Visar alla blogginlägg från: juni 2013

Trevlig sommar!

Snart är det dags. Semestern börjar. I år blir det delvis en ”working holiday” när jag tillsammans med TAB Sweden (se blogg) åker till Kambodja.  Vi ska hålla i workshops för lärare. Gissa vad som genomsyrar min och kollegans workshop?

Kan möjligen bli någon ögonblicksbild därifrån (här eller på TAB-bloggen)…annars önskar jag och Erika (och Kim) alla en trevlig sommar!

/Pernilla Lundgren

Vad kan läras genom sambedömning? Hur sambedömer man på bästa sätt?

Bedömningsforskaren Anders Jönsson & Co., har fått ett uppdrag genom Skolverket att:

”informera lärare och rektorer på vilka olika sätt sambedömning kan genomföras och också sprida goda exempel på sambedömning som har visat sig leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning”

I en presentation från projektet skriver man bland annat att genomgången av forskningen inom området visat:

Sambedömning KAN bidra till en ökad samsyn kring mål, bedömningskriterier och kravnivåer:

  • Diskussioner och fokus på konkreta prestationer leder till att olika synsätt och uppfattningar kommer till ytan och synliggörs
  • Lärare känner större säkerhet
  • Större variationer utan sambedömning

Samstämmigheten vid bedömning KAN öka:

  • En trolig men inte väldokumenterad effekt
  • Samstämmigheten kan öka eller inte påverkas alls
  • Lärare upplever att likvärdigheten och samstämmigheten ökar

Ökar lärares kompetens:

  • Omsätta styrdokument i undervisning
  • Bedömning
  • Ämnes- och ämnesdidaktik

Texter och filmer kommer att tas fram för Skolverkets räkning. Se mer här.

 /Pernilla Lundgren

Inga krav på skriftliga åtgärdsprogram?

 Idag onsdag presenterar utbildningsminister Jan Björklund och utredare Thomas Persson förslag till förändringar i regleringar om stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram som ska presenteras i en kommande Ds om lärares administrativa arbete.

- Lärare ska undervisa, inte administrera. För att vända resultaten i svensk skola krävs det skickliga lärare som får utrymme att undervisa i klassrummet, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Förändringarna som föreslås:

  1. Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  2. Om en elevs behov av stöd inte kan tillgodoses inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektorn. Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon skyndsamt ges sådant stöd. Beslut i fråga om särskilt stöd ska fattas av rektorn.
  3. De formella dokumentationskraven avseende särskilt stöd minskas så att tid frigörs till undervisning och stödinsatser. Krav på att upprätta åtgärdsprogram avskaffas. Om föräldrarna begär det ska det särskilda stödet dock dokumenteras i form av ett åtgärdsprogram.
  4. Motsvarande möjligheter som idag finns för att överklaga beslut om särskilt stöd och innehåll i det särskilda stödet kvarstår.
  5. Skolverket bör ges i uppdrag att revidera sina allmänna råd med kommentarer om åtgärdsprogram samt att utarbeta stödmaterial om stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Även rektors ansvar för resursfördelning och stödinsatser för att eleverna ska nå målen ska ses över.

Förslaget kommer inom kort att skickas på remiss och efter riksdagsbehandling är det tänkt att förslagen ska kunna träda ikraft under våren 2014.

/Pernilla Lundgren

Betygsdebatt är intet nytt…

Hur tydliga kan/bör betygskriterier vara? Redan i  betänkandet om betygsättningen i folkskolan 1942 (framtaget av Ecklesiastikdepartementet) skrevs om ungefär samma saker som fortfarande debatteras.

