Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

The Big Eleven

De verb som förekommer 50 gånger eller mer i förmågorna i grundskolans alla kursplaner är:

  • analysera
  • använda
  • kommunicera
  • värdera
  • reflektera
  • formulera
  • anpassa
  • förstå
  • granska
  • skapa
  • tolka

Jämför gärna med ”The Big Five” – skillnader/likheter?

Vilka fördelar/nackdelar kan finnas med att använda samma förmågebegrepp i undervisningen?

Finns det ämnen eller årskurser (elevgrupper?) där detta passar bättre/sämre?

Förr skrev jag som Maja men nu är det mer som Ola…

En av stadens alla fantastiska lärare berättade häromdagen om hur hennes elev på utvecklingssamtalet svarade på frågan om vad hen upplevt att hen utvecklat mest under terminen (åk 2).

”Förr skrev jag som Maja men nu är det mer som Ola…”

Föräldrarna såg lite lätt förvirrade ut. Svaret förklarades genom att man på väggen haft (fiktiva) elevexempel som genom elevnamn (Maja, Ola, etc) visar på en progression i skrivandet och som läraren ofta refererat till i sin feedback. We like.

Ett gott (skriftligt) omdöme

Ett gott skriftligt omdöme ska innehålla:
Feed back – vilken kunskap har eleven utvecklat?
Feed up – vad är målet?
Feed forward – hur tar vi oss dit, vad är nästa steg?

Dessutom ska informationen ges i förhållande till kunskapskraven och uttrycka positiva förväntningar på eleven. Nedan exempel som kännetecknas av detta.

Först ett omdöme för en elev i åk 2 i svenska. Elevens kunskaper är i linje med kunskapskaven.

LÄSA
När det gäller läsning använder vi läsutvecklingsschema (se bifogat schema med markering var du ligger). Du kan läsa kapitelböcker, med mer text och mindre bilder, med flyt. När vi samtalar om det du har läst visar du att du har en god läsförståelse. Genom att öva mycket på läsning kommer du att utveckla ditt läsflyt så att du kan läsa längre meningar med gott flyt.

SKRIVA
Du kan skriva längre berättelser och faktatexter som du sedan, tillsammans med mig, bearbetar och förbättrar. Du har utvecklat din stavning så att du nu stavar rätt till ord som du ofta använder dig av i dina texter. Du skriver faktatexter som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. Du och jag ska fortsätta att öva på att skriva faktatexter. Målet är att du ska utveckla din förmåga att dela in texten i olika stycken. Du skriver med mycket tydlig handstil. Du skriver med lätthet på dator.

TALA, SAMTALA, LYSSNA
Du har utvecklat din förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Du kan till exempel berätta om saker som du har gjort så att klasskamraterna förstår. Du har visat att du kan genomföra kortare muntliga redovisningar inför klassen. Jag kommer att hjälpa dig så att du kan genomför längre redovisningar inför en mindre grupp. Du visar att du kan lyssna när jag läser en kapitelbok.

Hur kan ett omdöme se ut för en elev i åk 2 i behov av stöd för att nå kunskapskraven i åk3, och som fortfarande beskriver vad eleven kan och uttrycker positiva förväntningar?

LÄSA
När det gäller läsning använder vi läsutvecklingsschema (se bifogat schema med markering var du ligger). Du och X kommer fortsätta att öva på din ljudningsteknik så att du blir helt säker på tvåljudsord. (se åtgärdsprogram)

SKRIVA
Du kan skriva enkla berättelser och faktatexter som du sedan, tillsammans med läraren, bearbetar och förbättrar. Du och jag kommer att fortsätta att öva på att skriva olika texter. Målet är att du ska kunna skriva längre berättande texter med inledning, handling och avslutning. Du och jag kommer fortsätta att öva på att skriva med hjälp av datorn. Du skriver med en tydlig handstil men ibland vänder du på b, d, j. Du skriver oftast med stor bokstav och punkt. Du och jag kommer fortsätta att öva på rättstavning. Målet är att du ska stava rätt till ord som du ofta använder dig av i dina texter.

