Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

The Big Eleven

De verb som förekommer 50 gånger eller mer i förmågorna i grundskolans alla kursplaner är:

  • analysera
  • använda
  • kommunicera
  • värdera
  • reflektera
  • formulera
  • anpassa
  • förstå
  • granska
  • skapa
  • tolka

Jämför gärna med ”The Big Five” – skillnader/likheter?

Vilka fördelar/nackdelar kan finnas med att använda samma förmågebegrepp i undervisningen?

Finns det ämnen eller årskurser (elevgrupper?) där detta passar bättre/sämre?

Exempeluppgifter till NP i SO

Några exempeluppgifter inför nationella proven i SO har börjat läggas ut på provkonstruktörernas hemsidor, bland annat i Historia. Samlingssidan för att hitta information om alla SO-ämnen finns här.

Dagens kommentar

Dagens kommentarmaterial är det i Samhällskunskap. Förutom att det ges möjlighet att diskutera elevexempels kvalitet i relation till kunskapskraven tillsammans i lärarkollegiet, så är en bonus att man även kan använda dem som elevexempel i undervisningen.

1. ”Goran föreslår att man ska fortsätta med att alla ska rösta. Det kallas direkt demokrati. Det kan vara jobbigt eftersom det är så många beslut som ska göras och det kan ta långt tid men det kan vara bra. För om man inte har det skulle det antagligen vara en representant som valde åt en och då skulle inte alla få exakt som de ville. Ruben förslår att läraren ska bestämma. Det är bra om man inte vill ha massor av röstningar men hon vet inte vad eleverna vill. Om hon skulle välja som hon ville och inte eleverna ville skulle det kallas diktatur. Man vet inte förrän man har prövat men då blir det å andra sidan inte lika kul när eleverna inte fick välja. Lottas förslag låter som när vi har val här i Sverige. Det kallas representativ demokrati. Om man inte är så intresserad av allt i detalj men ändå tycker vissa saker är viktiga är det bra. Man väljer den representant man har förtroende för och tycker lika som en själv. Representanten sätter sig in i detaljerna och du kan få det mest som du vill (förutsatt att det blir din representant som blir vald).”

2. ”Goran tycker att man ska fortsätta med direkt demokrati och fördelen är att alla får fram sin åsikt samtidigt tar det ju väldigt lång tid. Ruben tycker att man ska ha en diktator som bestämmer allt. Med hans förslag skulle det bli en diktatur och klassen blir tvungen att göra som läraren sa. Men läraren kan också samla in förslag och välja ett som är bra och håller sig inom klassens budget. Fördelen är att det går snabbt och nackdelen är att ingen får föra fram sin åsikt. Stina tycker att man ska använda indirekt/representativ demokrati. Det kan bli så att personen säger det den tror att alla vill höra men sen ändrar sig när han/hon blivit vald. T.ex. Hitler som verkade jättebra men sen när han blivit vald sa han vad han verkligen tyckte och det blev en diktatur. Fördelen är att det går snabbt och är demokratiskt och nackdelen är att personen kanske ändrar åsikt när den blivit vald.”

 

Bedömning av uppgiften utgår från dessa kunskapskrav. Vad bedömer du 1 och 2 som?

Stöd för betygsättning i Sv/SvA, En och Sh

Bättre sent än aldrig? Kommentarmaterial till (delar av) kunskapskraven i Sv/SvA, Eng och Sh (grundskolan) rykande färskt från Skolverket.

Delar av ja, Skolverkets stöd innehåller inte kopplingar till alla värdeorden i kunskapskraven. Inte ens till övervägande del.

”Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter.”

 

Hur kommer NP i SO se ut?

Häromdagen var jag i Karlstad och pratade lite om bedömning. Innan mig berättade Johan Samuelsson om nationella proven i SO (främst Historia) i åk 6/9. De har tydligen ändrat lite på upplägget under tidens gång, och det senaste är att de kommer att bestå av två deluppgifter. Ett casebaserat prov med tillhörande material med exempelvis bilder, texter, diagram eller tabeller. Förmågorna i centrum. Den andra delen är mer ”traditionell” (vad nu det är?). Svårt tänker jag med NP i just SO, där man kan utveckla elevers förmågor på så många olika sätt genom hur man behandlar och kombinerar det centrala innehållet. I sin utprovning hade de dock blivit förvånade över hur mycket eleverna mindes av innehåll de behandlat redan i åk 4 och 5. Vad vi hört från utprovningar i andra SO-ämnen så ser de en utvecklingspotential i hur vi i undervisningen utvecklar elevernas mer analytiska förmågor i åk 6.

Dagens planering

Exempel på planering i Sh åk 9 utifrån Lgr11. Klicka på bilden för att få veta mer.