Om den diskuterade betygsmetoden skall kunna användas måste kunskapsmålen fixeras långt noggrannare än vad som nu är fallet, och det måste tydligt angivas, vilka fordringarna för godkännande skola vara. Det är en svaghet i den diskuterade metoden, att ju effektivare den blir ur betygssynpunkt desto större blir risken för skadlig inverkan på skolarbetet.
(SOU, 1942, s 53)

Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom bli jämförbara.
(SOU, 1942, s 53)

Det är framförallt kravet att kunskapsbetygen skall vara jämförbara som vållar svårighet. Om all fordran på jämförbarhet olika elever emellan toges bort skulle det problem som här diskuteras upphöra att existera.
(SOU, 1942, s 50)

SOU. (1942). Betänkande om betygssättningen i folkskolan (1942:11). Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.

/Pernilla Lundgren

Dagens fråga

Dagens fråga kommer från Johanna som är på #Malyfts-föreläsning. Enkel, men kanske borde ställas oftare?

Varför undervisar jag om detta innehåll, vid denna tidpunkt, på just detta sätt? Kanske kan man även lägga till för just dessa elever?

PS. Däremot kan man ju avvakta till skolan börjar igen.

En summativ bedömning av Dylan Wiliams föreläsning

Medelvärdet var 5,65 (av 6).

I utvärderingen kunde vi även läsa om önskemål om mer kaffe, tydlighet runt tider och att: 

”Under mina 22 år som lärare har jag ALDRIG hört något så genomtänkt, underhållande, användbart, upplyftande och helt enkelt så j-la bra!!!”

 PS. Ursäkta svordomen.

Omdömen får likna betyg….men inte de svenska?

De omdömen som ges i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska inte likställas med betyg, även om de till formen kan likna betyg. Betyg är ett nationellt formaliserat och standardiserat omdöme om en elevs kunskaper med fastställda beteckningar. Lärare bör därför inte använda den nationella betygsskalan i utvecklingsplanen.” (Allmänna råd om IUP)

Sitter och funderar över denna skrivelse igen och försöker formulera svar till frågande utifrån detta. Det är svårt. Ovan kan vi läsa att omdömen kan alltså likna betyg, men inte enligt den svenska betygsskalan? Dock ska de skrivas i förhållande till de svenska kunskapskraven (som anges för olika betyg i åk 6/9).

”Omdömen kan utformas som text eller symboler som är kända för elevgruppen till exempel i form av piktogram, som i några steg beskriver elevens kunskaper. Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med till exempel kryss i en mall är det angeläget att läraren kompletterar omdömet med en mer nyanserad beskrivning i löpande text. Detta för att informationen om elevens kunskaper ska vara tydlig för såväl eleven som elevens vårdnadshavare.” (Allmänna råd om IUP)

En smiley (piktogram) går däremot bra. Fast inte utan en mer nyanserad beskrivning. Som även ska vara tydlig.

Tydligt?

PS. Under senhöst kan vi se fram emot nya (tydligare?) Allmänna råd utifrån lagförslaget som ska läggas om att reducera IUP i åk 1-5 och ta bort det helt i åk 6-9.

Nationella proven – en prövning för många lärare?

Lärarförbundet har gjort en granskning av nationella proven och många lärare vittnar om en stor arbetsbelastning i relation till dessa. Förbundet föreslår att:

  • endast prov i matematik, svenska och engelska ska vara obligatoriska, proven i SO och NO i år 6 och 9 ska vara frivilliga
  • omfattningen av alla nationella proven och dess tidpunkter ses över
  • betydande delar av proven ska utföras och rättas digitalt, som i exempelvis Danmark
  • staten och huvudmännen måste se till att mer resurser når skolorna för kostnader i samband med genomförandet av proven.

Vad är din upplevelse? Vad tycker du om förslagen? Har du egna förslag?

Bedömning är lite läskigt…

…genom att jag får syn på vilket lärande min undervisning omsatts i. Eller inte.  En lärare från Svedala berättar om sina tankar efter att ha börjat jobba med att få syn på elevers lärande mer frekvent genom ”exit pass”:

Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram.

Hur ofta undersöker du hur väl elever förstått viktiga begrepp/processer eller vad de kan göra med sina kunskaper? Inte oftare än var femte sekund (som Dylan Wiliam brukar säga…) hoppas vi!