Visar alla blogginlägg från: december 2013

Julklappstips

Erika och jag (Pernilla) önskar er en fridefull jul. Om ni är lite julklapps-stressade så lyssna på Kid Presidents tips.

Lärandets idéhistoria – Betyg

Igår kunde vi se både Dylan Wiliam och Christian Lundahl prata om betyg i UR-serien Lärandets idéhistoria. Vet ni förresten varför vi införde mer standardiserade betyg en gång i tiden? Det berättar Christian om bland annat. Klicka på bilden.

Webbkurs i bedömning och betyg för årskurs 4-6.

Över 3000 lärare har redan hittat till webbkursen i bedömning och betyg  för årskurs 4-6. Där får du lära dig att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du sätter betyg i årskurs 6 med god validitet och reliabilitet.

Kursen är gratis och omfattar 30-40 timmars arbete. Efteråt kan du få ett intyg för genomförd kurs. Det är Skolverket tillsammans med Karlstad universitet och Högskolan i Lillehammer som tagit fram kursen. Mer information om kursen hittar du här. Anmäl dig och sätt igång på www.llw.se

Filmen nedan är gjord av Pedagog Värmland.

Betyg – i sista minuten

Lite frågor och svar från Skolverkets hemsida så här i betygsättningstider.

  1. Ska betygen i grundskolan sättas utifrån det eleven kan när betygen sätts eller utifrån vad eleven visat tidigare?

    Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är elevens kunskaper vid betygstillfället som betyget avser. Eleven kan dock inte uppvisa alla sina kunskaper precis då och läraren bör därför fortlöpande dokumentera dessa. Därigenom får läraren ett underlag för att kunna beakta kunskaper som eleven visat tidigare. Kunskapskraven utgår från förmågorna i ämnets syfte och anknyter till det centrala innehållet på ett övergripande sätt. Att eleven glömt ett visst innehåll som lästes för ett år sedan behöver inte betyda att eleven försämrat den förmåga som uttrycks i kunskapskraven.

    10 kap. 19 § skollagen

    Se även:

    Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, del 2.7
    Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen

  2. Hur ska en grundskola hantera betygssättning i ett ämne som inte lästs under den aktuella terminen eller inte alls?

    – Undervisning behöver inte ges i varje ämne varje termin.
    – Ett terminsbetyg sätts endast i de ämnen eleven fått undervisning i under den aktuella terminen.
    – I de fall det finns ett betyg från en tidigare termin, men eleven inte fått undervisning i ämnet under innevarande termin, sätts inget nytt betyg men en uppgift om det senast satta betyget anges i terminsbetyget.
    Detta innebär till exempel:

    – Att om eleven haft undervisning i ett ämne i årskurs 5 men inte i årskurs 6 får eleven inget betyg vare sig höstterminen eller vårterminen i årskurs 6.
    – Att om en elev fått ett betyg utifrån undervisning under vårterminen i årskurs 6 men eleven sedan inte får någon undervisning förrän vårterminen i årskurs 8, anges i de mellanliggande terminsbetygen uppgiften om det under vårterminen i årskurs 6 satta betyget. Motsvarande gäller om ett betyg har satts höstterminen i årskurs 7 men eleven sedan inte får någon undervisning förrän under årskurs 8 eller 9.
    Reglering och slutsatser
    Skollagens bestämmelse om terminsbetyg anger att betyg ska sättas i slutet av varje termin i grundskolan från och med årskurs 6 i alla ämnen som inte har avslutats, utom språkval där betyg sätts från och med årskurs 7. Betyg ska enligt skollagen sättas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas.

    Vid bedömningen ska elevens kunskaper i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. Efter årskurs 6 ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

    Enligt skolförordningen ska terminsbetyget innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska då framgå om ämnet har avslutats. Detta handlar således inte om att ett nytt betyg sätts den aktuella terminen utan bara att information om ett tidigare satt betyg ska lämnas i det nya terminsbetyget.

    Huvudmannen ansvarar för att eleven får undervisning i alla ämnen i enlighet med grundskolans timplan och läroplanens kunskapskrav och hur det centrala innehållet i ämnena fördelats på årskursspann. Enligt skolförordningen beslutar huvudmannen efter förslag av rektorn om fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna.