TALA, SAMTALA, LYSSNA
Du har utvecklat din förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Du kan till exempel berätta om saker som du har gjort så att klasskamraterna förstår. Du har visat att du kan genomföra kortare muntliga redovisningar inför klassen. Jag kommer att hjälpa dig så att du kan genomföra längre redovisningar inför en mindre grupp.

Exemplen kommer från Tobias Israelsson, Jönköping.

Filmning ger underlag för lärar- och självbedömning

Vi tipsade PedagogStockholm om min (inte så) gamla kollega Katarina Lycken som filmar elevernas presentationer och ger feedback direkt i filmen. Detta ger inte bara ett så mycket bättre underlag för lärarfeedback, utan även en möjlighet för eleverna till självbedömning = dubbel formativ potential. Lyckat tycker eleverna som nu ALLTID vill bli filmade och få återkoppling. Vi håller med. Och fram till att slutbetyg sätts är ju bedömningarna till för att stödja elevens kunskapsutveckling.

 

 

Stöd för dokumentation och kartläggning

I den djungel som är Skolverkets hemsida finns många godbitar. Nedan diverse dokumentationsstöd i olika ämnen.

Matematik åk 1-9

Svenska, berättande text åk (4-)6

Svenska, samtala åk (4-)6

Svenska, Nya språket lyfter åk 1-6

Svenska, Språket på väg åk 6-9

NO, DiNO åk 1-6(9)

Hem-och konsumentkunskap åk 7-9

Slöjd åk 7-9

Engelska, muntligt åk (4-)6

 

 

Stöd för betygsättning i Sv/SvA, En och Sh

Bättre sent än aldrig? Kommentarmaterial till (delar av) kunskapskraven i Sv/SvA, Eng och Sh (grundskolan) rykande färskt från Skolverket.

Delar av ja, Skolverkets stöd innehåller inte kopplingar till alla värdeorden i kunskapskraven. Inte ens till övervägande del.

”Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter.”

 

LUS + två stjärnor + en önskan

Toura på grannbloggen skriver om hur elever använder sig av två stjärnor och en önskan för att ge kamratrespons.

”Arbetssättet har gett elever som har hög medvetenhet om vilka olika kvaliteter man kan finna och/eller utveckla i sin högläsning. Jaa, 3B på Eriksdalsskolan var verkligen medvetna om vad läsning kan vara och/eller utvecklas till.”

Har ni förresten sett alla LUS-filmerna som finns på Pedagog Stockholm? Kolla här.

 

 

För det vidare Jonas!

Tänk att ha Jonas Hassen Khemiri som lärare. Kanske kan det bli så. För det bor en liten svensklärare inom honom.

Se fler filmer från För Det Vidare’s kampanj här. Snart även på TV.
PS. Jag vill passa på att tacka två lärare som betytt mycket för mig. På olika sätt. Annika Sylvin och Inger Taesler. Tack.

Vad säger siffrorna?

Sitter och tittar på årets jämförelse av NP vs slutbetyg i åk 9 i Sv, En och Ma. Slås igen av den stora skillnaden mellan avvikelserna i Sv/Ma och Engelskan som skiljer sig från de andra genom mycket mindre skillnad provbetyg-NP. Vi pratar bara om avvikelserna, men inte om vad de beror på. Varför skiljer sig engelskans mindre åt? Mäter den en större del av kursplanen vilket gör validiteten större? Är kursplanen i engelska bättre och därmed lättare att uttolka mer likvärdigt och få en större interreliabilitet? Hur tänker du?

 

Lgr 11 Svenska åk 7-9

En sammanställning som visar kopplingen mellan förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven i åk 7-9. Bra planeringsunderlag framtaget av Olle Carlgren på Höglandsskolan.