Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Frågan är varför man ställer frågor?

Varför ställer du frågor i din undervisning? Hur arbetar du med frågor? Och, vilka frågor ställer vi? Den inte-så-kända Josef Albers har sagt att :

”Att undervisa är konsten att ställa de rätta frågorna, inte att ge de rätta svaren.”

Den poängen tog ett tag för mig att förstå som lärare. Eller förstå – det var inget jag funderade över i början. Jag jobbade med frågor utifrån mina egna skolerfarenheter. Det var för övrigt inget som togs upp på lärarutbildningen. I början ställde jag många frågor av typen ”Beskriv.. (typ allt du kan om immunförsvaret)” . Sedan hände något. Delvis tack vara en kollega som en gång frågade mig ”Hur kommer det sig att lejonhannen ofta dödar ungarna när han tar över en flock?”.

Frågor kan ha olika syften: att ta reda på vilka elever som förstått något väsentligt för att få underlag för fortsatt undervisning eller bara för att få elever att tänka och kanske bli nyfikna inför ett kunskapsområde. Nu ser jag frågor och uppgifter överallt. Och funderar över vilka funderingar eleverna har och hur man kan jobba med elevernas frågor.

I syftestexten i biologi/kemi/fysik står att:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om …. utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.”

Min erfarenhet är att detta är något eleverna (jag hade äldre elever – gäller kanske inte yngre?) behöver tränas i och då kan jag som lärare modella frågor jag ställer mig ”utifrån egna upplevelser och aktuella händelser” för att få igång elevernas tankar. Särskilt elever som kanske är vana med en undervisning där inte elevernas nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld varit i centrum. Inom NV-didaktik pratar man om undervisning utifrån Vision I och II. Det huvudsakliga syftet i Vision I är att introducera eleverna i naturvetenskap och att fostra dem till framtida naturvetare. Lagar och teorier från lärare eller lärobok omsätts då på ett sätt som ofta är bortkopplat från skolans omgivande verklighet och elevernas vardag. Vision II syftar till att lära av naturvetenskapen som finns i samhället genom att problematisera naturvetenskapens roll i elevens vardag. Då naturvetenskap diskuteras utifrån vardagsnära problem sätts kunskapen i ett större sammanhang och blir mer meningsfull och intressant för eleverna. Vision II relaterar till situationer som eleverna kan stöta på som samhällsmedborgare. Traditionellt har skolans naturvetenskapliga utbildning fokuserat på en Vision I-syn på naturvetenskapligt kunnande som av många forskare anses ha lett till ett minskat intresse för naturvetenskap hos elever. En annan kanadensisk forskare, Glen Aikenhead, beskriver Vision II som en väg att öka elevernas förmåga att förstå sin vardag där deras liv alltmer påverkas av vetenskap och teknik. Men han menar också att en naturvetenskap enligt Vision II tyvärr alltför sällan förekommer i praktiken. En orsak till detta menar de är att många lärare i naturvetenskap har vuxit upp som elever och sedan blivit lärare inom en Vision I-syn, där deras erfarenheter ofta utgör kulturella normer för skolans naturvetenskap Läs mer här (s.19-23) .

I sommar har jag funderat lite över en del frågor och hur man kan omvandla dessa till undervisning. Vilka olika förmågor är i fokus? Kom ihåg att låta ALLA elever fundera över frågorna.

  • Hur kommer det sig att det var så varmt inne i min lilla lokala mataffär fast massor med kylar och frysar var på?

albino

  • Väninnan hittade denna i sin trädgård – behöver inte fotosyntesen klorofyll? Hur kan grenen annars växa till?
  • Jag svettades en del i sommar….Vatten omvandlas till vattenånga vid kokpunkten – men, hur försvinner då svett från huden (under kokpunkten)?
  • Varför fryser man när man kliver upp från badet (fast det kanske är varmare i luften)?
  • Aftonbladet skrev att den stora värmeböljan i somras var ett bevis för den globala uppvärmningen. Hur sant är det påståendet på en skala från 1-10? (Alla får visa på något sätt (analogt/digitalt). Be dem kanske sedan försöka övertyga en kamrat som visade högre eller lägre att de har rätt…)
  • Vad hos Ebola-viruset gör att det skulle kunna spridas snabbt? Vad gör att det inte sprids så snabbt?
  • Jonas Wahlström är chef på Skansen. I somras kom denna tweet och fick många RT som ni ser – vad tänker ni om det? (Anar att eleverna kommer säga att det är hemskt…men falsk nyhet på falskt twitterkonto gör att förmåga 1 kan fokuseras utifrån syftesskrivningen ”På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”.)

skansen

  • Det inträffade flera tropiska nätter i somras. Satt ibland sent på kvällen när det var 21-22 grader och undrade om det skulle bli en till. Ibland var det molnigt och ibland stjärnklart – när är sannolikheten störst för en tropisk natt – om det är molnigt eller om det är stjärnklart?
  • Bananflugorna börjar komma. Många gör fällor med vinäger, diskmedel och något sött. Hur skulle man utforma en undersökning som tar reda på den bästa blandningen? Har ni sett något annat man använder som ni också vill undersöka?

Att låta elever berätta om sitt sommarlov kan ju vara lite känsligt då inte alla har haft ett så fantastiskt sommarlov…men man kan alltid fråga vilka frågor eller funderingar med ett naturvetenskapligt innehåll som eleverna ställde sig i somras.

/Pernilla

PS. Detta är inte frågor som ska sparas till prov utan jobbas med i undervisningen.

 

Vad blir det för betyg?

