Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
betyg

Jag läste en artikel om betyg…

… och antecknade lite. Artikeln finns att läsa i dagens SvD.

svd artikel

PS. Tryck på bilden om du vill se den lite större.

Betygsdebatt är intet nytt…

Hur tydliga kan/bör betygskriterier vara? Redan i  betänkandet om betygsättningen i folkskolan 1942 (framtaget av Ecklesiastikdepartementet) skrevs om ungefär samma saker som fortfarande debatteras.

Om den diskuterade betygsmetoden skall kunna användas måste kunskapsmålen fixeras långt noggrannare än vad som nu är fallet, och det måste tydligt angivas, vilka fordringarna för godkännande skola vara. Det är en svaghet i den diskuterade metoden, att ju effektivare den blir ur betygssynpunkt desto större blir risken för skadlig inverkan på skolarbetet.
(SOU, 1942, s 53)

Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom bli jämförbara.
(SOU, 1942, s 53)

Det är framförallt kravet att kunskapsbetygen skall vara jämförbara som vållar svårighet. Om all fordran på jämförbarhet olika elever emellan toges bort skulle det problem som här diskuteras upphöra att existera.
(SOU, 1942, s 50)

SOU. (1942). Betänkande om betygssättningen i folkskolan (1942:11). Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.

/Pernilla Lundgren

”Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning”

Det är många som reflekterar över, den nu tydligare, skillnaden mellan principerna för sammanvägning till provbetyg och ”vanligt” betyg. Vi har gjort det tidigare och även grannbloggaren Sabine.

På en och samma sida på Skolverkets hemsida läser jag :

(1) ”I engelska, svenska och svenska som andraspråk anges resultat på enskilda delprov i form av delprovsbetyg. Dessa delprovsresultat vägs sedan samman till ett provbetyg. Hur denna sammanvägning går till är lite olika för respektive ämnesprov och finns beskrivet i bedömningsanvisningarna. Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning eftersom betygssättningen bygger på ett betydligt bredare underlag än vad ett nationellt ämnesprov kan ge underlag för.”

I stycket nedanför står sedan:

(2) ”Om en lärare eller skola överlag sätter betyg som i stor utsträckning är högre eller lägre än provbetygen bör skolan analysera principerna för betygssättning på skolan och kunna förklara vad dessa avvikelser beror på. För en enskild elev gäller dock att terminsbetyget kan vara både högre eller lägre än provbetyget.”

Även om man förstår Skolverkets resonemang i (1) och delvis i (2) är det ju ändå så att de flesta kommer att till övervägande(?) del kunna förklara ”avvikelserna” mellan provbetyg och betygsättning med att ”Principerna för sammanvägning skiljer sig åt”. Sedan kan det ju finnas avvikelser utöver detta inom och mellan skolor som bör diskuteras.

I instruktionerna till NP i svenska finns en svårtydd mening som, enligt Skolverket (muntl. komm.), betyder att de tycker att då det sammanvägda provbetygets främsta syfte är för nationell utvärdering bör det inte kommuniceras med eleven (utan enbart delprovsbetygen).

Betygsättning i Gymnasieskolan

Vi har tagit fram ett material om betygsättning i gymnasieskolan i tre delar:

1. Ett Informationsmaterial

2. En Powerpoint som sammanfattar Informationsmaterialet (se nedan).

3. Ett Diskussionsmaterial som kan användas vid studiedagar eller i ämneslaget.

Hela Pedagog Stockholm redaktionen är på SETT men materialet kommer även att läggas ut här (senare i veckan eller nästa vecka).

 

Jag är inte betygsmotståndare

Förra veckan publicerades ett förslag till ny skolpolitik av moderaterna. Stora delar av förslaget handlar om bedömning och betygsättning. Därför väljer vi att kommentera de delar av förslaget som berör detta.

