Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Det professionella lärandets inneboende kraft

Helen Timperley som skrivit boken med samma namn som i rubriken har varit på Sverigebesök. I original heter hennes bok ”The power of professional learning”. Vi gillar hennes tankar om att gå från professionell utveckling till professionellt lärande. Boken grundar sig på teorier om skolutveckling och på det framgångsrika projekt hon varit med och lett i Nya Zeeland som involverat över 300 grundskolor. Det hon beskriver är ju kort och gott ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, och det är något som många skolor har möjlighet att utveckla utifrån Skolinspektionens granskning:

”Skolinspektionens övergripande slutsatser utifrån granskningen är att rektorerna och lärarna behöver ta ett kollektivt ansvar för att analysera och förbättra elevernas resultat. Rektorer och lärare bör sätta kunskapsmålen mer i fokus och ha höga förväntningar på alla sina elever. Skolor behöver således ha ett tydligare helhetsperspektiv där alla elevers kunskapsutveckling följs upp och utvärderas under hela skolgången från årskurs 1 till 9, där resultaten aggregeras och sätts mer i relation till skolans organisation och undervisningens kvalitet än till den enskilda elevens förutsättningar. För att så ska ske bör kvalitetskedjan med uppföljning, utvärdering och åtgärder användas aktivt som ett verktyg för intern utveckling.”

Många svenska skolor (83 av 120) förklarade båda goda och dåliga resultat utifrån ett elevperspektiv. Vad händer om vi istället börjar tro på the power of undervisning? Att undervisning kan göra skillnad? Att alla elever på min skola är mina elever och därför måste vi hjälpas åt i kollegiet att utveckla vår undervisning? Vad händer om vi i skolan ställer oss frågan och utforskar vad vi lärare behöver lära för ett ökat lärande hos våra elever?




Formativ eller summativ bedömning av lärarkompetens?

Funderar lite på det här med förstelärare och hur det är tänkt att påverka resultatutvecklingen i skolan. Hur ska dessa utses? Hur mäts lärarskicklighet med hög validitet? Syftet är ju summativt och kan troligen inte användas för att utveckla den egna undervisningen? Vad motiverar lärare till utveckling? Hur kan det leda till ett ökat samarbete i skolan? Hur ska det samarbetet se ut för att positivt påverka resultatutvecklingen? Varför detta enorma intresse för lärarskicklighet nu?

”An evaluation system that fosters teacher learning will differ from one whose aim is to measure teacher competence”  (R. Marzano)

 

Mer om utvärdering av lärarskicklighet – Educational leadership (2012, Vol 70 (3))

Karriärvägar

Jan Björklund höll presskonferens i förmiddags och presenterade en ny reform – nu karriärvägar

Två nya karriärsteg för lärare införs – förstelärare och lektor. Staten anslår upp till 880 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa kvalificerade lärare. Ungefär 10 000 lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarande skolformer.

– Självklart ska den yrkesskicklighet som förstelärare och lektorer visar synas i lönekuvertet. Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse, därför går staten in och bidrar till finansieringen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Statsbidrag utgår med högst 85 000 kronor per år för en förstelärare och högst 170 000 per år för en lektor. Dessa medel får endast användas till lön och sociala avgifter. Det motsvarar högst 5 000 kr per månad i löneökning för en förstelärare och högst 10 000 kr per månad för en lektor, förutsatt att han eller hon arbetar heltid.

Medlen kommer att räcka till ungefär 10 000 karriärtjänster. Hur många det blir beror på beslut av skolhuvudmännen.

Två nya karriärsteg för lärare införs:

  • Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare som i allt väsentligt ska fortsätta undervisa, men också ska kunna coacha kollegor, arbeta med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstuderande.
  • Personer med lägst licentiatexamen i ett ämne eller ämnesdidaktik ska kunna bli lektorer. Lektorer ska utöver undervisning kunna sprida ämneskunskaper till andra lärare eller bedriva forskning som gynnar undervisningen.

Betyg åk 6: Diskussionsmaterial

I materialet Betyg åk 6 – Diskussionsmaterial ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs 6. Det kan i sin helhet eller i valda delar fungera som utgångspunkt för planering av studiedagar eller lärarlagsträffar och även i andra årskurser (7-9).
 

Informationsmaterial om betyg i årskurs 6 (-9)

Vi har tagit fram ett informationsmaterial om betygsättning i årskurs 6 (som även gäller för åk 7-9). Materialet utgår från relevanta skolförfattningar och Skolverkets information. Det består av två delar:

1) En Powerpointpresentation

2) Ett Informationsmaterial som är kopplat till Powerpointen.

Vill du vara bedömningskontakt?

Ette femtiotal av stadens lärare och skolledare träffades i tisdags på höstens första kontaktpersonsmöte i Bedömning & Betyg. På agendan stod bland annat: information om det reviderade stödmaterialet för elevdokumentation och framtaget informationsmaterial om betyg i åk 6. Dessutom berättade Elisabeth lite om PRIO-projektet och Pernilla om Skolinspektionens senaste granskningar om nationella prov och bedömning i åk 1-3. Har din skola en kontaktperson? Välkommen att anmäla annars till bedomning@stockholm.se (om man vill kan man ha flera kontaktpersoner).

 

Självvärdering

Vad behöver du/skolan fokusera på nästa termin? Kanske kan Skolverkets självvärderingsverktyg vara till hjälp?

Roligt Rätta Rätt

Bloggkollegan Magnus Blixt skriver klokt på Skollyftet om hur de sambedömer ämnesproven i åk 3 på skolan och vilka vinster de ser.

Den gemensamma rättningen gör absolut att likvärdigheten ökar, rättssäkerheten för eleverna på ett helt annat sätt kan garanteras. Det är dessutom riktigt roligt, det bjuds faktiskt mången skratt runt bordet. Dessutom gör det att alla lärare får bättre koll på vad som förväntas i år tre, med en jämnare arbetsbelastning över åren. Detta är också riktig kompetensutveckling, där vi konkret pratar om sådant som kunskapssyn, förmågor, mål, visioner, bedömning, undervisning utifrån det konkreta och utan alltför mycket vackra och till intet förpliktigade ord.

Hur arbetar ni med nationella proven på din skola?

CoRe – ett verktyg för planering

Ett sätt att illustrera lärares PCK (pedagogical content knowledge eller ämnesdidaktisk kompetens) för olika ämnesområden genom så kallade CoRe, Content Representations, har utvecklats av Loughran och hans kollegor i Australien. Lärare har där fått formulera så kallade ”Big Ideas” för det ämnesinnehåll de undervisar samt reflektera över hur dessa idéer på olika sätt kan göras tillgängliga för eleverna i undervisningssituationen. Dessa så kallade Big Ideas är inte endast rena fakta som hämtas från en textbok utan i stället utgör en Big Idea en generell kunskap, ett viktigt fenomen eller begrepp som är värt att veta inom ett specifikt ämnesområde. Läs mer om detta i ”Att se helheter i undervisningen – Naturvetenskapligt perspektiv”, som utgivits av Skolverket.

John Hattie om bedömning

Se John Hattie prata om bedömning ”The future of measurement”. Han pratar fem minuter in i filmen. Vi beklagar att ljudet hackar vid några tillfällen, men tyckte den var sevärd ändå. Fram med popcornen!

Intressant var bland annat hur man kan bedöma individuella prestationer i grupparbeten och att PISA 2015 kommer att ha med gruppuppgifter.

Har du förresten sett en lektion någon gång genom en elevs ögon?