Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Så här tänker man i PISA-raketen Ontario

18 % av eleverna i en skola nådde för ett par år sedan standarden – nu 71 %. Vad har de gjort?

Slutsatser från en forskningscirkel om Gensvar för lärande

De slutsatser som dras efter forskningscirkeln runt gensvar som pågick under ett år är:

Det måste få ta tid och man får inte greppa över för mycket.
Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever. Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.

Lärare från olika stadier och med olika ämnen kan ha värdefulla diskussioner runt ett gemensamt intresseområde.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.

Det spar tid för läraren.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Eleverna är ”med på banan”.  Gensvaret är inte bara en del i bedömningsprocessen utan en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Bedömningsmetoder måste kritiskt granskas.
Arbetet har också medfört att vi kritiskt har kunnat granska det som ibland är lätt att ta för givet att det är bra. Ett exempel har redan nämnts ”two stars and a wish”, som lätt kan ge endast ytliga kommentarer, om man inte ger eleverna redskap i form av frågor eller matriser. Ett annat exempel är bedömningsmatriser. Bedömningsmatriser har nästan uteslutande setts som något positivt och för flera av lärarna har bedömningsmatriser varit en bra ingång i att formulera och diskutera kvalitet tillsammans med elever. Men vi har i forskningscirkeln även diskuterat att bedömningsmatrisen kan vara begränsande för att bedöma all den kunskap som elever kan visa.

Arbete i forskningscirkel är givande.
Forskningscirkeln som arbetsform har varit givande för oss alla: för lärare som blivit uppdaterade och fått tillämpa den senaste forskningen i sina utvecklingsarbeten, för forskare som fått tagit del av och fått följa flera olika praxisnära projekt och för representanter för utbildningsförvaltningen som följt och diskuterat utvecklingsprojekten med lärare och forskare. Dessutom har lärarnas erfarenheter kommit deltagare på konferenser och andra lärare i Stockholm till godo. Men framför allt har arbetet varit positivt för eleverna, mycket tack vare de givande diskussioner som pågått i forskningscirkeln och som varit en förutsättning för att genomförandet i klassrummen blivit så berikande.

Du kan ladda ner rapporten Gensvar för lärande här eller beställa ett eget tryckt exemplar genom att mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till bedomning@stockholm.se

Det pratas om…

…the flipped classroom. Där man gör det som tradionellt görs som läxor hemma i klassrummet istället, och föreläsningar som oftast görs i klassrummet gör man hemma. Man flippar undervisningen. Funderingar? Fördelar? Problem? Syn på lärande? Testat?

 

Stockholms arbete uppmärksammas

Jag pratade just med en rektor på en stockholmsskola som väntar internationellt (Norge!) besök från en skola som är intresserad av att lära mer om hur skolan och kommunen jobbar med bedömning. Vi får besök nästa vecka av en annan kommun som är intresserade av att höra mer om vårt arbete, och vi har även tidigare träffat andra kommuner för utbyte. Vi funderar även på en kommunkonferens för utbyte i lite större skala om läroplansimplementering och skolutvecklingsprojekt. Vore inte det en bra idé?

Även våra publikationer har uppmärksammats: vår sammanställning av Lgr 11 har i olika digitala kanaler betittats typ 60.000 gånger och vår presentation om Planering utifrån utifrån Lgr 11 har ungefär 30.000 views. Kul!

Nytt år och nya tag!

Feedback på laborationsrapporter

Vi skrev tidigare om Malin Nilssons arbete med feedback på laborationsrapporter och vilken effekt det kunde ge. Stockholmsläraren Daniel Barker skriver om samma sak på sin läsvärda blogg:

”De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.”

”Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.”

En tumregel brukar man ju säga är att det ska ta lika lång tid att bearbeta feedback som det tog att skriva den. Och Malins och Daniels arbete visar tydligt vilken positiv effekt man kan få genom att eleverna ges den möjligheten.

Julklappstips: Visible learning for teachers

I fortbildningsjulklapp har jag önskat mig den nyutkomna lärarversionen av John Hatties omtalade bok Visible learning: Visible learning for teachers.