Forskning
DN debatt presenteras förslaget som sägs bygga på ”En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.” I förslaget används begreppet ”forskning” vid 38 tillfällen (sökning i Adobe Acrobat på ”forskning” 20130218). Förslaget kan synas göra anspråk på att vara forskningsförankrat och det kan därmed vara intressant att studera förslagen som beskrivs som grundade i forskning i relation till de riktlinjer som Vetenskapsrådet använt för att se om det finns vetenskaplig ohederlighet:

”Vetenskaplig oredlighet innefattar handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. För ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.”

s. 17
Här presenteras förslag om vad som är viktigast att fokusera på med John Hattie (Visible learning, 2009) som referens. Ett av dessa säga vara ”Direkt undervisning. Lärarledd undervisning där läraren har gedigna genomgångar…” Det stämmer inte riktigt med vad ”Direct instruction” är. Hattie skriver ”Too often, what the critics mean by direct instruction is didactic teacher-led talking from the front; this should NOT be confused with the very successful ”Direct instruction” method…”

s. 17
På samma sida skriver man även att ”I Ontario tillämpas mycket av det som nämns i forskningen om effektiva undervisningsmetoder och framgångsrika skolsystem. Modellen i Ontario har därför influerat flera av de förslag som presenteras i denna rapport.” Ontario har onekligen gjort en spännande utvecklingsresa under överseende av bl.a. Michael Fullan. Han pratar om ”right and wrong drivers” för utveckling och varnar för att använda prov och betyg för att driva utveckling: ”The net result of excessive testing is that, instead of teachers being swept up to ride waves of successful reform, they will be crushed by a veritable tsunami of standards and assessments”.

s. 26
Här finns ett förslag om att införa betyg i åk 3. Ett argument är att det behövs för att följa upp arbetet mot målen (nu kallat kunskapskrav). Det finns ju redan inom ramen för ämnesomdömet där läraren ska ge en tydlig signal om elevens kunskaper riskerar att ej uppfylla dessa krav. Ett annat argument är att vi har sena betyg i Sverige. Tittar vi på de länder (i Europa, tack DavidK!) som har tidiga betyg så är det inga PISA-raketer direkt:

Italien
Rumänien
Österrike
Ungern
Lettland
Portugal
Tyskland
Grekland

Vidare skriver man att ”I de länder som lyckas allra bäst i internationella kunskapsmätningar är tidiga betyg /…/en självklarhet.” Vilka dessa länder är och vad som styrker detta påstående får vi inte veta.

Dessutom anförs en IFAU-rapport som vetenskaplig grund för att betyg har en positiv inverkan på kunskapsresultaten. Problemet är bara att det visar inte den rapporten. Den tittar bara på utbildning/utbildningslängd och årsinkomst som beroende variabler. Man såg inga effekter på killar men tjejer som hade fått tidigare betyg utbildade sig i snitt TRE VECKOR längre. I rapporten undersökte man även vissa grupper specifikt. I M-rapporten kan man läsa att ”Andelen döttrar till lågutbildade föräldrar som inte läste vidare på gymnasiet ökade från 8 till 16 procent när betygen avskaffades.” Det låter ju allvarligt: en hundraprocentig ökning av andelen som inte läser vidare?! MEN, det är ett felcitat. I IFAU-rapporten står att ”…andelen som inte gick gymnasiet ökade med c:a 8-16 procent för flickorna”. Det är något helt annat.

Det finns däremot forskning som just undersökt hur tidiga betyg (åk 6) påverkat elevers fortsatta kunskapsutveckling. Den är visserligen inte publicerad än, men forskaren Alli Klapp och information om huvudresultaten är lätta att få tag på. ”Min studie visar att de allra flesta elever som har fått betyg i årskurs sex presterar sämre i sjuan, jämfört med de som inte fick betyg i sexan. Endast sex procent av eleverna presterar bättre om de har fått betyg tidigt” (Källa). Att exkludera viktiga data från något som sägs vara en bred genomgång av forskning är ett klart brott mot forskningsetiska principer.

s. 34-35
Här presenteras formativ bedömning som en metod som ska ”besvara” tre centrala frågor:
”(1) Vad är målet?
(2) Vilka förutsättningar har eleven i inledningsskedet och
(3) Hur ska målet uppnås?”