    Huvudmannen behöver också beakta när nationella prov genomförs då det fattas beslut om hur undervisningen ska organiseras på årskurser. I årskurs 6 och 9 ska nationella ämnesprov enligt skolförordningen användas som stöd för betygssättningen. Det är angeläget att huvudmannen inte avslutar ämnen före den sista årskursen och därmed begränsar elevernas möjligheter att nå de högre betygsstegen och hindrar lärare att använda resultaten på de nationella proven som stöd vid betygssättningen.

    Huvudmannens rätt att organisera sin verksamhet innebär att det inte är säkert att eleven kommer att ha undervisning i alla ämnen i alla årskurser under sin tid i grundskolan. När detta inte är fallet är det heller inte rimligt att betyg sätts i varje ämne varje termin.

    Därmed frångås visserligen bestämmelsen om att sätta betyg i alla ämnen varje termin, men Skolverkets bedömning är att detta är att föredra framför att lärare sätter betyg trots att de inte har undervisat eleven. I vissa situationer skulle det även vara svårt att förena med bestämmelserna om vilka kunskapskrav som ska ligga till grund för betygssättningen i olika årskurser.

    Skolverket har tidigare under 2012 skickat en skrivelse till Utbildningsdepartementet med förslag om att förtydliga skollagens bestämmelser så att det framgår att betyg endast ska sättas i de ämnen som eleven haft undervisning i.

    3 kap. 16 § samt 10 kap. 15-19 §§ skollagen (2010:800)
    6 kap. 12 § samt 9 kap. 4 och 20 § § skolförordningen (2011:185)

  3. Kan en elev ha ”rester” från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

    Situationen som beskrivs i frågan bör inte uppkomma eftersom kunskapskraven är konstruerade så att det förutsätts att de prövas vid flera tillfällen och på olika sätt under den tid som undervisning ges. Att missa enstaka lektioner eller delar av det centrala innehållet behöver inte betyda att eleven inte kan uppfylla kunskapskraven. Om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven är det skolans skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

    Se även:
    Rätt till kunskap och särskilt stöd (127 kB)
    Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, del 3

  4. Vem ansvarar för betygssättningen?

    Den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid betygssättningstillfället ska besluta betyget. Det är rektorn som ansvarar för att se till att det finns en lärare som kan besluta om betyget vid det aktuella betygstillfället. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas ska betyget beslutas av rektorn.

    3 kap. 14 och 16 §§ skollagen (2010:800)
    4 kap. 5 § förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning (t.o.m. den 1 juli 2012).

  5. Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

    I grundskolan sätts betyg i slutet av en termin, i gymnasieskolan sätts betyg när en kurs avslutas. Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning vid just dessa tillfällen. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven. Det är viktigt att läraren vid betygssättningen av ämnet eller kursen inte bara lägger ihop resultaten på alla betygsbedömda prov och uppgifter för att få fram en medelprestation. Om läraren vid betygssättningen till exempel väger in resultat från prov som gavs tidigt är det viktigt att vara medveten om att eleven efter detta provtillfälle kan ha förvärvat de kunskaper hon eller han inte hade förutsättningar att visa tidigare.

    10 kap. 16 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 16 §, 15 kap 22 §, 18 kap. 18 § skollagen 2010:800

  6. På vår skola förekommer det att eleverna får betygsliknande omdömen på sina arbeten i årskurser där betyg inte ges. Ska det vara så?

    Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven.

    Författningarna är mycket tydliga med att eleverna görs medvetna om vad bedömningen utgår ifrån och hur deras kunskaper har bedömts i förhållande till kunskapskraven. Därför är det viktigt att en lärare som ger betygsliknande omdömen i samband med enskilda arbeten eller i en skriftlig individuell utvecklingsplan samtidigt är tydlig med vilka delar av kunskapskraven och kursplanen som bedömningen avser. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleven behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. En sådan återkoppling för lärande kan inte ersättas av enbart betygsbeteckningar då dessa inte ger någon vägledning kring vad eleven kan utveckla vidare.

    3 kap. 3, 4, 15 och 17 §§, 10 kap. 13 § skollagen (2010:800)

  7. Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

    För terminsbetyg gäller enligt skollagen att:

    När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

    Vid bedömningen ska elevens kunskaper
    1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och
    2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

    Motsvarande bestämmelser finns för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i 11-13 kap. skollagen. När det gäller årskurs 6, respektive 7 i specialskolan, tillämpas bestämmelsen på utbildning från och med höstterminen 2012.