Om boken kan vi läsa:

”This book links the biggest ever research project on teaching strategies to practical classroom implementation. Champions both teacher and student perspectives and contains step by step guidance including lesson preparation, interpreting learning and feedback during the lesson and post lesson follow up. Offers checklists, exercises, case studies and best practice scenarios to assist in raising achievement.”

Boken kan du köpa bland annat här.

Supermarios feedbackmodell

En feedbackmodell som presenterades på PedagogStockholms föreläsning om återkoppling.  När man ger positiv feedback är det viktigt att du både beskriver vad personen gjort – och vilken effekt det gett eller kan ge. Vi brukar prata om two stars and a wish, här förordades en ratio på tre gånger så mycket positiv som konstruktiv feedback, alltså three stars and a wish. Vem har du gett feedback till idag?

 

 

 

user story mapping

Referensgruppen för skolwebbens nya dokumentationsverktyg är idag hos tieto och pratar bedömning och planering.

Vi beskriver user activity och user tasks med hjälp av post-it-lappar. Hur gör lärarna när de planerar sin undervisning?

Härliga diskussioner!

20111118-114221.jpg

20111118-114236.jpg

Slöjdfröken tänker om planeringar

Jenny Frohagen, stockholmslärare och forskarstuderande  bloggar på http://frokenslojddidaktik.blogspot.com/, nu senast om planeringar.

Vad bör vi fokusera på i första hand – en planering för eleverna? Eller en planering för oss lärare? Jag kan åtminstone särskilja två behov – en för undervisaren och en för den lärande. För mig som undervisar både yngre barn och slöjdlärarstudenter är det ett måste att anpassa spårket till mottagaren, eller åtminstone mängden text. Vi måste välja vad vi ska fokusera på – antingen skriver vi fram så pedagogiska planeringar som möjligt – som ett läromedel, något som kommer att användas i undervisningen. Eller så skriver vi fram planeringar på ett yrkesspråk – i syfte att dela med andra lärare, att utveckla den kollektiva kunskapsbasen – en framtida bank av kvalitativa uppgifter och arbetsområden och tankar kirng hur detta kan behandlas och organiseras. Alltfrån designen av det pedagogiska rummet – slöjdsalen – och hur den inreds och används, till hur vi bedömer elevers slöjdkunskaper och vad det är som ska bedömas.

Konferera mera

Idag har jag varit på Skolportens bedömningskonferens och lyssnat på flera spännande föreläsningar. Alli Klapp Lekholm (bilden) pratade om hur elevers bakgrund kan påverka betygsättningen och visade på att i nuvarande system blir elever med lågutbildade föräldrar positivt ”diskriminerade” vid betygsättning, medans det i det relativa systemet var elever till högutbildade föräldrar som i större usträckning blev positivt diskriminerade. Hon visade även på att det faktum att elever på friskolor får högre betyg försvinner om man kompenserar för föräldrars utbildningsnivå. Även om vi inte ska använda det som en bortförklaring…

Åsa Hirsch forskar om IUP:er och visade på både hur de sett ut och vilka problem som finns, men även hur lärare nu tänker om IUP-arbetet och vad det kan ge. Hon skojade lite om att det finns minst två miljoner anledningar att undersöka IUP, då det är minst så många som kommer i kontakt med dem årligen… En sak som framgick från hennes intervjuer var att lärarna i stor utsträckning såg det som ett redskap för sig själva att se vad eleverna kan och behöver utveckla så att de kan analysera och anpassa undervisningen så att den kanske bättre möter elevernas behov. Vilket i sig är Dylan Wiliams definition på formativ bedömning.

Dagen efter pratade Pär Wohlin om ramverket Teaching for understanding, som är en ”kompis” till formativ bedömning. En reflektion jag gjorde var att det pratades om formativa och summativa matriser och även om formativ och summativ feedback. En matris i sig är ju inte summativ eller formativ. Det handlar om hur den tillkommer (som i sig kan öka elevers förståelse om de är delaktiga och om man utgått från elevexempel som kan tydliggöra missuppfattningar och vad eleverna behöver utveckla), hur man arbetar med den och sedan använder informationen som man får som lärare för att anpassa undervisningen så den bättre möter elevers behov. Det är ju viktigt att eleverna är delaktiga, men det är ju vi lärare som är experter och kan se till att bedömningen är i överensstämmelse med och har god validitet i relation till kursplanerna.

20110922-225718.jpg