk bedömning (2011) och Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning (2008) samt en av forskarna som deltog i KOMOLÄR-projektet (kommunikation och lärande i slöjdpraktiker).
Info och anmälan.