Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Inga krav på skriftliga åtgärdsprogram?

 Idag onsdag presenterar utbildningsminister Jan Björklund och utredare Thomas Persson förslag till förändringar i regleringar om stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram som ska presenteras i en kommande Ds om lärares administrativa arbete.

- Lärare ska undervisa, inte administrera. För att vända resultaten i svensk skola krävs det skickliga lärare som får utrymme att undervisa i klassrummet, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Förändringarna som föreslås:

  1. Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  2. Om en elevs behov av stöd inte kan tillgodoses inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektorn. Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon skyndsamt ges sådant stöd. Beslut i fråga om särskilt stöd ska fattas av rektorn.
  3. De formella dokumentationskraven avseende särskilt stöd minskas så att tid frigörs till undervisning och stödinsatser. Krav på att upprätta åtgärdsprogram avskaffas. Om föräldrarna begär det ska det särskilda stödet dock dokumenteras i form av ett åtgärdsprogram.
  4. Motsvarande möjligheter som idag finns för att överklaga beslut om särskilt stöd och innehåll i det särskilda stödet kvarstår.
  5. Skolverket bör ges i uppdrag att revidera sina allmänna råd med kommentarer om åtgärdsprogram samt att utarbeta stödmaterial om stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Även rektors ansvar för resursfördelning och stödinsatser för att eleverna ska nå målen ska ses över.

Förslaget kommer inom kort att skickas på remiss och efter riksdagsbehandling är det tänkt att förslagen ska kunna träda ikraft under våren 2014.

/Pernilla Lundgren

Tänker du att elever är A- eller C-elever?

Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker dina elever det? Kan det påverka deras kunskapsutveckling? Jorå.

Carol Dweck har beforskat detta och pratar om två olika former av ”mind-sets” – att 1) antingen se att elever kan utvecklas och kommunicera detta (growth mind-set) eller att 2) man kan/kan inte (fixed mind-set). Hennes forskning har visat att vilket mindset elever har (läs: utvecklar, bl.a. genom hur vi lärare kommunicerar) kan ha stor påverkan på deras lärande. Som vanligt är ju inte forskning ”sanningen”, och det finns även artiklar som beskriver att effekterna av elevernas mind-set inte är så stora som Dweck rapporterar.

Även i Hatties ”Visible learning” kan vi se att INTE klassificera elever kan ha stor positiv påverkan på deras lärande (effektstorlek 0,61). (T.ex. att inte säga/tänka att det går ju inte för att…, eller att se elever som A/E-elever.).

Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.” (Carol Dweck)

 

Läs mer här (finns flera referenser i artikeln).

Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner

Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner hittar du här.