Två är rätt och en ska bort. Man talar inte om elevens ”förutsättningar” (vilka kan missförstås vara ej kunskapsrelaterade) utan om var eleven befinner sig kunskapsmässigt (i förhållande till målet) (Jönsson, 2010). Man får även intrycket att detta är något främmande för oss i skolan och även för Skolverket då man budgeterar för att ”Ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial med praktiska råd och tydliga exempel som lärarna kan använda sig av för att tillämpa formativ bedömning”. Detta finns redan. Bland annat i AR om planering och genomförande, genom boken Kunskapsbedömning i skolan och genom diverse annat stöd på Skolverkets hemsida.

s. 53-54
Ibland tror jag att personer utanför skolan tror att anledningen till att det kan bli olika när olika lärare bedömer samma prov är att undervisande lärare är subjektiv och väger in annat när man bedömer och detta avhjälpes genom anonymisering och att annan lärare rättar – Kritiken som handlar om bristande likvärdighet och kan delvis lösas genom att man anonymiserar proven när de rättas. Det finns forskningsstöd för att det gör rättningen mer korrekt.” Det är inte det stora problemet. Det är att det är svårt att bedöma mer komplexa uppgifter, som t.ex. skrivuppgiften i svenska. Sedan hänvisar man bland annat till Skolinspektionens (SI) omrättning ”Samma bild ges av Skolinspektionen som efter omrättning konstaterade att över 30 procent av betygen på essädelen av nationella provet i Svenska i åk 9 och på gymnasiet hade fått för högt betyg.” Det konkluderar inte SI i rapporten Lika för alla? De skriver att i 30 procent av fallen gavs ett lägre betyg vid omrättning, men de uttalar sig inte om vilken bedömning som är mer rätt än någon annan. SI:s rapport hade haft högre validitet om de kunde visa på en högre interbedömarreliabilitet mellan de omrättande lärarna. Trots erfarenhet och extra träning av SI var deras bedömarreliabilitet inte högre än den mellan ursprungsrättarna och ombedömarna. Det syntes även i tveksamma fall då det var lika vanligt att en tredje (om)bedömare höll med ursprungsrättaren som med ombedömaren. Dessutom uppgav de själva i intervjuer att de kanske var lite strängare i sitt uppdrag för SI än själva som lärare. En tredje kritik mot denna omrättning är att SI inte använder samma måttstock som ursprungsrättarna.

Jag och Tommy på grannbloggen försökte ha en diskussion med en av de politiker som tagit fram förslaget utifrån hur man hanterat ”forskning”. Men blev enkelt avfärdade som betygsmotståndare. Jag är inte mot betyg. Jag är för betyg för urval. Men fram till att slutbetyg sätts är bedömningarna till för att stödja elevens kunskapsutveckling. Av lärare satta slutbetyg har även fungerat bra i Sverige som värdemätare på framtida studieframgång.

Om man gör anspråk att något ska ha en bred forskningsförankring är det ju viktigt att man arbetat med förankring i den vetenskapliga metodiken. Det betyder att man inte varit oredlig.

”Vetenskaplig oredlighet innefattar handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. För ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.”

Har man varit oredlig? Vilket ansvar avkräver vi våra skolpolitiker om oredlighet begåtts uppsåtligen?

Uppfyller nationella proven sina syften?

”Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:
■stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
■ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

De nationella proven kan också bidra till:
■att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
■en ökad måluppfyllelse för eleverna”

Vi har nu i åk 6, 9 och på gymnasiet kunskapskrav för betygsstegen A, C och E. För betygsättning gäller att för A, C och E ska hela kunskapskravet vara uppfyllt för att man ska få det betyget och för mellanstegen B och D gäller att för D t.ex. ska hela det underliggande kravet, E, vara uppfyllt och det överliggande, C, till ”övervägande” del. Står i skollagen och förtydligas i Allmänna råd. Lite exempel kan man läsa om i http://www.skolverket.se/publikationer?id=2953 .

