Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömningsmatris

Bedömningsmatriser revisited

Jag såg en generell bedömningsmatris, som även skulle kunna användas i NO, i en tidning för ett tag sedan. Jag tänkte – var är förståelsen? Var är hur eleven använder begrepp i sina förklaringar? Vilket kunnande avser matrisen att stötta? Här hittar man den matrisen och en liknande finns i ett läromedel utgivet på Liber (nedan).

Den är gjord av en SO-lärare, men saluförs som generell och användbar även i NO-ämnen. Jag försökte ställa frågor och uppgifter till den – vilket stöd kan den vara för frågor som: Varför är det bra att källsortera? Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan? Det var svårt och jag kände att den var ganska kvantitativ med Många och Långa. I Pedagogiska magasinet, som den publicerats i, föreskrevs även av upphovsmannen att man kunde använda poäng: ”Den sammanlagda maxpoängen i matrisen är 12 (betyget A), vilket innebär att mellan-betyget hamnar runt 8. Vill man bli riktigt detaljerad kan betyget D motsvara 6 poäng, C 8 poäng och B 10 poäng”.

Sen hittade jag den i ett utdrag till en lärobok i SO-ämnen. Nu tillsammans med elevexempel. Och det var då jag kände: nej, den fångar inte förståelsen av lärobjektet. Det handlar inte om hur många begrepp man har eller hur långa förklaringar man ger. I exemplet nedan ges exempel på elevsvar som ska visa på olika kunnigheter. Vi ser att det ”bästa” elevsvaret, 3, är längre än övriga. Det motiveras med: ”Mycket fakta, begrepp,exempel och beskrivningar. Många och långa samband”. Och, jo, flera begrepp är med och det är långt.

Det finns bara ett problem. ”A”-svaret (kallat 3) är helt fel. Det föreligger ett stort problem med begreppsförståelsen vilket gör att sambandsbeskrivningen är helt fel. Det står att algerna geggar ihop sig och då bildas bakterier. ”Algerna” som blommar i Östersjön kallas ju dagligdags för blågröna alger. Men det är ej den korrekta benämningen – de är (cyano)bakterier. ”Algerna” ger alltså inte upphov till bakterier. De är bakterier. Allmänt känt hos åtminstone alla NO-lärare, tror jag, men visar på att det krävs en hel del för att jobba med matriser – ett ämneskunnande, ett didaktiskt kunnande och ett kunnande om bedömning. Och det visar även på ett problem med för generella matriser – blir de inget stöd för lärare och elever så är det mer av ett rutnät med bokstäver i än en ”bedömningsmatris”. (se tidigare blogginlägg).

Det finns även fler fel i begrepps- och sambandsförståelsen i de elevexempel som presenteras… Det stora problemet är ju inte att cyanobakterierna är lite giftiga, utan att de stora mängder som produceras och sedan dör, sjunker till botten och leder till en syrebrist.

Matrisen och läromedlet är framtaget av Göran Svanelid för Liber och kan hittas här. Säkert bra på många sätt, men som bedömningskunnig och dessutom doktor på cyanobakterier var jag bara tvungen att blogga om det :)

/Pernilla Lundgren

Jag ställer frågor till en matris

Jag har lite frågor till denna matris:

  • Vad är syftet med att använda betygsbeteckningar i åk 4?
  • Finns forskning eller beprövad erfarenhet som visar att eleverna motiveras mer och lär sig mer om betygsbeteckningarna används i matrisen (i åk 4)?
  • Vilket kunnande representerar bedömningsaspekterna (bedömningsområden)? Hur har dessa valts? Hur är aspekterna kopplade till kunskapskraven? Hur ser en progression i kunnighet ut för aspekten ”Livet i vikingabyn”?
  • Varför är det så olika kunnanden inom varje bedömningsaspekt? Varför tillkommer till exempel att kunna använda ”olika källor” på nivå C eller ”argumentation” på nivå A för aspekten ”Livet i vikingabyn?
  • Signalerar man som lärare höga förväntningar genom skriva ut vad som kännetecknar ej godkänd kunnighet (betyg F)?
  • Hur har matrisen tagits fram?

Och, ja, jag vet att det är svårt att ta fram matriser. Jag vet också att det inte är något självändamål att alltid ha med en matris. Och om en bedömningsmatris är osammanhängande text i tabellform så är det mer av det senare än det förra.

PS. Läs mer om bedömningsmatriser här.

/Pernilla Lundgren

PS2. Matrisen finns tillgänglig på nätet men jag väljer att ej ange källa (ej stockholmsskola).

Feedback på laborationsrapporter

Vi skrev tidigare om Malin Nilssons arbete med feedback på laborationsrapporter och vilken effekt det kunde ge. Stockholmsläraren Daniel Barker skriver om samma sak på sin läsvärda blogg:

”De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.”

”Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.”

En tumregel brukar man ju säga är att det ska ta lika lång tid att bearbeta feedback som det tog att skriva den. Och Malins och Daniels arbete visar tydligt vilken positiv effekt man kan få genom att eleverna ges den möjligheten.

DiNO – nu med en ny förmåga

DiNO (diagnoser i NO) har nu utökats med material för ytterligare en förmåga i NO – Förmågan att granska och kommunicera och ta ställning. Till materialet finns exempel på frågor och en bedömningsmatris (nedan). Sedan tidigare finns ett stöd för förmågan att genomföra systematiska undersökningar.

Vi ♥ DiNO

Vi har tidigare skrivit om Skolverkets DiNO-material som består av NO-uppgifter med en bedömningsmatris samt information om hur man kan jobba formativt och med naturvetenskapligt arbetssätt. Det står att det är för åk 1-6 men kan även användas högre upp och är Lgr 11 kompatibelt. Materialet kommer att kompletteras med fler laborationer.

Del av bedömningsmatris DiNO. Klicka för att se hela.