    I och med att det i skollagen så tydligt anges att bedömningarna som ligger till grund för terminsbetygen ska göras i förhållande till kunskapskraven för årskurs 6 och 9 förväntas man inte göra några lokala kunskapskrav. Det krav på lokalt bestämda mål som tidigare fanns i grundskoleförordningen finns inte heller längre kvar. Gemensamma kunskapskrav på skolnivå styr undervisningen mycket kraftigt och begränsar den valfrihet som kursplanen och de nationella kunskapskraven ger lärarna. Det finns dock inget förbud mot att man på skolnivå utformar gemensamma krav förutsatt att de är i linje med de nationella kraven och vare sig går utöver eller förminskar dem.

    10 kap. 19 § skollagen (2010:800)

  8. Eleverna säger att vi sätter mycket lägre betyg än vad de gör vid en annan skola i kommunen. Behöver vi som lärare bry oss om det?

    När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst huvudmannen som har skyldighet att följa utvecklingen. Huvudmannen har också en skyldighet att se till att huvudmannens skolor följer bestämmelserna. Huvudmannens och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser. Det är inte rimligt att begära att enskilda lärare på eget initiativ ska organisera samverkan med lärare på andra skolor.

    Om rättvisa och likvärdighet ska kunna upprätthållas måste bedömningar mellan olika klasser och skolor upplevas som jämförbara. Någon sorts ”absolut” rättvisa som aldrig kan ifrågasättas kan dock vara svår att uppnå när det handlar om bedömningar. För att betygen ska bli så likvärdiga som möjligt måste lärarna kunna jämföra och diskutera sina bedömningar med varandra.

    Läraren har möjlighet att tillsammans med eleverna välja när under de angivna årskurserna som det centrala innehållet ska behandlas. Eftersom läraren tillsammans med eleverna på detta sätt kan välja att arbeta med ämnesinnehåll i delvis olika ordning, så medför det att delvis olika delar av kunskapskraven kan bli aktuella och relevanta för bedömningen och betygssättningen på olika skolor. Detta innebär att det endast är på våren i årskurs 6 och våren i årskurs 9, där det finns nationellt preciserade kunskapskrav, som det går att göra jämförelser mellan olika klasser och skolor. Det beror på att det är först då som bedömning och betygssättning gjorts utifrån samtliga kunskapskrav och hela det centrala innehållet.

    Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att göra sambedömningar och föra de nödvändiga diskussionerna om hur elevprestationer bör bedömas i förhållande till kunskapskraven. Ytterst är det rektors ansvar som pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Rektorn har även ett ansvar för att bestämmelserna om betygssättning följs.

    1 kap. 9 §, 2 kap. 8 § och 3 kap. 14 § skollagen (2010:800)

    Se även:

    Skolverkets allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

  9. Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

    Blockbetyg kommer inte att finnas kvar i slutbetygen i och med de nya bestämmelserna för grundskolan och specialskolan. I grundskolan, specialskolan och sameskolan gäller från och med höstterminen 2012 att om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas i årskurs 6. Motsvarande gäller i specialskolan i årskurs 7. Sammanfattande betyg får inte sättas i högre årskurser. I grundsärskolan sker undervisningen alltid i naturorienterande- respektive samhällsorienterande ämnen och i de fall betyg sätts sker det därmed i dessa ämnen.

  10. Ska man alltid bedöma mot hela kunskapskravet?

    Bedömningen av elevernas kunskaper, till exempel i årskurs 7, ska inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat till och med den aktuella terminen. Det betyder att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen, om eleven inte har haft möjlighet att visa sina kunskaper i dessa delar av kunskapskravet. Inför slutbetyget bedöms elevernas kunskaper mot hela kunskapskravet.

  11. Vad händer om en elev missat något centralt innehåll som särskilt omnämns i kunskapskraven?

    Kunskapskraven är inte kopplade till särskilda arbetsområden och de olika delarna i det centrala innehållet nämns oftast inte på detaljnivå i kunskapskraven. På så sätt är det alltså ofta möjligt att uppfylla kunskapskraven även om det saknas bedömningsunderlag i någon eller några delar av det centrala innehållet. I vissa ämnen finns några delar ur ämnets centrala innehåll särskilt omnämnda i kunskapskraven. I ämnet fysik nämns till exempel ljud i kunskapskraven för årskurs 6 och 9. Det innebär att en elev som är frånvarande under den period som ljud behandlas kan behöva få undervisning om detta innehåll innan betyget ska sättas eftersom hon eller han inte kommer att kunna få ett godkänt betyg i ämnet fysik utan att visa sina kunskaper om detta.