Däremot utgår inte principerna för sammanvägning till ett provbetyg på nationella provet från det. Tydligast är det i nationella provet i Svenska, som även prövar de flesta delar av kursplanen. Nu måste ju inte provbetyg på NP=betyg, men det blir ju som sagt lite märkligt om principerna för sammanvägning skiljer sig markant åt. Då fyller inte NP syftena ovan att stödja betygsättning. Lite kul är ju den sista ”en ökad måluppfyllelse” då NP nu ju ger, ofta, ett högre betyg än om man följer principerna för lärares betygsättning….


Bildkälla

T.ex. blir AAD=B (betyg skulle bli D), CCA och CCB=B (betyg skulle bli C) osv. Visserligen är Skolverket tydliga med detta (nåja, om man råkar få tag på det ”gröna häftet” som inte finns på Skolverkets hemsida utan bara skickats ut till skolor). Där skriver man:

”Skolverket har därför sett det som en kompromiss att eleven kan få provbetyget E även om betyget något delprov är F. Observera alltså att dessa principer för provbetyg inte ska förväxlas med principerna för slutbetyg i ämnet.”

Detta faktum kan ju leda till att det kan bli svårt att prata betyg med eleverna…

PS. Förslaget från M om betyg från åk 3 och fler nationella prov kan komma att kommenteras senare. Om ork infinner sig.

PS 2. Missa inte #skolchatt på twitter ikväll om NP

PS 3. Principen återfinns även i andra nationella prov. NP i NO pratar om att ”Varje del väger lika tungt”, vilket indikerar att provbetyget inte nog kommer följa samma principer som för lärares betygsättning.

Mer om betyg från Skolverket

Ännu ett stödmaterial från Skolverket om betygsättning, särskilt för betygen B och D. Känns lite som en politisk produkt (skrevs på uppdrag av utbildningsdepartementet) och kanske lite överflödigt? Betygsättning ÄR komplext, men grundprinciperna som beskrivs här trodde jag vi hade förstått redan…

20130109-140838.jpg

Inga terminsbetyg i ämnen eleven ej haft undervisning i?

UPPDATERING 20121213: Skolverket har omprövat sitt tidigare svar – http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om-betyg/betygssattning-1.173341#listAnchor1.183280

______________________________________________

Vi har nu varit i kontakt med både Skolverket och Skolinspektionen i frågan om terminsbetyg när eleven inte haft undervisning i ämnet. 

Skolverket skriver att Det är inte specifikt reglerat hur skolan ska hantera denna situation” och har även kommunicerat att de har hemställt om en förändring i lagen till att betyg ges i de ämnen eleven haft undervisning. Dock är inget beslut fattat om det än. 

Bedömningsexperten på Skolverket resonerar utifrån att syftet med betygen ju är att ge en bild av elevens kunskapsutveckling som information till hemmen. Hur kan man då göra i åk 7 om man ej haft undervisning i t.ex. Religion? Det man kan göra är att utnyttja befintligt kunskapsunderlag (antingen från de delar i k-kraven som kanske ändå berörts genom undervisning i närbesläktade ämnen, och kanske även titta på bedömning från åk 6, då den ska återspegla elevens utveckling mot samma förmågor som i åk 7 (och alla andra årskurser). Det Skolverket avråder från är schablonbeslut som t.ex.  att alla elever får E, men öppnar upp för att man kanske kan göra bedömningen att ingen bedömning varit möjlig. D.v.s. man säger nästan att man kanske inte då behöver sätta ett terminsbetyg, men bara nästan, mer kan man ju inte säga utan stöd i lagen. Viktigt är dock att kommunicera med elev och hemmen vad betygsbeslutet grundas på.

Skolinspektionen svarar (med en text som snart kommer ligga på deras hemsida):

Hur ska 10 kap 16 § skollagen tolkas?

Enligt bestämmelsen (10 kap. 16 § Skollagen) ska betyg sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen som inte har avslutats med undantag för språkval. Regeln börjar gälla från och med HT 2012.

