Visar alla blogginlägg från: september 2013

Missa inte senaste Lära!

Snart i ett lärarfack nära dig.

20130925-123331.jpg

Sokratisk feedback

Johan Falk är en av sveriges alla fantastiska lärare som gärna dessutom delar med sig. Nedan en av flera filmer om hur man kan arbeta med det digitala responsverktyget Socrative. Vi vill gärna (och måste nog…) säga att det finns andra liknande verktyg på marknaden, som vi även tidigare skrivit om. Alla Johans filmer hittar du här.

 

Planering i serieform

Planeringar kan gestaltas på många sätt, det viktiga är ju att det finns ett syfte med undervisningen, som förstås genom undervisningen och att man vet vilket lärande man ska följa på vägen.

Sen har det pratats mycket om utformningar och ”mallar”. Syfte och uppföljning ska ju kommuniceras på något sätt, och det kanske inte behöver vara i skriftlig form, utan kan kommuniceras på olika sätt. Jag kommenterar inte innehållet, men om man vill ha en skriftlig variant – varför inte i serieform såsom @lappkullans planeringar.  

Källa (20130915)

 

Ut-uppgift? Lär-kort?

Som jag har funderat – hur skulle ”exit ticket” kunna översättas till svenska? Utgångsbiljett? Ut-uppgift? Lär-uppgift? Lärbiljett? Lärkort?

Man vill inte gärna använda sådant som ”minitest” då man vill betona att detta är enbart för mig som lärare – det är jag som vill följa lärandet för att se hur min undervisning omsatts i lärande så jag vet hur jag går vidare.

Har du några bra förslag?

Förslag på IUP-mall från Skolverket

Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen.
Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen.

 

Här hittar du materialet.

Lärande läxa?

En elev fick i läxa att skriva om en aktuell nyhet. Nyheten eleven valde, eller råkade välja, handlade just om läxor. Så – eleven gör en läxa om läxor och lär sig en läxa (?!) om läxor.

Källa: @IdaLenneman (Twitter, 27 augusti)

Bedömning – rektors roll

Vad behöver rektor veta om bedömning? Så här säger en rektor från en norsk studie:

”No, I could not have led the process involving the whole staff if I did not have a solid basic knowledge about assessment. Perhaps technically I could have done something, but unless I had a deeper understanding of assessment, I could not have asked the good questions, I could not have supported the teachers in their learning, and I would have been without authority topic-wise. (Principal)”

(Smith & Engelsen 2012, s. 118)

…tyvärr går det ej att läsa hela artikeln om man ej har (genom ett universitet) tillgång till utbildningsvetenskapliga databaser, något som FoU-enheten i Stockholm försöker jobba på att alla i skolan ska få tillgång till. Vetenskaplig grund och det….

/Pernilla Lundgren

Bedömningsmanifest

Ååååh. Erika och jag hade pratat om att ta fram just det – ett manifest. Sedan såg jag det igår. Anders Jönsson har översatt ett material av Grant Wiggins. Jag presenterar – bedömningsmanifestet:

__________________________________________________

BEDÖMNINGSMANIFEST

ALLA ELEVER HAR RÄTT TILL:

1. Engagerande, utvecklande och intellektuellt stimulerande uppgifter som motsvarar realistiska problem, roller eller situationer.

2. Tydliga, lämpliga, tillgängliga och konsekvent tillämpade bedömningskriterier samt tillgång till konkreta exempel som åskådliggör olika prestationsnivåer.

3. Maximal öppenhet i bedömning och betygsättning.

4. Rikliga möjligheter att genomföra uppgifter som de kan vara stolta över (och därmed rikligt med möjligheter att inom ramen för undervisningen bedöma och revidera sina prestationer).

5. En allsidig bedömning, dvs. inte bara skriftliga prov, utan flera och olika möjligheter att visa upp och dokumentera vad de kan samt valmöjligheter som innebär att eleverna kan utnyttja sina styrkor.

