Visar alla blogginlägg från: augusti 2013

Det professionella lärandets inneboende kraft

Helen Timperleys bok ”The power of professional learning” finns nu utgiven på svenska – ”Det professionella lärandets inneboende kraft”. Från teori till praktik med beskrivningar av fantastiska resultat som nåtts i hennes stora utvecklingsprojekt, samt tips och råd om vad man kan tänka på, och vad man inte får glömma.

”Lärares professionella utveckling betraktas ofta som ett universalmedel för att förbättra skolan, men faktum är att det sällan fungerar. I denna bok utvecklas ett perspektiv på professionellt lärande som har motiverat lärare och resulterat i stora förbättringar av elevers lärande, särskilt i traditionellt lågpresterande elevgrupper.

Timperley redogör för vad ledare, i såväl som utanför skolan, kan göra för att främja lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Kärnan i boken är en undersökande och kunskapsbyggande cykel för lärare, som utgör ett viktigt redskap för att frigöra det professionella lärandets inneboende kraft. Boken innehåller en mängd konkreta exempel som bygger på verkliga erfarenheter.

Timperley vänder sig främst till lärare som vill ta kontroll över sitt eget professionella lärande på ett sätt som gör skillnad för eleverna, och till skolledare som har till uppgift att främja lärares och elevers lärande.”

Betyg i åk 6 – för elever

Skolverket har tagit fram information riktat till elever som skickades ut förra året och som nu går att hitta på deras hemsida.


Vad ska man då prata om på utvecklingssamtalet?

I går remitterades till Lagrådet det omtalade förslaget att dels avskaffa och dels minska kraven på individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.

Förslaget i lagrådsremissen innebär att:

  • Kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner ska avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts.
  • Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin, i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan.
  • Utvecklingssamtal ska, liksom hittills, hållas minst en gång per termin. Innehållet i utvecklingssamtalet föreslås dock förtydligas så att samma information som hittills har lämnats i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lämnas muntligt vid utvecklingssamtalet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 november 2013.

 

Man förtydligar, verkligen, vikten av att utvecklingssamtalen fortfarande handlar om elevens kunskapsutveckling, även om inga skriftliga omdömen tagits fram.

” För att stärka och tydliggöra informationen om elevens fortsatta utveckling är det nödvändigt att utvecklingssamtalet behandlar de insatser som behövs för utvecklingen. För att kunna diskutera framåtsyftande insatser om elevens kunskapsutveckling behövs en utvärdering av hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven. Utvecklingssamtalet ska, enligt nuvarande bestämmelser, behandla hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Arbetsgruppen anser att det tydligt ska framgå att utvecklingssamtalet fortsättningsvis även ska behandla de insatser som behövs för elevens fortsatta utveckling samt att innehållet i utvecklingssamtalet också ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven.”

 

/Pernilla Lundgren

 

Bild lånad från bloggkollegan Max Entin.

Hur skulle denna förändring påverka lärares möjligheter att i vardagen göra ett gott jobb?

Idag reflekterar jag lite över den pånyttfödda debatten om att införa möjligheten för elever att överklaga betyg. Som kan tyckas låta som en självklarhet. Att betyg ska vara rättsäkra. Att all myndighetsutövning ska gå att att överklaga.

Sen tänker jag på det som stod på DN:s ledarsida imorse. Den påminde oss alla lite om den frågan finska skolpolitiker ställt sig när de funderat på att införa något nytt:

” Hur skulle denna förändring påverka lärares möjligheter att i vardagen göra ett gott jobb? Reformer som inte klarar det testet bör inte genomföras.”

Vad tror ni? Hur skulle införande av betygsöverklagan påverka lärare och elevers arbete i klassrummet?

Svårt…

Jag ställer frågor till en matris

Jag har lite frågor till denna matris:

  • Vad är syftet med att använda betygsbeteckningar i åk 4?
  • Finns forskning eller beprövad erfarenhet som visar att eleverna motiveras mer och lär sig mer om betygsbeteckningarna används i matrisen (i åk 4)?
  • Vilket kunnande representerar bedömningsaspekterna (bedömningsområden)? Hur har dessa valts? Hur är aspekterna kopplade till kunskapskraven? Hur ser en progression i kunnighet ut för aspekten ”Livet i vikingabyn”?
  • Varför är det så olika kunnanden inom varje bedömningsaspekt? Varför tillkommer till exempel att kunna använda ”olika källor” på nivå C eller ”argumentation” på nivå A för aspekten ”Livet i vikingabyn?
  • Signalerar man som lärare höga förväntningar genom skriva ut vad som kännetecknar ej godkänd kunnighet (betyg F)?
  • Hur har matrisen tagits fram?

Och, ja, jag vet att det är svårt att ta fram matriser. Jag vet också att det inte är något självändamål att alltid ha med en matris. Och om en bedömningsmatris är osammanhängande text i tabellform så är det mer av det senare än det förra.

PS. Läs mer om bedömningsmatriser här.

/Pernilla Lundgren

PS2. Matrisen finns tillgänglig på nätet men jag väljer att ej ange källa (ej stockholmsskola).

Bedömning i framtiden

Professor Richard Kimbell arbetar med att undersöka hur interbedömarreliabiliteten för mer svårbedömda saker kan ökas genom en form av digital adaptiv bedömning. Man brukar säga att en bedömaröverensstämmelse på 0,7 är bra för svårbedömda delar som till exempel elevtexter eller digitala presentationer, men i projekt e-scape har man sett att överensstämmelsen kan vara så hög som 0,95. Försök pågår runt om i världen, bland annat i Sverige….


 

Läs mer här.

Kammarrätten i Sundsvall kör över Skolverket

Kammarrätten i Sundsvall kör över Skolverket (och skolan och förvaltningsrätten) och ger tre laestadianska flickor i Norrbotten rätt att slippa skolans dansundervisning. Dans finns som centralt innehåll, och även i kunskapskraven i Idrott och hälsa: ”I danser..anpassar eleven sina rörelser…”.   Att HELA kunskapskravet måste vara uppfyllt för att få även det lägsta godkända betyget (E) vet alla i skolvärlden, och även att undantag endast får ges om en elev har ett funktionshinder som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Skolplikten till trots, och att domen faktiskt innebär att eleverna då ej kan få ett godkänt betyg i ämnet, så kör kammarrätten alltså över skollagen.

Kammarrätten hade även synpunkter på att skolan inte gjort tillräckligt för att eleverna skulle kunna få ett godkänt betyg, men det är ju knepigt när eleverna inte varit med på dansundervisningen och att just dans är explicit utskrivet i kunskapskravet…

Man kan nog anta att domen överklagas. Kanske kan personer med andra livsåskådningar annars komma att använda domen för att vilja ha undantag från undervisning som ansetts vara så viktig att de skrivits in i kunskapskraven, som ”Evolutionsteorin” (biologi), ”Förintelsen och andra folkmord” (historia), ”Sexualitet” (biologi) eller ”Demokratiska rättigheter och skyldigheter” (samhällskunskap).

Läs mer här.

Även DN skriver om det (20130812) och håller delvis med domstolen om att just dans, ”att bemästra en bugg”,  ”är väsensskilt från lektioner i evolutionslära, sexualundervisning och även i någon mån simlektioner, för att ta tre exempel som kan vara föremål för konflikt i skolan”.

Vad är målet?

CC by Joe Hagan.