Visar alla blogginlägg med kategorin:
Engelska

The Big Eleven

De verb som förekommer 50 gånger eller mer i förmågorna i grundskolans alla kursplaner är:

  • analysera
  • använda
  • kommunicera
  • värdera
  • reflektera
  • formulera
  • anpassa
  • förstå
  • granska
  • skapa
  • tolka

Jämför gärna med ”The Big Five” – skillnader/likheter?

Vilka fördelar/nackdelar kan finnas med att använda samma förmågebegrepp i undervisningen?

Finns det ämnen eller årskurser (elevgrupper?) där detta passar bättre/sämre?

Stöd för dokumentation och kartläggning

I den djungel som är Skolverkets hemsida finns många godbitar. Nedan diverse dokumentationsstöd i olika ämnen.

Matematik åk 1-9

Svenska, berättande text åk (4-)6

Svenska, samtala åk (4-)6

Svenska, Nya språket lyfter åk 1-6

Svenska, Språket på väg åk 6-9

NO, DiNO åk 1-6(9)

Hem-och konsumentkunskap åk 7-9

Slöjd åk 7-9

Engelska, muntligt åk (4-)6

 

 

Stöd för betygsättning i Sv/SvA, En och Sh

Bättre sent än aldrig? Kommentarmaterial till (delar av) kunskapskraven i Sv/SvA, Eng och Sh (grundskolan) rykande färskt från Skolverket.

Delar av ja, Skolverkets stöd innehåller inte kopplingar till alla värdeorden i kunskapskraven. Inte ens till övervägande del.

”Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter.”

 

Vad säger siffrorna?

Sitter och tittar på årets jämförelse av NP vs slutbetyg i åk 9 i Sv, En och Ma. Slås igen av den stora skillnaden mellan avvikelserna i Sv/Ma och Engelskan som skiljer sig från de andra genom mycket mindre skillnad provbetyg-NP. Vi pratar bara om avvikelserna, men inte om vad de beror på. Varför skiljer sig engelskans mindre åt? Mäter den en större del av kursplanen vilket gör validiteten större? Är kursplanen i engelska bättre och därmed lättare att uttolka mer likvärdigt och få en större interreliabilitet? Hur tänker du?

 

Undantag för engelska

Skolverket skriver på sin hemsida:

”Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande ändå möjlighet att anses behörig till ett nationellt program. Eleven ska bedömas ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. Eleven ska i gymnasieskolan erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå

Vilka elever omfattas?
Från och med hösten 2011 kan elever omfattas av ett undantag från kravet på ett godkänt betyg i engelska när de ansöker till gymnasieskolan. Detta gäller elever som på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft
möjlighet att delta i undervisningen i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning. Det krävs dock att eleven i övrigt är behörig till den sökta utbildningen, det vill säga har minst sju (för behörighet till yrkesprogram) respektive elva (för behörighet till högskoleförberedande program) godkända betyg med sig från grundskolan inklusive matematik och svenska/svenska som andraspråk.”

Läs mer här.