Bedömningsmatriser revisited

Jag såg en generell bedömningsmatris, som även skulle kunna användas i NO, i en tidning för ett tag sedan. Jag tänkte – var är förståelsen? Var är hur eleven använder begrepp i sina förklaringar? Vilket kunnande avser matrisen att stötta? Här hittar man den matrisen och en liknande finns i ett läromedel utgivet på Liber (nedan).

Den är gjord av en SO-lärare, men saluförs som generell och användbar även i NO-ämnen. Jag försökte ställa frågor och uppgifter till den – vilket stöd kan den vara för frågor som: Varför är det bra att källsortera? Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan? Det var svårt och jag kände att den var ganska kvantitativ med Många och Långa. I Pedagogiska magasinet, som den publicerats i, föreskrevs även av upphovsmannen att man kunde använda poäng: ”Den sammanlagda maxpoängen i matrisen är 12 (betyget A), vilket innebär att mellan-betyget hamnar runt 8. Vill man bli riktigt detaljerad kan betyget D motsvara 6 poäng, C 8 poäng och B 10 poäng”.

Sen hittade jag den i ett utdrag till en lärobok i SO-ämnen. Nu tillsammans med elevexempel. Och det var då jag kände: nej, den fångar inte förståelsen av lärobjektet. Det handlar inte om hur många begrepp man har eller hur långa förklaringar man ger. I exemplet nedan ges exempel på elevsvar som ska visa på olika kunnigheter. Vi ser att det ”bästa” elevsvaret, 3, är längre än övriga. Det motiveras med: ”Mycket fakta, begrepp,exempel och beskrivningar. Många och långa samband”. Och, jo, flera begrepp är med och det är långt.

Det finns bara ett problem. ”A”-svaret (kallat 3) är helt fel. Det föreligger ett stort problem med begreppsförståelsen vilket gör att sambandsbeskrivningen är helt fel. Det står att algerna geggar ihop sig och då bildas bakterier. ”Algerna” som blommar i Östersjön kallas ju dagligdags för blågröna alger. Men det är ej den korrekta benämningen – de är (cyano)bakterier. ”Algerna” ger alltså inte upphov till bakterier. De är bakterier. Allmänt känt hos åtminstone alla NO-lärare, tror jag, men visar på att det krävs en hel del för att jobba med matriser – ett ämneskunnande, ett didaktiskt kunnande och ett kunnande om bedömning. Och det visar även på ett problem med för generella matriser – blir de inget stöd för lärare och elever så är det mer av ett rutnät med bokstäver i än en ”bedömningsmatris”. (se tidigare blogginlägg).

Det finns även fler fel i begrepps- och sambandsförståelsen i de elevexempel som presenteras… Det stora problemet är ju inte att cyanobakterierna är lite giftiga, utan att de stora mängder som produceras och sedan dör, sjunker till botten och leder till en syrebrist.

Matrisen och läromedlet är framtaget av Göran Svanelid för Liber och kan hittas här. Säkert bra på många sätt, men som bedömningskunnig och dessutom doktor på cyanobakterier var jag bara tvungen att blogga om det :)

/Pernilla Lundgren

3 kommentarer

  1. Pingback En matris med elevexempel | Provfri matematik – bedömning i praktiken

  2. Jenny Skogermo, 26 september 2014

    Hej
    Många bra tankar du har och mycket intressant läsning… och du må vara doktor på cyanobakterier men dina länkar fungerar inte, en av dom visar att sidan inte kan visas och en annan kräver inloggning på Libers hemsida… vore intressant att titta på dom länkarna.
    Mvh Jenny

    • Pernilla Lundgren, 1 oktober 2014

      Det verkar som att Liber tagit bort länken (vilket nog inte har något att göra med att jag har disputerat…), men den går att hitta här: https://www.liber.se/plus/E471026902.pdf /Pernilla

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.