    Se även:

    Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, del 3

  12. Om en del av kunskapskravet helt saknas på C kan man ändå få detta betyg?

    Nej, inte när det gäller slutbetyg. För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del endast motsvarar betyget E ska något av de lägre betygen sättas. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del inte uppfyller kravet för betyget E ska betyget F sättas. I det senare fallet ska en bedömning göras av elevens behov av särskilt stöd i enlighet med bestämmelserna i skollagen.

  13. Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i årskurs 7 och 8?

    Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första terminsbetyget. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8. Motsvarande gäller för årskurs 7 och 10 i specialskolan.

    Se även nedanstående fråga ”Kan en elev nå betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?”

  14. Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

    Ja. Vid betygssättning ska hela den sexgradiga betygsskalan användas. Detta gäller när betyg sätts såväl innan ett ämne har avslutats, terminsbetyget, som när ett ämne har avslutats, slutbetyget. När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Betyg ska ges i årskurs 7 från och med läsåret 2012/2013.

  15. Kan en elev få betyget A i nian om hon eller han haft ett lägre betyg i tidigare årskurser?

    Ja, det är de kunskaper eleven har vid den tidpunkt betyget sätts som ska bedömas i förhållande till kunskapskraven. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

    När läraren sätter betyg innan ämnet avslutats ska hon eller han utgå från vad undervisningen har behandlat fram till och med betygstillfället och ställa elevens prestation kring detta i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 (fr.o.m. höstterminen 2012) eller årskurs 9. En elev som till exempel fått betyget C på vårterminen i årskurs 8 kan under hösten och våren i årskurs 9 ha utvecklats vidare och uppvisa kunskaper som motsvarar kunskapskravet för betygssteget A till sin helhet. I de fallen ska eleven få betyget A i årskurs 9. Eleven kan även få ett lägre betyg våren i årskurs 9 än den fått tidigare.

    3 kap. 3 §, 10 kap. 19 § skollagen

  16. Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

    I kunskapskraven används ett begränsat antal värdeord som används i flera ämnen. Ord får till stor del sin betydelse i de sammanhang de används och det är därför inte möjligt att göra generella definitioner. I kommentarmaterialen till kursplanerna finns en översiktlig redogörelse för hur värdeorden används. Skolverket har även tagit fram kommentarmaterial till kunskapskraven i några ämnen. Kommentarmaterialet ger en bredare och djupare förståelse för hur kunskapskraven är konstruerade. Det utgår från verksamma lärares bedömningar av autentiska elevexempel och beskriver hur lärare kan gå till väga för att identifiera bedömningsaspekter utifrån värdeorden.

Nyhet – Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Rykande hett från Skolverket – nya (reviderade) Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

20131211-222914.jpg

Motiverar PISA våra svenska elever?

Resultaten från PISA är oroande. Framförallt den ökade segregationen och den större och större andelen som går ut skolan utan tillräcklig läsförståelse (se bild nedan) vilket inte bara är ett problem för den enskilda individen utan även för ett medborgerligt och demokratiskt samhälle.

Bildkälla

Jag funderar dock lite över det faktum att just svenska elever hoppar över många frågor i PISA. Vad beror det på? Att de inte kunde? Inte vågade utmana sig? Eller bara orkade inte?

Forskaren Hanna Eklöf har studerat hur motiverade svenska elever är när de gör stora internationella kunskapstest som TIMSS (I TIMSS testas elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap). När TIMSS genomfördes 2003 i årskurs åtta angav 24 procent av eleverna att de inte kände sig motiverade, motsvarandet siffra för 2008 var 58 procent. Andelen elever som 2003 angav att provet inte var betydelsefullt var 26 procent medan andelen 2008 var cirka 90 procent (Notera att siffrorna från 2008 gäller gymnasieelever). Sammantaget ger det en bild som visar att elevernas motivation i provsituationen har sjunkit betydligt.

Som kontrast, så brukar Dylan Wiliam berätta om situationen i asiatiska länder där man med flaggor och lyckatill-rop välkomnar de utvalda eleverna, som ser sig som viktiga representanter för sitt land.