6. Frihet och tillåtande atmosfär, så att de kan ifrågasätta bedömning och betygsättning utan att vara rädda för repressalier.

7. Möjligheten att förklara och motivera prestationer, vilka bedömts som felaktiga eller av lägre kvalitet, men som av eleven anses vara korrekta eller bra.

8. Konstruktiv återkoppling, dvs. användbar information om styrkor och utvecklingsbehov, samt en noggrann bedömning av deras utveckling mot skolans långsiktiga mål, vilken utgår från en allsidig dokumentation.

9. Bedömning och betygsättning som ger dem incitament och möjligheter att förbättra sina prestationer och utvecklas i förhållande till skolans långsiktiga mål.

______________________________________________________

Skriver du på? Vill du lägga till något?

Källa

/Pernilla Lundgren

…som gör ett tillägg i kommentarsfältet.

Bedömningsmatriser revisited

Jag såg en generell bedömningsmatris, som även skulle kunna användas i NO, i en tidning för ett tag sedan. Jag tänkte – var är förståelsen? Var är hur eleven använder begrepp i sina förklaringar? Vilket kunnande avser matrisen att stötta? Här hittar man den matrisen och en liknande finns i ett läromedel utgivet på Liber (nedan).

Den är gjord av en SO-lärare, men saluförs som generell och användbar även i NO-ämnen. Jag försökte ställa frågor och uppgifter till den – vilket stöd kan den vara för frågor som: Varför är det bra att källsortera? Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan? Det var svårt och jag kände att den var ganska kvantitativ med Många och Långa. I Pedagogiska magasinet, som den publicerats i, föreskrevs även av upphovsmannen att man kunde använda poäng: ”Den sammanlagda maxpoängen i matrisen är 12 (betyget A), vilket innebär att mellan-betyget hamnar runt 8. Vill man bli riktigt detaljerad kan betyget D motsvara 6 poäng, C 8 poäng och B 10 poäng”.

Sen hittade jag den i ett utdrag till en lärobok i SO-ämnen. Nu tillsammans med elevexempel. Och det var då jag kände: nej, den fångar inte förståelsen av lärobjektet. Det handlar inte om hur många begrepp man har eller hur långa förklaringar man ger. I exemplet nedan ges exempel på elevsvar som ska visa på olika kunnigheter. Vi ser att det ”bästa” elevsvaret, 3, är längre än övriga. Det motiveras med: ”Mycket fakta, begrepp,exempel och beskrivningar. Många och långa samband”. Och, jo, flera begrepp är med och det är långt.

Det finns bara ett problem. ”A”-svaret (kallat 3) är helt fel. Det föreligger ett stort problem med begreppsförståelsen vilket gör att sambandsbeskrivningen är helt fel. Det står att algerna geggar ihop sig och då bildas bakterier. ”Algerna” som blommar i Östersjön kallas ju dagligdags för blågröna alger. Men det är ej den korrekta benämningen – de är (cyano)bakterier. ”Algerna” ger alltså inte upphov till bakterier. De är bakterier. Allmänt känt hos åtminstone alla NO-lärare, tror jag, men visar på att det krävs en hel del för att jobba med matriser – ett ämneskunnande, ett didaktiskt kunnande och ett kunnande om bedömning. Och det visar även på ett problem med för generella matriser – blir de inget stöd för lärare och elever så är det mer av ett rutnät med bokstäver i än en ”bedömningsmatris”. (se tidigare blogginlägg).

Det finns även fler fel i begrepps- och sambandsförståelsen i de elevexempel som presenteras… Det stora problemet är ju inte att cyanobakterierna är lite giftiga, utan att de stora mängder som produceras och sedan dör, sjunker till botten och leder till en syrebrist.

Matrisen och läromedlet är framtaget av Göran Svanelid för Liber och kan hittas här. Säkert bra på många sätt, men som bedömningskunnig och dessutom doktor på cyanobakterier var jag bara tvungen att blogga om det :)

/Pernilla Lundgren