Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Betyg

Jämförelse: studiebakgrund och slutbetyg

Föräldrars studiebakgrund lyfts fram som en allt viktigare variabel som påverkar elevers skolresultat, bl.a. i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”. Hur ser det då ut i Stockholm? Om vi tittar i SIRIS (på de skolor vars information finns registrerad) och jämför skillnaden  på hur stor andel elever som fick slutbetyg i alla ämnen så får 20 procentenheter fler av elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning (86 % av eleverna) det jämfört med en gymnasial utbildning (66 % av eleverna). Detta i kommunala grundskolor, i friskolor är skillnaden mindre, 13 procentenheter.

Tittar vi på skolnivå så skiljer det sig mellan olika kommunala grundskolor: i en grundskola har 33 procentenheter fler elever godkänt i alla ämnen av de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (71 % jämfört med 38 % av de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning). I en annan kommunal skola är det omvänd ordning; där har 12 procentenheter fler elever vars föräldrar har gymnasial bakgrund (än de med eftergymnasial utbildning) minst godkänt i alla ämnen.

Hur ser det ut på din skola?

OECD rapport om bedömning och utvärdering i svensk skola

OECD gör en stor inventering av hur olika länders skolsystem arbetar med utvärdering och bedömning med syfte att förbättra skolresultaten. Alla länder har inte blivit utvärderade än, men i slutet av februari släpptes rapporten ”OECD Reviews of Evaluation and Assessment in Education: Sweden” . Den ger en beskrivning av utformning, implementering och användning av bedömning och utvärdering i Sverige, analyserar styrkor och svagheter samt lämnar rekommendationer till förbättringar.  En kortare sammanfattning finns här. Nedan följer några citat från rapporten.

”A re-correction of national assessments showed that teacher grading was uneven. This raises concerns about fairness in grading and also reduces the adequacy of national test results as a measure of school and system performance. High quality training and professional development for effective assessment are essential to strengthen teachers’ practices.”

”While a lot of quality assurance work happens locally and informally, these practices are frequently not documented and there is little evidence as to whether good practice is spread and shared across the system.”

”There is currently no framework of professional standards to define what constitutes accomplished teaching (even though the National Agency for Education is planning to develop such standards). A unique feature of the teaching profession in Sweden is its individualised pay system, which means that employers / school leaders can potentially make salary decisions contingent on evidence of good performance. In practice, however, salary differences are often determined on the basis of effort and commitment rather than achievement of stated objectives. Overall, teachers have few opportunities for professional feedback. The absence of career progression opportunities further undermines the potential of teacher appraisal.”

”However, while inspections consider the internal quality work of schools, the integration of internal and external school evaluation could be further strengthened. The recent abolition of compulsory quality reporting holds a risk of being understood by schools as a devaluation of internal quality work. Some municipalities contribute remarkably to the quality of school evaluation but the large variability in the quality of municipal school evaluations is a major concern.”

Vad händer på sommarlovet mellan nian och gymnasiet?

Skolverket har just släppt statistiken för gymnasieskolans nationella prov 2010. Även denna gång är det stor skillnad i resultat mellan olika ämnen. I svenska och särskilt i engelska är det bara några procent av eleverna som ej uppvisar godkända kunskaper, medan i kurserna Matematik A, B och C har  mellan 25 till 30 procent ev eleverna ej godkänt. På flera yrkesprogram ligger andelen IG nära 50 procent och hälften av eleverna med föräldrar utan eftergymnasial utbildning får ej godkänt provresultat. Av de elever som skrev nationella provet 2010 i MaA hade (endast) 7,4 % ej nått målen i matematik i grundskolan året innan. Varför denna stora skillnad? Vi vet ju att cirka 20 % av eleverna får högre slutbetyg än resultatet på nationella provet, men det förklarar ju inte den stora skillnaden i andelen elever som ej får godkänt i åk 9 och MaA i ettan på gymnasiet.  Inte kan väl ett sommarlov mellan nian och gymnasiet ge denna stora skillnad…. Hur är det med validiteten för nationella proven i Ma på gymnasiet? Skiljer sig undervisningen i grundskola och gymnasium så markant åt? Hur väl överensstämmer mål och kriterier mellan de olika stadierna? Är detta något man sökt överbrygga genom Lgr11 och Gy11?

