Visar alla blogginlägg från: maj 2013

Missade du Dylan Wiliam?

Här är en kortare (38 min) presentation om varför det är viktigt att elever lär sig mer, vad som är viktigt att lära, hur elever kan lära mer och hur lärare kan lära mer om vad elever lär och hur lärare, tillsammans, kan lära och förändra sin undervisning. Många lärdomar.

 

Här kan man hitta fler inlägg på vår blogg om och med Dylan Wiliam.

Dylan Wiliam lever som han lär

Vare sig det är föreläsning för hundratals eller workshop för en mindre skara arbetar Dylan Wiliam med att kommunicera med deltagarna och på olika sätt få syn på tankar och förståelse hos dessa. We like.

20130522-155545.jpg

Vill man få lite inblick kan man läsa twitterflödet här (tack Anna Kaya!).

Dylan Wiliam in town

Pendlar mellan hjärnvärk, skratt och djupt allvar på årets föreläsning. (Och då var jag på Hattie.)

20130521-141731.jpg

Hur kan man tänka runt planering?

 …på många olika sätt tänker vi. De exempel vi visat i olika sammanhang (se nedan) får man använda som eventuell inspiration om man så önskar, men det finns ingen ”stockholmsmall” för en planering. Har aldrig funnits, vill vi gärna förtydliga.

 

Ibland kan det bli för mycket av det goda…

Apropå att vara tydlig med vad som ska läras och vad som bedöms…

…ibland kan det bli lite för mycket av det goda. Dylan Wiliam (som ju kommer nästa vecka!) pratar om ”Embedded formative assessment”, som ju hans bok heter på engelska, och tänker att detta till stor del är inbäddat i undervisningen. Genom undervisningen, i dess vidaste bemärkelse,  förstås vad som är viktigt och hur kvalitet i det som ska läras ser ut. Dylan pratar även om ”The clearer you are about what you want, the more likely you are to get it, but the less likely it is to mean anything”. Ibland kan man ha en övertro till att det går att förklara vad som ska läras och kvaliteter i det. Ofta kan det vara bättre att visa vad man menar. Genom undervisningen.

Dessutom måste kanske inte lektioner börja med en målbeskrivning. Ibland kommer man långt med lite magi eller bara en utmanande fråga som får elever att tänka.

Tack för bilden Reine Magnusson, Husbygårdsskolan!

Bedömning & betyg – kontaktpersonsmöte

Sista mötet för våren. På dagordningen stod bland annat:

  • Bedömning i bild – Reine från Husbygårdsskolan presenterade
  • Utredningar
    –        IUP i höst?
    –        Det tar tid…
  • NP
  • RUFS
  • Nytt från Skolverket

 Tack för trevligt möte! 

Dylan Wiliam kommer till stan – 14 maj sista anmälningsdag!

Passa på! 21 maj kommer Prof Dylan Wiliam till Stockholm för två föreläsningar (på fm 21 maj riktat till åk 1-6 och på em till åk 7-9 och Gy). Både lärare i staden och annorstädes är välkomna! Vi tar ut en kostnad och då får man även finfika och Dylans bok ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken”.
Sista anmälningsdag 14 maj.

Jobbar du i Stockholm stads skolor?
Info finns här och ni anmäler er här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=60141
Kolla med din rektor för fakturauppgifter!

Jobbar du inte i Stockholm stad?
Info finns här och ni anmäler er här:

Årskurs 1-6 kl. 8.30-12.30.
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=60978

Årskurs 7-9 och Gy kl. 13.30-17.30.
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=61290

”Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning”

Det är många som reflekterar över, den nu tydligare, skillnaden mellan principerna för sammanvägning till provbetyg och ”vanligt” betyg. Vi har gjort det tidigare och även grannbloggaren Sabine.

På en och samma sida på Skolverkets hemsida läser jag :

(1) ”I engelska, svenska och svenska som andraspråk anges resultat på enskilda delprov i form av delprovsbetyg. Dessa delprovsresultat vägs sedan samman till ett provbetyg. Hur denna sammanvägning går till är lite olika för respektive ämnesprov och finns beskrivet i bedömningsanvisningarna. Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning eftersom betygssättningen bygger på ett betydligt bredare underlag än vad ett nationellt ämnesprov kan ge underlag för.”

I stycket nedanför står sedan:

(2) ”Om en lärare eller skola överlag sätter betyg som i stor utsträckning är högre eller lägre än provbetygen bör skolan analysera principerna för betygssättning på skolan och kunna förklara vad dessa avvikelser beror på. För en enskild elev gäller dock att terminsbetyget kan vara både högre eller lägre än provbetyget.”

Även om man förstår Skolverkets resonemang i (1) och delvis i (2) är det ju ändå så att de flesta kommer att till övervägande(?) del kunna förklara ”avvikelserna” mellan provbetyg och betygsättning med att ”Principerna för sammanvägning skiljer sig åt”. Sedan kan det ju finnas avvikelser utöver detta inom och mellan skolor som bör diskuteras.

I instruktionerna till NP i svenska finns en svårtydd mening som, enligt Skolverket (muntl. komm.), betyder att de tycker att då det sammanvägda provbetygets främsta syfte är för nationell utvärdering bör det inte kommuniceras med eleven (utan enbart delprovsbetygen).

Dylan Wiliam – nu även en chans för dig som inte jobbar i Sthlm stad

Vi har några platser över…så passa på och kom och lyssna på professor Dylan Wiliam, aktuell med boken ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken”. Han erbjuder 2 föreläsningar 21 maj i Stockholm. Information och anmälningslänk hittar du här. Först till kvarn…