Visar alla blogginlägg från: december 2012

God Jul önskar BoB

God Helg från oss i BoB Stockholm! Pernilla, Erika & Elisabeth

Nu är jag inte SO-lärare…

UPPDATERING 20130108: Uppgiften nedan är borttagen från provgruppens hemsida http://www.sobedömning.se/npsoportal/uppgifter.html

_________________________________________________________

…men jag har ändå lite svårt att se hur nedanstående ”lucktest”, som framtagits av den nationella SO-provgruppen vid Göteborgs universitet, prövar förmågan att:

”analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa” .

Uppgiften relaterar till kunskapskravet:

Dessutom för eleven /enkla (för E), utvecklade (för C)/ resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar”.

Vi kan väl ana att för att ”nå” k-kraven för E/C kommer det krävas en viss procentsats rätt svar. 50 procent för E måhända? Jag kan också fundera över i vilken utsträckning det istället mäter elevernas språkliga förmåga?

Vad var det nu Astrid Pettersson brukar säga? ”Det är viktigare att göra det väsentliga bedömbart, än att göra det lätt mätbara till det väsentliga.”

Vi kan även fundera på ”back-wash” effekten – hur kommer undervisningen att ev. förändras (för att utveckla förmågan att föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar) om det är detta som bedöms?

Är det en ändåmålsenlig bedömningsform som prövar förmågan väl? Vad tycker du?

Lärar-, Kamrat- och Självbedömning

Anders Jönsson använder en bild som visar hur Lärar-, Kamrat- och Självbedömning hänger ihop.

Formativ eller summativ bedömning av lärarkompetens?

Funderar lite på det här med förstelärare och hur det är tänkt att påverka resultatutvecklingen i skolan. Hur ska dessa utses? Hur mäts lärarskicklighet med hög validitet? Syftet är ju summativt och kan troligen inte användas för att utveckla den egna undervisningen? Vad motiverar lärare till utveckling? Hur kan det leda till ett ökat samarbete i skolan? Hur ska det samarbetet se ut för att positivt påverka resultatutvecklingen? Varför detta enorma intresse för lärarskicklighet nu?

”An evaluation system that fosters teacher learning will differ from one whose aim is to measure teacher competence”  (R. Marzano)

 

Mer om utvärdering av lärarskicklighet – Educational leadership (2012, Vol 70 (3))

Så här gjorde jag för att få ett A…

Det kanske man skulle prova?

The Big Eleven

De verb som förekommer 50 gånger eller mer i förmågorna i grundskolans alla kursplaner är:

  • analysera
  • använda
  • kommunicera
  • värdera
  • reflektera
  • formulera
  • anpassa
  • förstå
  • granska
  • skapa
  • tolka

Jämför gärna med ”The Big Five” – skillnader/likheter?

Vilka fördelar/nackdelar kan finnas med att använda samma förmågebegrepp i undervisningen?

Finns det ämnen eller årskurser (elevgrupper?) där detta passar bättre/sämre?

Digital respons

Man behöver inte ha dyra digitala responsenheter utan det finns flera sätt att jobba med det gratis. Ett exempel är Voto.se där du även direkt får en QR-kod som man kan scanna in för att komma till omröstningen. Prova gärna.

Ett annat exempel är mentimeter.com

Elever: Frågor inför betygsättning (nu eller till nästa gång)

Du som elev vet väl att läraren ska/bör: tydliggöra vad som är underlag för betygsättning och vad som bedöms i underlaget, ge dig möjligheter att visa dina kunskaper på olika sätt, ge dig återkoppling på din kunskapsutveckling och vad du kan utveckla. Bra frågor att ställa sig själv som elev kan vara:

1. Om jag inte förstod uppgiften och vad som skulle bedömas frågade jag läraren eller mina klasskamrater?

2. Har jag  förstått hur det det går för mig och vad jag kan utveckla och om inte frågat om hjälp att förstå?

3. Om ett arbetsområde innehållit någonting jag har svårt för har jag pratat med läraren innan?

4. Har jag försökt förstå och bearbeta feedback som gavs? Har jag frågat om hjälp om jag inte förstod feedbacken?

5. Har jag utnyttjat möjligheten att revidera uppgifter utifrån feedback om möjlighet gavs?

6. Har jag utnyttjat tillfällen som getts om att diskutera hur jag kan få visa mina kunskaper på sätt som gör att dessa bäst visas?

