Visar alla blogginlägg från: november 2013

Feedback på metakognitiv nivå

Feedback på metakognitiv nivå kan vara kraftfullt i att få eleverna att prestera bättre. Det förekommer ibland att elever skriver loggar eller svarar på en kort fråga som ”Vad har du lärt dig idag?” eller ”Hur lär du bäst?”. Studier runt metakognitiv feedback visar att det är viktigt att även denna har en koppling till uppgiften och inte är av diffus karaktär. Det handlar dels om att detta inte ger eleven stöd i att tänka mer specifikt om sitt eget lärande, men även att en sådan feedback kan vara för generell för att ge specifik återkoppling till läraren på vad som kanske kan förändras i undervisningen.

Anders Jönsson skriver i sin bok Lärande bedömning (2011) att:

”Även feedback på metakognitiv nivå nivå kräver att återkopplingen har en tydlig koppling till uppgiften, medan mer diffus feedback som riktar sig mot lärande i största allmänhet sällan är lika effektiv. Skillnaden kan till exempel ligga i att att lära sig strategier för att självbedöma sitt arbete i slöjden eller för att sammanställa och analysera den feedback man fått på ett antal matematikproblem, vilket har en tydlig koppling till ämnet och uppgiften, jämfört med att hantera frågor av mer generelll/diffus karaktär som ”Hur lär du bäst?” eller att uppmana eleverna att skriva allmänna reflektioner kring sitt lärande i en loggbok.”

 

”Give me the feedback”

John Hattie säger: Know thy impact. 
Men det stannar inte där.
Det viktiga är hur man hanterar detta och vad som händer efteråt.
Care about thy impact.  
Som Grant Wiggins.
 

Möjlighet till självbedömning

Teknik är som bäst när den uppfyller ett pedagogiskt behov och möjliggör sådant som tidigare varit svårt eller helt omöjligt. Som denna lilla device. Aldrig tidigare har det varit så lätt att själv filma sin egen lektion för att kunna göra en analys, kanske tillsammans med sina kollegor? Eller, häng den om halsen på en elev – vad kan vi då få syn på i Idrott och hälsa? Laborativt arbete i NO-ämnena?

Swivl by Satarii from Satarii on Vimeo.

…säkert finns det andra tillverkare som gör liknande saker…

Vi påminner om gensvaret

Jag råkade just ramla över den rapport om gensvar som blev resultatet av vår forskningscirkel om gensvar för ett par år sedan. Caroline skriver i sin artikel:

”Det kan också diskuteras att jag styrt in eleverna mycket med hjälp av matrisen. Men jag såg att det var nödvändigt att hjälpa eleverna i kamratbedömningen och hjälpa dem att sätta på ”läroplansglasögonen”. Att ge eller få ett gensvar som handlar om hur ”cool gubbe” man ritat syftar inte till något mål i kursplanen, i alla fall inte i svenska. Det säger inget om hur eleven ska förbättra sitt skrivande. Genom matrisen har vi satt upp kvaliteter som härleds ur kursplanen. Om jag nu ville se om eleverna kan ge varandra gensvar som leder till vidare lärande i förhållande till läroplansmålen så måste mitt svar bli att: Ja, det kan de, om de får stöd och hjälp. De måste få träna och få se olika texter av olika kvalitet samt få hjälp i att bena upp hur man kan ge och använda gensvar.”

Vill du läsa Carolines utvecklingsartikel (eller hela rapporten) hittar du den här.

Kunskapskravens utformning ska inte ”kunna ge oönskade effekter” (förutom i fysik)

I kommentarmaterialet till kursplanen i fysik (och i alla andra ämnen) kan vi läsa att:

”För att kunskapskraven ska vara hanterbara och inte bli alltför omfattande, preciseras inte innehållet lika detaljerat i kunskapskraven som i det centrala innehållet. Alltför detaljerade kunskapskrav skulle även kunna ge oönskade effekter vid betygssättningen. Enstaka detaljer i kunskapskraven som eleven inte motsvarar skulle kunna leda till att eleven inte uppfyller kunskapskravet i sin helhet. Innehållet beskrivs därför ofta med sammanfattande uttryck i kunskapskraven.”

Vi tittar på hur kunskapskraven ser ut i fysik. Jag har ”fetat” delar som berör innehåll.

Del av kunskapskrav för A i åk 6:
”I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.”

Så….om en elev inte visat kunnande på A-nivå i relation till alla de fetade orden så blir det inget A.

Del av kunskapskrav för E i åk 9:
”Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.”

Så….om en elev inte visat kunnande på E-nivå i relation till alla de fetade orden så blir det inget godkänt betyg.

Så hur var det nu det stod att kunskapskraven är (skulle vara?) formulerade?

”För att kunskapskraven ska vara hanterbara och inte bli alltför omfattande, preciseras inte innehållet lika detaljerat i kunskapskraven som i det centrala innehållet. Alltför detaljerade kunskapskrav skulle även kunna ge oönskade effekter vid betygssättningen. Enstaka detaljer i kunskapskraven som eleven inte motsvarar skulle kunna leda till att eleven inte uppfyller kunskapskravet i sin helhet. Innehållet beskrivs därför ofta med sammanfattande uttryck i kunskapskraven.”

”Även provgenomgången är ett lärtillfälle.” Eller?

Om man har haft prov är det vanligt att man har någon form av provgenomgång. Vad är syftet med den aktiviteten? Ibland hör man det sägas att provgenomgången är ett ”lärtillfälle” – men hur vet man det? Om man bara går igenom svaren och visar på hur eleverna borde ha svarat om de hade svarat rätt/bra – blir det ett lärtillfälle för eleverna?

Hur kan man då organisera så att det blir det? Kanske genom att faktiskt ge eleverna möjlighet att ändra sina svar och motivera varför de valde att göra det (se tabellen nedan). Kanske kan även eleverna vara resurser för varandra i ett sådant arbete?

Vem ska då sätta alla betyg? Och undervisa?

Visserligen bara en bild av förstahandssökande till lärarutbildningen åk 7-9. Där jobbar nu ca 30.000 lärare. Hur många av dessa tror ni försvinner från skolan varje år? Mer än de 261 förstahandssökande till lärarutbildningen i åk 7-9? Medierna har lyft att det är fler sökande till lärarutbildningen men när det är noll sökande i många ämnen så jublar jag inte.

Källa (tack Ingela för tips)

Fjärilar och feedback

Inspirerande introduktion till feedback och värdet av fiffiga kompisar och kanske lite om att synliggöra mål, motivation och mindset?