Jämförelse: killars och tjejers slutbetyg

I SIRIS kan man göra många olika jämförelser vad gäller kunskapsresultat. Vi gick in och tittade på hur det ser ut vad gäller slutbetyg i åk 9 vt 2010, och tittade på skillnaden mellan tjejer/killar, dels hur många fler/färre som fått behörighet till gymnasiet och som fått minst godkänt i alla ämnen. Analysen har enbart kunnat göras på de ca 90 skolor där resultat finns tillgängliga i SIRIS.

I alla Stockholms skolor var 89% av tjejerna och 88% av killarna behöriga till gymnasiet. I friskolorna var 93% av tjejerna behöriga och 92% av killarna, i kommunala skolor 88% respektive 87% . Sett på kommunal nivå är det alltså ingen större skillnad mellan tjejers och killars behörighet. Tittar man däremot på skolnivå så finns det stora skillnader. I de skolor med störst avvikelser (båda kommunala) så är i det ena fallet 18 procentenheter (inte procent!) fler tjejer än killar behöriga, medans det på den andra skolan är 27 procentenheter fler killar som fått gymnasiebehörighet.

Tittar vi på hur många som fått minst godkänt i alla ämnen så är det ca 5 procentenheter fler tjejer än killar i Stockholms kommun (något fler i friskolor, något mindre i kommunala). Skillnaden mellan skolor varierar mellan att 29 procentenheter fler tjejer fått godkänt i alla ämnen på en kommunal skola (81% av tjejerna och 52% av killarna) till att 29 procentenheter fler killar än tjejer fått detta (på en friskola).

Hur ser det ut på din skola?

Är likvärdigheten minst inom skolan eller mellan skolor?

Skillnader mellan klasser förklarar en betydligt större del av variationen än skillnaden mellan skolor. I Skolverkets rapport ”Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan?”  undersökte man likvärdigheten genom att jämföra resultat på nationella prov med slutbetyg.

För Matematik A 2008 visar analysen att cirka 26 procent av den totala variationen mellan prov och betyg finns mellan skolor och resterande cirka 74 procent utgörs av skillnader mellan klasser inom skolor.  I Svenska A kan cirka 10 procent av variationen förklaras av skolskillnader och 90 procent av skillnader mellan klasser medan i Engelska kan cirka 12 procent förklaras av skolskillnader och cirka 88 procent av skillnader mellan klasser.

Hur ser likvärdigheten ut på din skola? Hur kan man göra för att öka likvärdigheten på skolan? Sen är det ju viktigt att tänka på alla aspekter av likvärdighet.

Ett enkelt, utvecklat eller välutvecklat resonemang?

Kunskapskravens progression kan sägas bestå av relativa ord som: enkelt, utvecklat eller välutvecklat. Nedan ett exempel från biologi med ett långsiktigt mål och tillhörande kunskapskrav för A, C och E i åk 6. Hur får man lärare och elever att utveckla en liknande uppfattning om vad dessa begrepp betyder? Låser man in sex lärare i samma rum så kan de säkert enas om en elevs resonemang är enkelt, utvecklat eller välutvecklat, men sittar de på varsin kammare är jag inte så säker på det. Vad kan man då göra? Ta fram elevexempel som ni tycker visar på olika kvaliteter av en viss aspekt, och håll dem inte hemliga för eleverna utan diskutera dem i undervisningen. Låta eleverna diskutera arbeten/uppgifter med olika kvalitet som en del av arbetet med bedömning för (eller som) lärande. För specifika uppgifter kan lärare även förtydliga, kanske i en specifik matris eller resultatstandard, vad som menas med ett enkelt resonemang i just denna uppgift och denna bedömningsaspekt? Vad kännetecknar ett välutvecklat resonemang? Kanske kan man även göra detta tillsammans med eleverna?

100 %-ig likvärdighet i  ett system av detta slag är ju en utopi, men kan fungera som strävansmål…eller kanske långsiktigt mål. Man bör ju i alla fall fundera över vilka rutiner man har på skolan för att ha en så hög reliabilitet och validitet i sina bedömningar som möjligt, och en transparens för eleverna så att de har bra förutsättningar att förstå bedömningen.

Hur tänker ni arbeta på skolorna med likvärdighet och transparens i det nya betygssystemet? Vilka beprövade erfarenheter av hur ni jobbat med likvärdighet vill ni dela med er av till andra skolor?