Christian Lundahl, Anna Karlefjärd och jag (Pernilla) har gjort en webbkurs för Skolverkets räkning. Den är riktad till lärare i åk 4-6 och ca 5000 lärare har hittills registrerat sig på kursen. Kul! Webbkursen hittas på www.llw.se där du skaffar ett användarkonto och kan sedan arbeta i egen takt, själv eller tillsammans med kollegor. Kursen stängs i april 2015.

Så här i betygssättningstider så tillgängliggör vi några av filmerna från kursen som handlar om betyg. Principerna för betygssättning är samma även om du arbetar i andra årskurser.

1. Betygssättning – vad gäller?
Här fokuseras grundprinciperna vad gäller betygssättning och det pratas bland annat om progression, undantagsbestämmelser, blockbetyg och att vi inte sätter betyg på elever.

2.Hur blir bedömningar till ett betyg?
Här pratar Anna bland annat om vad till övervägande del betyder i praktiken och att det inte alltid räcker med att okulärt beakta en elevs kunskapskravsprofil.

3. Sammanvägning till betyg i praktiken?
Hur kan det då låta när en lärare reflekterar över vad en elevs kunnande kan sammanfattas i för betyg? Här får vi en unik insyn i ett sådant resonemang.

/Pernilla

Ny film om utvecklingssamtalet

Skolverket har hållit konferenser runt om i landet om de nya allmänna råden för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. I filmen ges en sammanfattning av råden och reflektioner från deltagarna på konferensen. De nya allmänna råden och stödmaterial hittas här.

Vad är syftet?

Ibland kan man gå vilse bland alla kunskapskrav och i djungeln med att fundera över generella förmågor. Då är det bra att återkomma till syftet – vad är syftet med undervisningen? Vad syftar till exempel undervisningen i biologi till? Jag har nedan gulmarkerat alla de väsentligheter som inte direkt återfinns i kunskapskraven i biologi.  Så – glöm inte syftet med undervisningen.


Sambedömning i skolan

Skolverket har gett ut ett material om sambedömning. Vilka aspekter är viktiga att fokusera för en likvärdig bedömning? De beskriver även exempel från praktiken och sammanfattar forskningsområdet (då ska vi komma ihåg att forskningen inte är så omfattande och att kunskapsobjektet Sambedömning är komplext).

Forskarna lyfter fram några faktorer som gynnar god sambedömning – gynnsamt är när lärarna:
• fokuserar på att analysera och diskutera konkreta elevexempel
• låter olika åsikter komma fram och alla i gruppen får komma till tals
– avvikande uppfattningar ses som en tillgång snarare än ett hinder
• har en tydlig struktur för själva sambedömningssituationen (t.ex. fasta tider,
lokaler och arbetsgång)
• har ett tydligt ledarskap i sambedömningsgrupperna som håller ihop diskussionerna
• deltar i sambedömning både inom den egna skolan och med andra skolor
• använder pågående elevarbeten i sambedömningen, för att ge diskussionen ett
ökat fokus på bedömningens formativa syfte
• utgår från elevexempel som representerar en stor bredd av prestationer och
elever med olika bakgrund, så att lärarna kan använda sina erfarenheter från
sambedömningen när de bedömer nya elevexempel
• fördjupar diskussionen genom att använda tillgängliga stödmaterial på ett
flexibelt sätt.

Kammarrätten i Sundsvall kör över Skolverket

Kammarrätten i Sundsvall kör över Skolverket (och skolan och förvaltningsrätten) och ger tre laestadianska flickor i Norrbotten rätt att slippa skolans dansundervisning. Dans finns som centralt innehåll, och även i kunskapskraven i Idrott och hälsa: ”I danser..anpassar eleven sina rörelser…”.   Att HELA kunskapskravet måste vara uppfyllt för att få även det lägsta godkända betyget (E) vet alla i skolvärlden, och även att undantag endast får ges om en elev har ett funktionshinder som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Skolplikten till trots, och att domen faktiskt innebär att eleverna då ej kan få ett godkänt betyg i ämnet, så kör kammarrätten alltså över skollagen.

Kammarrätten hade även synpunkter på att skolan inte gjort tillräckligt för att eleverna skulle kunna få ett godkänt betyg, men det är ju knepigt när eleverna inte varit med på dansundervisningen och att just dans är explicit utskrivet i kunskapskravet…

Man kan nog anta att domen överklagas. Kanske kan personer med andra livsåskådningar annars komma att använda domen för att vilja ha undantag från undervisning som ansetts vara så viktig att de skrivits in i kunskapskraven, som ”Evolutionsteorin” (biologi), ”Förintelsen och andra folkmord” (historia), ”Sexualitet” (biologi) eller ”Demokratiska rättigheter och skyldigheter” (samhällskunskap).

Läs mer här.

Även DN skriver om det (20130812) och håller delvis med domstolen om att just dans, ”att bemästra en bugg”,  ”är väsensskilt från lektioner i evolutionslära, sexualundervisning och även i någon mån simlektioner, för att ta tre exempel som kan vara föremål för konflikt i skolan”.

DIAMANT – diagnoser i matematik

Diagnosmaterialet Diamant har nu anpassats till Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Materialet består av 127 diagnoser och ett antal utvecklingsscheman, nedan för tal i decimalform.

Om medicinsk diagnosticering kan vi på NE läsa ”Diagnosen har betydelse om den kan leda till att patienten får en specifik och riktad behandling. Korrekta diagnoser inom befolkningsgrupper, som sammanställs på klinik-, region- eller nationell nivå, ger också information om sjukdomspanoramat i ett avgränsat område. Detta är av största betydelse för planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatser.” Ibland är det bra att påminna sig om syftet med diagnoser i skolan. Jag kommer att tänka på läraren som berättade att när hon frågade sina elever ”Varför gör vi den här diagnosen?” så svarade eleverna i kör ”För att du ska veta vad du ska undervisa om”. Just så.