Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Etnisk diskriminering vid bedömning?

I artikeln av Hinnerich, Höglin & Johannesson från i år ”Ethnic Discrimination in High School Grading: Evidence from a Field Experiment” (No 733, Working Paper Series in Economics and Finance, Stockholm School of Economics) beskrivs en studie som visade på att elever som inte har svensk bakgrund diskrimineras vid icke-anonym rättning av nationella prov. ”Non-blind grading increase the test score by 16% for students with Swedish background, but for students with foreign background this effect is only 4%. This discrimination effect explains the entire difference in the non-blind grade between students with Swedish background and students with foreign background. The blind grade is similar for both groups.”

Resultaten är intressanta, och avviker från  studier där man jämfört elevers grundskolebetyg och gymnasiebetyg, där man snarare beskriver att många grundskolor med elever med invandrarbakgrund snarare är mer generösa i sin betygsättning (detta som sagt när man tittar på betyg och inte nationella prov).

Skolinspektionens chatt om omrättning av NP

Några av frågorna som besvarades var:

Nyfiken: Vad kan man göra för att proven ska bedömas likvärdigt?
Statistiker: De rekommendationer som föreslås ska inte ses som försök till enkla lösningar. Att genomföra de förändringar som rekommenderas ses dock som ett steg mot att öka möjligheten till likvärdig bedömning. Skolinspektionen rekommenderar därför att följande åtgärder vidtas:
Syftet med de nationella proven bör klargöras och begränsas.
Provens konstruktion bör avgöras av provens primära syfte.
Anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning bör förenklas. Lärare bör ges möjlighet att utveckla sin bedömarkompetens.
Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar proven bör införas.

Calle: Jag är osams med min lärare och är orolig för att rättningen av mitt prov blir godtyckligt. Hur ser Skolinspektionen på det?
Statistiker: Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning kopplad till vilken lärare som rättar proven. Skolinspektionen ifrågasätter därför av den anledningen att de nationella proven verkligen stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

Undrande: Kommer vi att få tillbaka de omrättade proven? Så man får se var bedömningen skiljer sig åt.
Statistiker: Tyvärr kommer de omrättade proven inte att skickas tillbaka till skolorna. Detta beror på att all omrättning skett digitalt. Resultaten på skolnivå för de skolor som skickat in sina prov kan laddas ned från:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Central-rattning-av-nationella-prov/

Fröken P: Hur många av omrättarna ”erkänner” att de är hårdare i det uppdraget än med bedömning av egna elevers arbeten?
Statistiker: Skolinspektionen har kunnat notera att många omrättare upplever att de kan förhålla sig mer korrekt till de bedömningsanvisningar som följer med proven och att de är striktare i sin tolkning av dessa i sin roll som omrättare än när de rättar sina egna elevers nationella prov. Detta ses dock inte som ett problem eller en felkälla utan stärker snarare omrättningens resultat.

Hela chatten och alla rapporter om omrättningen hittar du här.

Några inlägg i debatten om likvärdiga betyg kan hittas här, här och här.

Viktigare att kartlägga skolk än kunskap?

Från hösten 2012 blir en av lärarnas viktigaste (?) uppgifter att kartlägga, inte kunskap, utan skolk. Enligt skollagens nya formulering så måste vårdnadshavare meddelas samma dag om en elev är borta från skolan, samtidigt som vi lärare nu måste ha extra stort fokus på att dokumentera frånvaron, lovlig och olovlig, då regeringen kommer besluta att skolk ska skrivas in i terminsbetygen i gymnasiet i höst och i grundskolan från och med december 2012.

Flera tunga remissinstanser har varit kritiska till förslaget, bland annat skolinspektionen, skolverket, LR och barnombudsmannen. Trots det vill Björklund, som drivit frågan i flera år, att det nu genomförs.
- Jag blir förvånad över den typen av reaktioner från våra tunga skolmyndigheter. Det är inte konstigt att vi har problem i svensk skola med den attityden, säger Jan Björklund (FP) till Svenska Dagbladet.

Ett annat av hans argument var:
- På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man själv vill.

Som Europaportalen påpekar hade Björklund själv en 50%-ig frånvaro på EU:s ministermöten under föregående mandatperiod. Dessutom, som vi vill minnas det så brukar det vara så på Jans jobb i plenisalen att man kan komma och gå lite som man vill, och där är man dessutom ganska dåliga på att kartlägga frånvaron så att kvittningssystemet fungerar.

Skola 2011: Alla barn och elever har rätt att utvecklas fullt ut

I nya Skollagens tredje kapitel finns en ny, kanske självklar, skrivelse om att alla barn och elever har rätt att utvecklas fullt ut, och ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta gäller ALLA elever, även de som kanske har lättare att nå målen.