Visar alla blogginlägg från: februari 2014

Rättandet är tvåfaldigt, lärjungarnas eget och lärarnas.

Intressant historiskt perspektiv på bedömning ges av Christian Lundahl i denna text.

”Rättandet är tvåfaldigt, lärjungarnas eget och lärarnas. Lärjungarna skola själva läsa igenom sina scripta samt rätta och förbättra dem. Dessa korrek­tioner böra dock i skolan hållas inom måttliga gränser, så att lärjungarna ej förlora sig i överdriven självkritik och sluta med att göra sina uppsatser sämre.”

”d]et oriktiga skall han icke alldeles utplåna utan endast stryka under. Denna aktsamhet om det skrivna medför bland annat den fördelen att lär­jungarna under följande månader närsomhelst kunna återgå till vad de skrivit under de föregående och genom jämförelser själva förvissa sig om sina framsteg, undvika de en gång rättade felen och fortfara på den väg, som de finna vara den rätta.”

(1649 års skolordning, s. 80)

Hur lär man elever att ta risker? Och vad gör vi när de gör det…

Så kan man arbeta med Skolverkets omdömesmall

Pedagog Värmland har gjort en film där en lärare visar hur hon använder Skolverkets exempel på omdömesblankett och blankett för den framåtsyftande planeringen.

Blev eleverna ”sämre” eller blev provet sämre?

Vad tror ni? En sämre årgång av elever 2010 i svenska och i matematik 2013? Eller – två dåliga årgångar för nationella provkonstruktörerna? Viktigt att beakta när man diskuterar betygssättning jämfört med resultat på nationella prov och att  kanske inte planera större insatser utifrån ett års provresultat.

Sambedömning – the movie

…och nu kom även filmen om sambedömning, featuring Anders Jönsson, som gjorts som komplement till Skolverkets stödmaterial ”Sambedömning i skolan”.

Informationsfilmer om betygssättning från Skolverket

Nya filmer från Skolverket om vad som är viktigt att tänka på när du som lärare ska sätta betyg och hur du kan tänka när du tar reda på vilka kunskaper eleverna har. Kanske även intressant för elever och föräldrar?



Kunskapsmätningar – möjligheter eller paradox?

Välkommen på seminarium om: Kunskapsmätningar – möjligheter eller paradox

När?  19 februari klockan 15-17

Var? Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F.

Anmälan? Anmäl dig här senast den 15 februari (eller först till kvarn)! För lärare/skolledare i Stockholm stad.

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö högskola. Anders har under de senaste åren varit en av de svenska forskare, som med stöd av medel från Vetenskapsrådet, genomfört fördjupade studier av PISA och TIMSS.

Anders Jakobssons forskning och undervisning i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik har framför allt fokuserat elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen.

På seminariet ges en fördjupad, och delvis annorlunda syn på resultaten av de senaste årens internationella mätningar, med fokus på höstens PISA – studie och resultaten från det naturvetenskapliga området. Det kommer att finnas rika tillfällen till dialog och frågor.

Inbjudan för utskrift

Vi kan aldrig säga att en elev inte kan

Från Skolverkets material ”Utveckla din bedömarkompetens i matematik” kan vi läsa klokheter från professor Astrid Pettersson.

”Bedömning är en ständig följeslagare till undervisning och kan uppfattas på olika sätt. Den kan uppfattas mycket snävt och innebära prov och likställas enbart med bedömning av kunskap, men den kan också ha och har numera en mycket bredare och djupare innebörd, bedömning för lärande och undervisning. /… /

En självklarhet men värd att lyfta fram är att vi endast kan bedöma den visade kunskapen. Vi kan aldrig säga att en elev inte kan utan vi kan bara påstå att en elev inte har visat den eller den kun skapen. Att visa sin kunskap och få möjlighet att göra det ställer krav såväl på den som ska visa den och på den person som kunskapen ska visas för. För att börja med det senare: vi lärare måste ordna situationer, ställa frågor, föra samtal på ett sådant sätt så att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Men eleverna måste vara medvetna om att de måste visa sina kunskaper för att dessa ska kunna bedömas. Vilka hinder finns för eleven att visa sin kunskap? En orsak kan vara att eleven helt enkelt inte vill visa den, en annan att eleven inte vet vad hon/han ska visa eller att han/hon inte vet vilken kunskap som efterfrågas. Sättet att fråga kan hindra eleven att visa sin kunskap. En episod som inträffade för mig var när jag frågade en liten pojke hur gammal han var. Han svarade inte på frågan och jag gjorde det som man inte borde, jag ställde om frågan igen tills jag förstod att frågan måste omformuleras. Frågan blev i stället ”Hur många år är du?” och jag fick omedelbart svaret ”Jag är tre år och inte gammal, hur gammal är du?” Han visste alltså hur många år han var, men han gav också en antydan om att gammal var för honom detsamma som en ”gammal människa”.