Avslutningsvis konstaterar Eklöf att i Sverige är motivation, eller brist därpå, en viktig faktor i provsituationen. ”I synnerhet får detta genomslag när provresultaten inte får några direkta konsekvenser för eleven. I förlängningen är detta allvarligt för de makthavare som fattar beslut om hur skolan ska utvecklas. Tvärsäkra slutsatser om elevernas kunskaper kan vara problematiska.”

Läs mer här.

Är du smartare än en åttondeklassare?

Prova några frågor från PISA-testet:

MATHS
Question 1. Mount Fuji is only open to the public for climbing from 1 July to 27 August each year. About 200,000 people climb Mount Fuji during this time. On average, about how many people climb Mount Fuji each day?
A. 340
B. 710
C. 3,400
D. 7,100
E. 7,400

Question 2. The Gotemba walking trail up Mount Fuji is about 9km long. Walkers need to return from the 18km walk by 8pm. Toshi estimates that he can walk up the mountain at 1.5km/h on average, and down at twice that speed. These speeds take into account meal breaks and rest times. Using Toshi’s estimated speeds, what is the latest time he can begin his walk so that he can return by 8pm?

Question 3. Toshi wore a pedometer to count his steps on his walk along the Gotemba trail. His pedometer showed that he walked 22,500 steps on the way up. Estimate Toshi’s average step length for his walk up the 9km Gotemba trail. Give your answer in centimetres.

READING
Peanut Allergy Alert
Lemon Cream Biscuits
Date of alert: 04 February
Manufacturer’s Name: Fine Foods Ltd
Product Information: 125g Lemon Cream Biscuits (Best before 18 June and best before 01 July)
Details: Some biscuits in these batches may contain pieces of peanut, which are not included in the ingredient list. People with an allergy to peanuts should not eat these biscuits.
Consumer action: If you have bought these biscuits you may return the product to the place of purchase for a full refund. Or call 1800 034 241 for further information.

Question 1. What is the purpose of this notice?
A. To advertise Lemon Cream Biscuits.
B. To tell people when the biscuits were made.
C. To warn people about the biscuits.
D. To explain where to buy Lemon Cream Biscuits.

Question 2. What is the name of the company that made the biscuits?

Question 3. Why does the notice include ”best before” dates?

PROBLEM SOLVING
It is Alan’s birthday and he is having a party. Seven other people will attend: Amy, Brad, Beth, Charles, Debbie, Emily and Frances.
Everyone will sit around the circular dining table. The seating arrangement must meet the following conditions:
• Amy and Alan sit together

• Brad and Beth sit together

• Charles sits next to either Debbie or Emily

• Frances sits next to Debbie

• Amy and Alan do not sit next to either Brad or Beth

• Brad does not sit next to Charles or Frances

• Debbie and Emily do not sit next to each other

• Alan does not sit next to either Debbie or Emily

• Amy does not sit next to Charles

Arrange the guests around the table to meet all of the conditions listed above.

Facit

Dålig samstämmighet i matematik

Jag brukar ofta visa hur målen (förmågorna) och kunskapskraven hänger ihop i dagens läroplaner och lyfta det som den kanske största fördelen med de nya kursplanerna. Men, häromdagen skulle jag  dubbelkolla ett av mina exempel, i just matematik, och upptäcker att det saknas samstämmighet mellan mål och kunskapskrav.

I syftestexten i matematik står:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat” – en liknande skrivelse finns även som förmåga.
 
I centralt innehåll åk 4-6 kan vi läsa att undervisningen ska behandla:
”Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.”
 
…men inget om kunnandet att formulera egna problem finns i k-kraven för åk 6? Ej heller i åk 9.

Att kunna  se matematik i vardagen och att kunna ställa upp modeller för hur man skulle kunna beräkna, lösa eller uppskatta ett vardagligt matematiskt problem eller fenomen är inte bara ett viktigt kunnande i matematik utan även något som kan göra matematikundervisningen mer relevant för eleverna.

I gymnasiet har man tydligare skrivit in detta i kunskapskraven (Ma 1b, betyget E): ”Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.”

Är det ett problem då att detta inte bedöms i grundskolan? Ja, givet ”teach to the test” (att undervisningen ofta inriktas mot det som bedöms)  och om vi inte bedömer detta blir det kanske inte fokus på det i undervisningen?