Visar alla blogginlägg med kategorin:
Jämställdhet

Har tjejer en extra A-gen?

…skriver jag lite provocerande för någon kanske? Som biolog vet jag förstås att så inte så är fallet, men tittar ändå lite förundrat på betygsstatistiken. I flera ämnen är runt 80 % av de elever vars kunskaper genom undervisningen utvecklats och slutligen värderats motsvara betyget A tjejer (data från Stockholms stad 2013 åk 9). Enbart i ett ämne, Idrott och hälsa, har undervisningen (?) varit sådan att ungefär lika många tjejer som killar erhållit betyget A. Visst kan man prata om elevers eventuellt olika förutsättningar, men dessa kan vi ju inte påverka – så frågan är om vi på något sätt behöver se över vår undervisningsdesign? Och kanske även hur vi värderar annat än kunskapskraven vid betygssättningen? Eller? Hur ser det ut på din skola? Vad tänker du om siffrorna nedan?

betyg kön

PS. Ang. SvA: Inga av de 955 elever som undervisades i SvA erhöll betyget A.

Tänker du att elever är A- eller C-elever?

Tänker du att elever är A- eller C-elever? Tänker dina elever det? Kan det påverka deras kunskapsutveckling? Jorå.

Carol Dweck har beforskat detta och pratar om två olika former av ”mind-sets” – att 1) antingen se att elever kan utvecklas och kommunicera detta (growth mind-set) eller att 2) man kan/kan inte (fixed mind-set). Hennes forskning har visat att vilket mindset elever har (läs: utvecklar, bl.a. genom hur vi lärare kommunicerar) kan ha stor påverkan på deras lärande. Som vanligt är ju inte forskning ”sanningen”, och det finns även artiklar som beskriver att effekterna av elevernas mind-set inte är så stora som Dweck rapporterar.

Även i Hatties ”Visible learning” kan vi se att INTE klassificera elever kan ha stor positiv påverkan på deras lärande (effektstorlek 0,61). (T.ex. att inte säga/tänka att det går ju inte för att…, eller att se elever som A/E-elever.).

Recent research has shown that students’ mind-sets have a direct influence on their grades and that teaching students to have a growth mind-set raises their grades and achievement test scores significantly.” (Carol Dweck)

 

Läs mer här (finns flera referenser i artikeln).

Är dina planeringar jämställdhetssäkrade?

Bloggkollegorna har satt igång ett konkret arbete där man utgår från lärarens planering som verktyg för ett fokuserat arbete med jämställdhetsfrågor. Lärarna i projektet säger att:

”Genom ett medvetet val av bilder i LPP:n kan vi utmana elevers föreställningar om kön i relation till ämnet. I ämneslagen kan vi problematisera våra didaktiska urval i respektive moment. Kan vi hitta material som både pojkar och flickor identifierar sig med? Om vi har material som innehåller stereotypa bilder av kön, hur kan vi lyfta dessa till diskussion med eleverna?”

Om behovet kan man man läsa mer om på bloggen Jämställd undervisning, och stöd i styrdokumenten hittar man bland annat här:

Lgr 11
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

”Läraren ska…//…verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen…”

 

Allmänna rådet för planering och genomförande av undervisningen
”Utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.”

”Analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

”Identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningenför att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

 

(Bildkälla: ETC)

Betyg mäter mer än bara ämneskunskaper

Alli Klapp Lekholm har i sin avhandling ”Grades and grade assignment: effect of students and school characteristics” utgått från ett omfattande empiriskt material och analyserat vilka faktorer som påverkar betygen på både skol- och elevnivå. Betyg från 99 000 niondeklassare och 8700 enkätsvar om elevernas attityder till betyg och resultat från nationella prov ligger till grund för studien.

Elevens ämneskunskaper ska ligga till grund för bedömningen men en rad andra faktorer inverkar på betygen. Elevens intressen, föräldrarnas engagemang för barnets skolgång och motivation är sådant som påverkar på betygen. Knappt 5 procent av enskilda betygen kan förklaras av andra faktorer än elevens faktiska kunskaper, enligt Klapp Lekholm. Hon har även identifierat könsskillnader när det gäller hur olika variabler påverkar betygen.

Klapp Lekholm hävdar att motivation och intresse delvis förklarar flickornas högre betyg. Vidare visar studien att elevens ämneskunskaper spelar en något mindre roll i skolor där många av eleverna har lågutbildade föräldrar. Det går, enligt Klapp Lekholm, att tolka det som att det sker en viss kompensatorisk betygsättning.

Friskolor och stora skolar sätter också generellt sett högre betyg än genomsnittsskolan. Att så är fallet beror, enligt författaren, inte på skolformen. Snarare bör det förklaras med att elever i dessa skolor generellt sett har en hög andel elever med högutbildade föräldrar

Anonymiserade prov

I en studie av Tyrefors Hinnerich et al. för IFAU undersökte man hur anonym rättning påverkade resultaten. Man såg dels, liksom Skolinspektionen tidigare observerat, att vid anonym rättning får eleverna generellt lägre resultat (ca 13 %). Flickor fick ca 15 % högre resultat än pojkar både vid den anonyma och den icke-anonyma rättningen. Man fann ingen könsdiskriminering vid rättningen. (edited)

Dagens planering

Exempel på planering i Sh åk 9 utifrån Lgr11. Klicka på bilden för att få veta mer.