Inga terminsbetyg i ämnen eleven ej haft undervisning i?

UPPDATERING 20121213: Skolverket har omprövat sitt tidigare svar – http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om-betyg/betygssattning-1.173341#listAnchor1.183280

______________________________________________

Vi har nu varit i kontakt med både Skolverket och Skolinspektionen i frågan om terminsbetyg när eleven inte haft undervisning i ämnet. 

Skolverket skriver att Det är inte specifikt reglerat hur skolan ska hantera denna situation” och har även kommunicerat att de har hemställt om en förändring i lagen till att betyg ges i de ämnen eleven haft undervisning. Dock är inget beslut fattat om det än. 

Bedömningsexperten på Skolverket resonerar utifrån att syftet med betygen ju är att ge en bild av elevens kunskapsutveckling som information till hemmen. Hur kan man då göra i åk 7 om man ej haft undervisning i t.ex. Religion? Det man kan göra är att utnyttja befintligt kunskapsunderlag (antingen från de delar i k-kraven som kanske ändå berörts genom undervisning i närbesläktade ämnen, och kanske även titta på bedömning från åk 6, då den ska återspegla elevens utveckling mot samma förmågor som i åk 7 (och alla andra årskurser). Det Skolverket avråder från är schablonbeslut som t.ex.  att alla elever får E, men öppnar upp för att man kanske kan göra bedömningen att ingen bedömning varit möjlig. D.v.s. man säger nästan att man kanske inte då behöver sätta ett terminsbetyg, men bara nästan, mer kan man ju inte säga utan stöd i lagen. Viktigt är dock att kommunicera med elev och hemmen vad betygsbeslutet grundas på.

Skolinspektionen svarar (med en text som snart kommer ligga på deras hemsida):

Hur ska 10 kap 16 § skollagen tolkas?

Enligt bestämmelsen (10 kap. 16 § Skollagen) ska betyg sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen som inte har avslutats med undantag för språkval. Regeln börjar gälla från och med HT 2012.

Skolverket har tidigare i år skickat en skrivelse till regeringen med förslag om att förtydliga bestämmelsen så att det ska framgå att det endast ska sättas betyg i de ämnen som eleven har haft undervisning i. Skrivelsen bereds för närvarande på utbildningsdepartementet.

Tillämpning
Skolinspektionen tolkar bestämmelsen som att den endast avser de ämnen där eleven har haft undervisning i genom att eleven har inhämtat kunskaper som kan betygssättas. Att bedöma elevens kunskaper och sätta betyg i ett ämne trots att det saknas underlag för bedömningen är inte heller förenligt med övriga bestämmelser om betygsättning.    

Det är huvudmannen som ansvarar för att eleven får undervisning i alla ämnen i enlighet med grundskolans timplan och läroplanens kunskapskrav. Huvudmannens rätt att själv organisera sin verksamhet innebär inte nödvändigtvis att eleven kommer att ha undervisning i alla ämnen i alla årskurser under sin tid i grundskolan.” 

Följer man Skolinspektionens tolkning innebär detta att man inte måste sätta terminsbetyg i ämnen som eleven inte haft undervisning i. Frågan är om de har tolkningsföreträde över Skolverket (och skollagen)?

Med (nödvändig) reservation för förändringar från Skolverket och Skolinspektionen.

Tänker du att elever är A- eller C-elever?

Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker dina elever det? Kan det påverka deras kunskapsutveckling? Jorå.

Carol Dweck har beforskat detta och pratar om två olika former av ”mind-sets” – att 1) antingen se att elever kan utvecklas och kommunicera detta (growth mind-set) eller att 2) man kan/kan inte (fixed mind-set). Hennes forskning har visat att vilket mindset elever har (läs: utvecklar, bl.a. genom hur vi lärare kommunicerar) kan ha stor påverkan på deras lärande. Som vanligt är ju inte forskning ”sanningen”, och det finns även artiklar som beskriver att effekterna av elevernas mind-set inte är så stora som Dweck rapporterar.

Även i Hatties ”Visible learning” kan vi se att INTE klassificera elever kan ha stor positiv påverkan på deras lärande (effektstorlek 0,61). (T.ex. att inte säga/tänka att det går ju inte för att…, eller att se elever som A/E-elever.).

Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.” (Carol Dweck)

 

Läs mer här (finns flera referenser i artikeln).