Skolverket har tidigare i år skickat en skrivelse till regeringen med förslag om att förtydliga bestämmelsen så att det ska framgå att det endast ska sättas betyg i de ämnen som eleven har haft undervisning i. Skrivelsen bereds för närvarande på utbildningsdepartementet.

Tillämpning
Skolinspektionen tolkar bestämmelsen som att den endast avser de ämnen där eleven har haft undervisning i genom att eleven har inhämtat kunskaper som kan betygssättas. Att bedöma elevens kunskaper och sätta betyg i ett ämne trots att det saknas underlag för bedömningen är inte heller förenligt med övriga bestämmelser om betygsättning.    

Det är huvudmannen som ansvarar för att eleven får undervisning i alla ämnen i enlighet med grundskolans timplan och läroplanens kunskapskrav. Huvudmannens rätt att själv organisera sin verksamhet innebär inte nödvändigtvis att eleven kommer att ha undervisning i alla ämnen i alla årskurser under sin tid i grundskolan.” 

Följer man Skolinspektionens tolkning innebär detta att man inte måste sätta terminsbetyg i ämnen som eleven inte haft undervisning i. Frågan är om de har tolkningsföreträde över Skolverket (och skollagen)?

Med (nödvändig) reservation för förändringar från Skolverket och Skolinspektionen.

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Så här svarar Skolverket:

”I grundskolan ska betyg sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i alla ämnen som inte har avslutats, utom språkval där betyg sätts från och med årskurs 7.

Om eleven redan har fått betyg i ett ämne och sedan inte läser ämnet under en termin kan eleven i många fall behålla sitt tidigare betyg. Detta eftersom betygssättning ska bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen och betyg ska sättas utifrån de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven. Elevens betyg från tidigare termin kan fortfarande representera de kunskaper som eleven vid betygstillfället förväntas ha i ämnet.

Vid slutet av årskurs 6 och slutet av årskurs 9 ska elevens kunskaper dock alltid ställas i direkt relation till de kunskapskrav som finns för dessa årskurser. En ”medflyttning” av tidigare betyg kan därmed endast göras om det tidigare betyget satts utifrån en bedömning av elevens kunskaper i direkt relation till dessa kunskapskrav. Till exempel kan en elevs betyg från höstterminen i årskurs 6 endast ”flyttas med” till vårterminen i årskurs 6 om elevens kunskaper redan vid den tidigare betygsättningen relaterades direkt till kunskapskraven för årskurs 6.

Om ämnet inte läses under den första terminen som betyg ska sättas blir situationen än svårare. Det är inte specifikt reglerat hur skolan ska hantera denna situation. Det är dock viktigt att det finns dokumentation, t.ex. i form av skriftliga omdömen, från den lärare som undervisat i ämnet tidigare. Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. I de fall dokumentation från tidigare terminers undervisning ska användas för betygssättning är det viktigt att dokumentationen av elevernas kunskaper håller sådan kvalitet att en annan lärare kan använda den som betygsunderlag och kan motivera skälen till betyget utifrån den.”

Missade du konferensen om betyg i åk 6?

Presentationen och filmerna från konferensen
Presentationen samt filmerna från konferenserna om betyg i åk 6 finns nu att hämta eller streama från Skolverkets webbplats. 

Filmer från konferensen
PowerPoint-presentationen (18,9 MB)

Affischer som information till elever
Under de två närmaste veckorna kommer försändelser med elevaffischer att skickas ut till alla grundskolor med elever i årskurserna 4–6. Affischerna tar upp skyldigheter och rättigheter eleven har när det kommer till bedömning och betyg. Affischerna är tänkta att sättas upp i skolornas lokaler där eleverna vistas.

I försändelsen finns också ett följebrev med information till lärare och rektor. I följebrevet beskrivs det som tas upp på affischerna ytterligare, vilket kan fungera som ett stöd i kommunikationen med eleverna. I brevet finns också hänvisningar till skollag, läroplan och andra bestämmelser för den som vill läsa mer.