Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

LUS + två stjärnor + en önskan

Toura på grannbloggen skriver om hur elever använder sig av två stjärnor och en önskan för att ge kamratrespons.

”Arbetssättet har gett elever som har hög medvetenhet om vilka olika kvaliteter man kan finna och/eller utveckla i sin högläsning. Jaa, 3B på Eriksdalsskolan var verkligen medvetna om vad läsning kan vara och/eller utvecklas till.”

Har ni förresten sett alla LUS-filmerna som finns på Pedagog Stockholm? Kolla här.

 

 

För det vidare Jonas!

Tänk att ha Jonas Hassen Khemiri som lärare. Kanske kan det bli så. För det bor en liten svensklärare inom honom.

Se fler filmer från För Det Vidare’s kampanj här. Snart även på TV.
PS. Jag vill passa på att tacka två lärare som betytt mycket för mig. På olika sätt. Annika Sylvin och Inger Taesler. Tack.

Nya språket lyfter

Har du sett att Nya språket lyfter kommit ut i en ny version. Boken innehåller bland annat en kort forskningsöversikt och observationsscheman (nedan).

Lite höstläsning om gensvar

Våra lärares utvecklingsartiklar från forskningscirkeln med Astrid Pettersson runt Gensvar finns på PedagogStockholm. Läs gärna! På filmen nedan pratar Astrid om projektet.

I det här projektet var det gemensamma att alla skulla jobba med gensvar. Vad ska då ett bra gensvar innehålla?

Feed back: Vad har eleven visat för kunskap?

Feed up: Hur förhåller det sig till målen (i Lgr 11)?

Feed forward: Vad är nästa steg och hur kommer vi dit?

Reflekterande läsning i svenska- gensvarets påverkan på elevens lärprocess
Olle Hjalmarsson har fokus på elevernas läsförståelse och hur den kan utvecklas med hjälp av gensvar. Han vill koncentrera sig på elevernas förmåga att ”läsa mellan raderna”. Hans undersökning genomförs i årskurs 9 och han använder sig av självbedömning och kamratbedömning men också av de nationella proven i svenska. Resultatet av arbetet var att det skapades ett mer gemensamt språk i klassrummet rörande kunskaper i läsförståelse. Detta gynnar kommunikationen mellan lärare – elev och mellan elev – elev. Det framkom att elever är fullt kapabla att ge varandra ett kvalitativt och framåtsyftande gensvar.

Kamrat- och självbedömning inom vuxenutbildning
AnnCharlotte Forsberg Aaltonen arbetar på vuxenutbildning och har haft en tioveckorskurs ”Pedagogiskt ledarskap för personer som arbetar inom omsorgen för personer med olika funktionsnedsättningar”. Hennes studerande har skrivit loggböcker och varje studerande ska ge skriftlig gensvar till minst två av kursdeltagarnas texter. De studerande har också fått göra en självbedömning och också svarat på enkätfrågor om att skriva gensvar. AnnCharlotte har analyserat några av de skriftliga gensvaren och en enkät som studenterna fick besvara om gensvar. De studerande utrycker i sina enkätsvar att gensvaren haft betydelse både för lärandeprocessen men inte minst för ett ökat självförtroende.

Gensvar – med eller utan matris?
Madeleine Häggström och Åsa Wennersten har arbetat med att utveckla elevernas förmåga att skriva argumenterande texter. Arbetet har genomförts i årskurserna 2 och 4. De ville undersöka om en matris kunde vara ett lämpligt verktyg för att utveckla elevernas gensvar till en kamrat. Eleverna fick använda metoden ”two stars and a wish” dvs. att ge två positiva omdömen och ett förslag till förbättring när de läste varandras texter. Två olika texter skrevs, den första utan hjälp av matris och den andra med hjälp av matris. Det visade sig att eleverna hade stort stöd av matris när de skulle ge varandra gensvar.

Utvecklas elevers skrivande av att de ger varandra gensvar?
Marita Lundkvist har inriktat sig på gensvar i form av kamratbedömning av berättelseskrivandet för att se om eleverna kan bli mer aktiva i sin lär- och skrivprocess. Hon ville också se om hon som pedagog måste förändra undervisningen, arbetsformer, uppgifter eller strategi allteftersom gensvar gavs. Hon har genomfört sin undersökning i årskurs 4 och kunde se att kamratbedömning och gensvar hjälper elever att utveckla och bli bättre på att bedöma sig själva samtidigt som läraren får redskap för att förändra sin undervisning. Men träning behövs om och om igen till dess att gensvar har blivit ett redskap, ett sätt att nå framgång.

Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
Ingeborg Cederlöf Hull vill undersöka om det är möjligt att arbeta med gensvar redan i årskurs 2 och om gensvar ger en effektivare läsutveckling. I sitt utvecklingsarbete har hon tillsammans med sina elever konkretiserat läroplanens mål att sträva mot och kursplanemålen i svenska. Utifrån detta har klassen arbetat fram frågor och matriser som bearbetar ”Flyt i läsning, läsförståelse och läsintresse”. Eleverna har med hjälp av dessa frågor och matriser arbetat med självbedömning och kamratbedömning. Eleverna har varit mycket engagerade och positiva till arbetet med gensvar och gensvarsarbetet har fungerat mycket bra och slutsatsen är att gensvarsarbetet troligtvis har lett till ”effektivare läsutveckling”.

Elevers gensvar till varandra på skrivuppgifter i svenska
Carolin Heyer undersöker i sitt utvecklingsarbete om eleverna i årskurs 3 kan ge varandra gensvar i formativt syfte när det gäller skrivande. Slutsatsen är att elever kan göra det, men att pedagogen måste arbeta med riklinjer för gensvaret. Carolin har gjort en matris tillsammans med eleverna utifrån aspekterna; struktur, innehåll, tekniskt och beskrivning. Klassen har även läst texter med olika kvalitet så att eleverna har fått konkreta elevexempel på det som står i matrisen. Elevernas känsla för kvalitet har ökat genom att de läst elevexempel och tränat på att ge varandra gensvar.

Här kan du läsa fler utvecklingsartiklar.

Lässtrategier och twitter

Erika och jag (Pernilla) sitter fortfarande och går igenom ALLA kunskapskrav i Lgr11 (och snart i Lgrs 11) och får många reflektioner. Igår reflekterade vi över lässtrategier och läsförståelse som det står mycket om i Svenskans kursplan. Vi kom inte på så många strategier, men fick detta på twitter idag med MÅNGA strategier för läsning och läsförståelse.

Vill man förresten följa oss på twitter så heter vi @frkpernilla och @irikaI. Pedagogstockholm heter @pedagogsthlm.

Fler kommentarmaterial

Nu finns även kommentarmaterial i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmål, samiska, engelska för döva och hörselskadade och moderna språk för döva och hörselskadade att köpa eller ladda ner här.  

Kommentarmaterialet, som riktar sig till lärare och skolledare, ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i kursplanerna. Det beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och hur kunskapskraven är konstruerade.