Visar alla blogginlägg från: juni 2014

Jag läste en artikel om betyg…

… och antecknade lite. Artikeln finns att läsa i dagens SvD.

svd artikel

PS. Tryck på bilden om du vill se den lite större.

Har tjejer en extra A-gen?

…skriver jag lite provocerande för någon kanske? Som biolog vet jag förstås att så inte så är fallet, men tittar ändå lite förundrat på betygsstatistiken. I flera ämnen är runt 80 % av de elever vars kunskaper genom undervisningen utvecklats och slutligen värderats motsvara betyget A tjejer (data från Stockholms stad 2013 åk 9). Enbart i ett ämne, Idrott och hälsa, har undervisningen (?) varit sådan att ungefär lika många tjejer som killar erhållit betyget A. Visst kan man prata om elevers eventuellt olika förutsättningar, men dessa kan vi ju inte påverka – så frågan är om vi på något sätt behöver se över vår undervisningsdesign? Och kanske även hur vi värderar annat än kunskapskraven vid betygssättningen? Eller? Hur ser det ut på din skola? Vad tänker du om siffrorna nedan?

betyg kön

PS. Ang. SvA: Inga av de 955 elever som undervisades i SvA erhöll betyget A.

”Lärarna får inte längre göra en sammanvägning…”

…när de sätter betyg hörde jag på morgonens eko. Märkligt. Hur man som lärare väger samman en elevs kunnande kallas just oftast för sammanvägningsprincipen. Och den är i princip densamma som i förra betygsskalan.

Nu: för A krävs att alla delar för A-kunskapskraven är uppfyllda.
: för MVG krävdes att alla MVG-kriterier var uppfyllda. Dock fanns en liten paragraf då som sade att för VG och MVG ”gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier”.

Ibland i rapporteringen kan jag uppleva att det någonstans skett ett missförstånd om en elev tror att om man någon gång får E på en uppgift så är ett högre betyg kört. SÅ ÄR DET INTE!! Eller borde inte vara i alla fall (med god planering). Det som räknas är hur väl eleven behärskar förmågorna vid betygssättningen. Om det vore sant att en lärare, som rapporterats (dock ej i detta radioinslag), sagt redan i åk 7 efter ett prov där eleven fått E (..och det kan man diskutera…) att högre betyg än så då är uteslutet i åk 9  bör läraren få en snigel i ögat. Om det vore sant. Jag vill tro att det inte stämmer.

I debatten upplever jag att man pratar om äpplen och päron som samma sak. Exenplet ovan visar på äpplet – att en elev utvecklas genom undervisningen och det viktiga är vad en elev kan när betyget sätts. Då spelar ett lägre ”betyg” på en viss aspekt, om eleven senare utvecklat förmågan, ingen större roll när betyg sätts. Ibland när man pratar om päron menas istället, när man säger att elever fått A, A, A och E (hur ovanligt det än må vara…),  den kvalitet med vilken en elev behärskar respektive delförmåga vid betygssättning. Det är då det blir komplicerat då principerna för sammanvägning till ett betyg här ger att en elev kan inte kan få A. MEN, det är extremt ovanligt att elever har så spretiga kunskapsprofiler och skulle något liknande uppstå vill jag gärna tro att lärare uppmärksammar detta och jobbar på att försöka utveckla det kunnande som beskrivs i den delen av kunskapskravet.

Jag hör att eleverna i detta inslag (och tidigare) är oroade över att få låga betyg och upprörda över det nya systemet (som f.ö. inte är ett nytt betygssystem utan endast en ny betygsskala). Det som dock förvånar mig är att införandet av denna nya betygsskala INTE har lett till en liten dipp i meritpoängen. Vilket dels är vanligt när man byter system/skala och skulle kunna förväntas när man hör de många synpunkterna som framförs i media om att det är så mycket svårare nu att få höga betyg.

Dessutom är det så att elever som får betyg i den nya skolan söker till högskolan i en egen kvotgrupp under de närmaste tre åren.

(reviderat 20140804)

To blockbetyg or not?

Blockbetyg, eller sammanfattande betyg som det egentligen heter nu, är möjligt att använda i åk 6. Givet kravet på att för ett visst betyg så ska hela kunskapskravet för det betyget vara uppfyllt kan man argumentera för att det är svårare att få t.ex. ett A som blockbetyg i  NO-ämnen än i ett enskilt NO-ämne. Eftersom det för ett A i ”NO” krävs att man då uppfyller A-kraven i alla tre ingående ämnena så blir det ju så att om en elev t.ex. har C på någon del i ett ämne kan man då inte sätta A (men sätter man betyg i enskilda ämnen kan det annars bli 2 A och som tredje betyg (troligen) B).

AB NO

Tidigare (i gamla betygsskalan) där samma princip (i princip) tillämpades har det följdaktligen varit så att när vi jämfört blockbetyg med betyg i enskilda ämnen har betygssnittet varit lägre för de elever som fått blockbetyg. I bilden nedan med data från 2009-2011 från Stockholms kommuns skolor ser vi att genomsnittliga betygspoängen i NO var 12,4 medan den i övriga ämnen låg mellan 12,7-13,5. Vi ser även att de flesta skolor som ger blockbetyg i åk 6 i Stockholm är fristående skolor.

betyg 2009 2011

2013 ser det dock annorlunda ut när vi tittar i åk 6 (i åk 9 kan man ej längre ge blockbetyg). I både SO- och NO-ämnena ser vi att betygspoängen i snitt är HÖGRE där man valt att sätta ett sammanfattande betyg. I NO är den genomsnittliga betygspoängen 14,1 till skillnad från de enskilda ämnena som ligger mellan 13,1 och 13,3.

blockbetyg ämnesbetyg

Tankar om det?

PS. Skolverket sammanfattar vad som gäller för blockbetyg här.