Upp-och-nedvända (merit)vär(l)den

I början på sommaren såg jag en tweet som beskrev att Sigtuna kommun under ett år fått en ”20 %-enheters förbättring” av resultaten, och höjningen tillskrevs kommunens arbete med bland annat IKT och BfL (länk). Det är ju en gigantisk höjning på ett år.  Läste man lite närmare kunde man mellan raderna förstå att det som jämförts var ett knepigt och ovanligt mått: andelen elever som fått godkänt i alla ämnen i åk 8 som sedan följts upp ett år senare. Det är ju ganska vanligt att elever får högre betyg  i åk 9 än i åk 8 (särskilt andelen som går från ej godkänt till godkänt) så jag tyckte att det utan mer information var lite svårt att värdera resultaten och därmed analysen. Ökningen av måttet andelen elever som får godkänt från åk 8 till åk 9 åren 2013-2014 är för Sigtunas del högre än för Stockholms stad och vi ser fram emot att följa utvecklingen i Sigtuna.

Igår såg jag att en annan kommun, Sollentuna, gick ut med ett pressmeddelande om att man höjt sina resultat (länk).  Kommunen rapporterar att de höjt resultaten från  ”239 till hela 250*!”. Asterisken indikerar en liten, men viktig sak. Nämligen, att från och med i år kan eleverna få maximalt 340 poäng jämfört med tidigare års 320 (på grund av att språkvalet räknas in som 17:e ämne). För Stockholms stads del innebär det att vi ”höjt” meritvärdet för fjolårets åk 9 från 222,4 till 233,7 för 2014. En ökning lika stor som Sollentunas – 11 poäng – men som (tyvärr) för vår del innebär att elevernas betygsmedelvärde inte förändrats mellan dessa år (ej heller vårt justerade meritvärde). En möjlighet som skulle innebära att Sollentuna höjt sina resultat, mer än vad som är naturligt utifrån det förändrade maxvärdet, är om otroligt få elever läst språkval i åk 9 (i Stockholm var det cirka 75 % av eleverna som läste).

Det är knepigt detta med skolans resultat och hur vi rapporterar om dem och utifrån vilka syften. Fast det viktigaste är ju förstås hur vi använder resultaten (vilka resultat?) i vår analys (hur analyserar vi?) för att utveckla verksamheten.

/Pernilla

PS 1. Vad gäller Sollentuna så var det en klok lärare som på Twitter uppmärksammade det roliga (!?) i att kommunen i en och samma annons för förstelärare skriver att dessa ska ta sin ”utgångspunkt i modern skolforskning” och i stycket efter att alla 50 som ska anställas måste arbeta ”utifrån Puenteduras SAMR-modell”, som väl inte anses ha sin utgångspunkt i ”modern skolforskning” (länk).

PS 2. En alternativ rubrik här hade kunnat vara ”Stockholm höjde sina resultat med 17 % på ett år!” (om vi jämför det genomsnittliga meritvärdet i åk 8 VT 2013 med det för åk 9 VT 2014). Fast det är ju ett ovanligt och ointressant resultatmått…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.