Hässelbygårdsskolan

Jag har idag varit ut till Hässelbygårdsskolan och pratat om Lgr11, planeringar och bedömning.

Tack för trevligt besök, feedback och särskilt tack för blommorna! Hoppas ni hade en fortsatt trevlig och lärande studiedag.

/Pernilla

Olika saker för olika betyg

I  LGr 11 blir det tydligare att progressionen i kunnandet inte handlar om att man visar olika förmågor utan att det finns olika kvaliteter i hur man t.ex. analyserar, det är inget som man ”bara gör på mvg-nivå” utan något som alla elever kan göra från tidiga år. Säg den 7-åring som inte kan analysera….

Fortfarande kan man dock se att den ”kunskapssynen” där elever ska göra olika saker för att visa en progression återfinns. Nedan en del från ett exempel på detta i NO från lektion.se. Där ska man även för mvg ”visa engagemang” och ”ge sken av att vara mycket påläst inom ämnet”…

VG-uppgift
Läs en naturvetenskaplig text som du skriftligt sammanfattar och ger respons på genom att fördjupa dig inom ämnet utifrån valfria källor.
• Inled din text med en kort sammanfattning i fet stil där du redogör för vad din text kommer att handla om.
• Din text skall vara uppdelad i stycken och ha underrubriker.
• Du skall även ha med figurer (tabeller, diagram eller bilder). Dessa skall ha figurtext och vara tydligt kopplade till den löpande texten.
• Ursprungstexten skall finnas med som en bilaga i original.
• Du skall hänvisa innehållet i din text till källorna du använt. Du skall ha med källförteckning som en bilaga.

Bedömning:
IG: Följer inte instruktionerna eller texten är så oorganiserad att det är mycket svårt att förstå.
G: Följer instruktionerna till viss del. Texten är otydlig men går att förstå.
MVG: Följer instruktionerna helt och hållet. Texten är tydlig, organiserad, lätt att förstå.

MVG-uppgift
Håll en lektion för dina klasskamrater som du självständigt genomför genom att bearbeta faktainformation och presentera den på ett tydligt och intresseväckande sätt.
• Lektionen skall innehålla både fakta om ämnet och tillämpningar (när använder man sig av ”ämnet”?).
• Du skall ställa kontrollfrågor till publiken och även försöka svara på publikens frågor.
• Du skall ha förberett en eller flera övningar till publiken där de kan öva sig och /eller fördjupa sig i ämnet din lektion handlat om. (Tänk på att övningarna inte behöver vara enbart frågor utan av olika typ av uppgifter/gruppuppgifter)
• Du hämtar fakta från valfria källor

Bedömning:
IG: Följer inte instruktionerna eller genomförandet är så oorganiserad att det är mycket svårt att förstå.
G: Följer instruktionerna till viss del. Presentationen är otydlig men går att förstå.
VG: Följer instruktionerna med vissa brister eller felaktigheter. Genomförandet är organiserat, och lätt att förstå.
MVG: Följer instruktionerna till fullo. Presentationen är tydlig, organiserat och intresseväckande. Du skall även visa engagemang och ”ge sken” av att vara mycket påläst inom ämnet.

När man tänker på detta sätt blir det oftast så, som är tydligt i exemplet, att det inte är lärandet som är i fokus utan görandet. Uppgiften har laddats ner från lektion.se 1619 gånger…

Är styrdokumentskopplingen här:

F) obefintlig?

E) mycket svag?

D) svag?

C) ganska svag?

B) relativt väl underbyggd?

A) väl underbyggd?

Likvärdig bedömning?

Likvärdig bedömning handlar inte bara om att olika lärare ska bedöma så lika som möjligt. Det handlar även om att en och samma lärare ska bedöma olika elevers kunskaper på ett likvärdigt sätt – oavsett kön, flit eller andra faktorer som ej ska vägas in i bedömningen. Läs mer.

Hur vet man att man inte tar hänsyn till elevens kön eller andra faktorer som ej ska ingå i bedömningen?

Bedömning i språk

Mats Oscarson, tidigare professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, pratar om bedömning i språk, särskilt om vilka underlag lärare använder vid sina bedömningar. Enligt Oscarson finns önskemål om fortbildning i bedömning hos språklärare: ”det som rankas högst är just anvisningar och hjälp med frågan om hur man bedömer muntliga och skriftliga färdigheter”.