Visar alla blogginlägg från: januari 2014

Utvärdering av kunskapskraven?

När man beslutade om betygen från årskurs 6 kunde vi även läsa i betänkandet att:

”Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen.”

Blev det någon utvärdering? Jag har inte sett någon. Det finns ju en del ämnen vars kunskapskrav jag tycker man bör utvärdera, till exempel fysikens.

Bedömning för (och av) lärande i matematik

Skolverket har tagit fram ett bedömningsstöd i matematik, Bedömning för lärande i matematik, som utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande.

I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Du som lärare kan också följa progression i det centrala innehållet från årskurs 1 till och med årskurs 9. Materialet är inriktat mot kunskapskraven i matematik och då framför allt mot godtagbara kunskaper i årskurs 3 och betyget E i årskurs 6 och 9.

Vad är syftet?

Ibland kan man gå vilse bland alla kunskapskrav och i djungeln med att fundera över generella förmågor. Då är det bra att återkomma till syftet – vad är syftet med undervisningen? Vad syftar till exempel undervisningen i biologi till? Jag har nedan gulmarkerat alla de väsentligheter som inte direkt återfinns i kunskapskraven i biologi.  Så – glöm inte syftet med undervisningen.


#björklundsskola – elevers tankar om det nya betygssystemet

Mången elev var uppe sent igår och twittrade synpunkter på det nya betygssystemet under #björklundsskola.

Läsvärt. Lite ledsamt på sina ställen. Och lite missförstånd kunde utläsas.

Sambedömning i skolan

Skolverket har gett ut ett material om sambedömning. Vilka aspekter är viktiga att fokusera för en likvärdig bedömning? De beskriver även exempel från praktiken och sammanfattar forskningsområdet (då ska vi komma ihåg att forskningen inte är så omfattande och att kunskapsobjektet Sambedömning är komplext).

Forskarna lyfter fram några faktorer som gynnar god sambedömning – gynnsamt är när lärarna:
• fokuserar på att analysera och diskutera konkreta elevexempel
• låter olika åsikter komma fram och alla i gruppen får komma till tals
– avvikande uppfattningar ses som en tillgång snarare än ett hinder
• har en tydlig struktur för själva sambedömningssituationen (t.ex. fasta tider,
lokaler och arbetsgång)
• har ett tydligt ledarskap i sambedömningsgrupperna som håller ihop diskussionerna
• deltar i sambedömning både inom den egna skolan och med andra skolor
• använder pågående elevarbeten i sambedömningen, för att ge diskussionen ett
ökat fokus på bedömningens formativa syfte
• utgår från elevexempel som representerar en stor bredd av prestationer och
elever med olika bakgrund, så att lärarna kan använda sina erfarenheter från
sambedömningen när de bedömer nya elevexempel
• fördjupar diskussionen genom att använda tillgängliga stödmaterial på ett
flexibelt sätt.

Bedömning på (av) lärarutbildningen: underkänt?

Ibland funderar jag på vad man lär sig av den praktik man ingår i. Om man går lärarutbildningen och bara har 6-7 timmars undervisning och övrig tid består mycket av ”eget arbete” – vad lär jag mig av det? Jag kan även fundera på vad man lär sig om bedömning av den praktik och erfarenhet man får som elev och student? Det är ju lätt att undervisa som man blivit undervisad, eller bedöma såsom man själv fått uppleva bedömning. Vi vet att just bedömning varit frånvarande i mångas lärarutbildning men ska nu ingå som en obligatorisk del, men man kan ändå fundera över att det kan upplevas bli en liten del om övrig bedömning inte är pedagogisk.

Jag har en före detta elev som studerar till lärare och jag fick se bedömningen av en tenta i engelska de nyligen gjort.

Det ser ut som att  man tydligen satt en gräns för att få godkänt vid runt 60 % och för att få VG vid 80 %. Så 78 % (av vadå?) blir då enbart ett godkänt betyg, medan 80 % räcker till ett VG… Kommer förstås osökt att tänka på Astrid Petterssons ”Det är viktigare att göra det väsentliga mätbart än att göra det lätt mätbara till det väsentligaste”. Trodde även att sådant här var ganska ovanligt då många universitet och högskolor varit med i Bologna-processen. Jag funderar över hur detta påverkar den egna bedömningspraktiken som färdig lärare? Synen på kunskap? Längre ner i den facebook-grupp som min före detta elev och hennes lärarstuderande kamrater ingick i fick jag även se den rätta raden på en annan tenta:

b,a,b,d,a,c,a,c,d,a.

Suck.

/Pernilla Lundgren

Att lära av misstag – My Favorite No

Elevexempel kan användas på många sätt i undervisningen. Att jobba på detta sätt kräver förstås att eleverna förstått att det viktigaste inte är att ha rätt svar (om alla hade det vore ju inte undervisningen tillräckligt utmanande)  och att misstag är det första steget i att lära sig något nytt.

Bedömning i slöjd

Luis Stübing, Orminge skola i Nacka, har utvecklat ett material utifrån Skolverkets bedömningsstöd i Slöjd med en bedömningsmatris i Slöjd åk 4-6 samt dokumentationsmedium och med elevexempel.