Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
feedback

Filmning ger underlag för lärar- och självbedömning

Vi tipsade PedagogStockholm om min (inte så) gamla kollega Katarina Lycken som filmar elevernas presentationer och ger feedback direkt i filmen. Detta ger inte bara ett så mycket bättre underlag för lärarfeedback, utan även en möjlighet för eleverna till självbedömning = dubbel formativ potential. Lyckat tycker eleverna som nu ALLTID vill bli filmade och få återkoppling. Vi håller med. Och fram till att slutbetyg sätts är ju bedömningarna till för att stödja elevens kunskapsutveckling.

 

 

Not so smart att säga ”Vad bra – du måste vara riktigt smart!”

Motivationsforskaren Carol Dweck har gjort en studie där man studerat 400 11-åringar som löst pussel. Några barn fick feedbacken ”du löste det – bra! – du måste vara riktigt smart!” och några ”du löste det – bra! – du måsta ha jobbat riktigt hårt!”. Efter det fick eleverna välja om de ville lösa ett liknande, lättare pussel eller ett svårare. 90 % av eleverna som fick feedback kopplat till arbetsinsatsen valde då ett mer utmanande problem ”problems that I’ll learn a lot from, even if I won’t look so smart”. Endast 1/3 av eleverna som fick feedback om att de var smarta ville lösa svårare problem…

Det visar att det är viktigt HUR vi jobbar med feedback, för att komma åt elevers inre motivation men även för att förmedla att förmågor inte är konstanta utan kan utvecklas, om man jobbar på dem.

Vad tror du? Kan elevers förmågor utvecklas eller är de konstanta? Är det viktigt hur vi jobbar med feedback?

”Praise is intricately connected to how students view their intelligence. Some students believe that their intellectual ability is a fixed trait. They have a certain amount of intelligence, and that’s that. Students with this fixed mind-set become excessively concerned with how smart they are, seeking tasks that will prove their intelligence and avoiding ones that might not (Dweck, 1999, 2006). The desire to learn takes a backseat.

Other students believe that their intellectual ability is something they can develop through effort and education. They don’t necessarily believe that anyone can become an Einstein or a Mozart, but they do understand that even Einstein and Mozart had to put in years of effort to become who they were. When students believe that they can develop their intelligence, they focus on doing just that. Not worrying about how smart they will appear, they take on challenges and stick to them (Dweck, 1999, 2006).”

I en annan studie såg Dweck att när eleverna fick lösa pusslet och rapportera in om man löst det eller ej så ljög 40 % av eleverna som fått feedback kopplat till intelligens men endast 10 % av de som fått feedback kopplat till insats.

Feedback på laborationsrapporter

Vi skrev tidigare om Malin Nilssons arbete med feedback på laborationsrapporter och vilken effekt det kunde ge. Stockholmsläraren Daniel Barker skriver om samma sak på sin läsvärda blogg:

”De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.”

”Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.”

En tumregel brukar man ju säga är att det ska ta lika lång tid att bearbeta feedback som det tog att skriva den. Och Malins och Daniels arbete visar tydligt vilken positiv effekt man kan få genom att eleverna ges den möjligheten.

Men mamma, vi får ju feedback….

Träffade en rektor häromveckan som fick sig en tankeställare när dottern kom hem från skolan och hon frågade hur redovisningen (som de skulle få tillbaka) hade gått. Dottern:

-Men, mamma vi får ju feedback nu, vet du, så vi vet vad vi måste förbättra och vad som var bra. Det är jättebra!

Supermarios feedbackmodell

En feedbackmodell som presenterades på PedagogStockholms föreläsning om återkoppling.  När man ger positiv feedback är det viktigt att du både beskriver vad personen gjort – och vilken effekt det gett eller kan ge. Vi brukar prata om two stars and a wish, här förordades en ratio på tre gånger så mycket positiv som konstruktiv feedback, alltså three stars and a wish. Vem har du gett feedback till idag?

 

 

 

Lite sommarläsning om gensvar

Äntligen har våra lärares utvecklingsartiklar från forskningscirkeln med Astrid Pettersson publicerats på PedagogStockholm. Läs gärna! På filmen nedan pratar Astrid om projektet.

Reflekterande läsning i svenska- gensvarets påverkan på elevens lärprocess
Olle Hjalmarsson har fokus på elevernas läsförståelse och hur den kan utvecklas med hjälp av gensvar. Han vill koncentrera sig på elevernas förmåga att ”läsa mellan raderna”. Hans undersökning genomförs i årskurs 9 och han använder sig av självbedömning och kamratbedömning men också av de nationella proven i svenska. Resultatet av arbetet var att det skapades ett mer gemensamt språk i klassrummet rörande kunskaper i läsförståelse. Detta gynnar kommunikationen mellan lärare – elev och mellan elev – elev. Det framkom att elever är fullt kapabla att ge varandra ett kvalitativt och framåtsyftande gensvar.

Kamrat- och självbedömning inom vuxenutbildning
AnnCharlotte Forsberg Aaltonen arbetar på vuxenutbildning och har haft en tioveckorskurs ”Pedagogiskt ledarskap för personer som arbetar inom omsorgen för personer med olika funktionsnedsättningar”. Hennes studerande har skrivit loggböcker och varje studerande ska ge skriftlig gensvar till minst två av kursdeltagarnas texter. De studerande har också fått göra en självbedömning och också svarat på enkätfrågor om att skriva gensvar. AnnCharlotte har analyserat några av de skriftliga gensvaren och en enkät som studenterna fick besvara om gensvar. De studerande utrycker i sina enkätsvar att gensvaren haft betydelse både för lärandeprocessen men inte minst för ett ökat självförtroende.

Gensvar – med eller utan matris?
Madeleine Häggström och Åsa Wennersten har arbetat med att utveckla elevernas förmåga att skriva argumenterande texter. Arbetet har genomförts i årskurserna 2 och 4. De ville undersöka om en matris kunde vara ett lämpligt verktyg för att utveckla elevernas gensvar till en kamrat.  Eleverna fick använda metoden ”two stars and a wish” dvs. att ge två positiva omdömen och ett förslag till förbättring när de läste varandras texter. Två olika texter skrevs, den första utan hjälp av matris och den andra med hjälp av matris. Det visade sig att eleverna hade stort stöd av matris när de skulle ge varandra gensvar.

Utvecklas elevers skrivande av att de ger varandra gensvar?
Marita Lundkvist har inriktat sig på gensvar i form av kamratbedömning av berättelseskrivandet för att se om eleverna kan bli mer aktiva i sin lär- och skrivprocess. Hon ville också se om hon som pedagog måste förändra undervisningen, arbetsformer, uppgifter eller strategi allteftersom gensvar gavs. Hon har genomfört sin undersökning i årskurs 4 och kunde se att kamratbedömning och gensvar hjälper elever att utveckla och bli bättre på att bedöma sig själva samtidigt som läraren får redskap för att förändra sin undervisning. Men träning behövs om och om igen till dess att gensvar har blivit ett redskap, ett sätt att nå framgång.

Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
Ingeborg Cederlöf Hull vill undersöka om det är möjligt att arbeta med gensvar redan i årskurs 2 och om gensvar ger en effektivare läsutveckling. I sitt utvecklingsarbete har hon tillsammans med sina elever konkretiserat läroplanens mål att sträva mot och kursplanemålen i svenska. Utifrån detta har klassen arbetat fram frågor och matriser som bearbetar ”Flyt i läsning, läsförståelse och läsintresse”. Eleverna har med hjälp av dessa frågor och matriser arbetat med självbedömning och kamratbedömning. Eleverna har varit mycket engagerade och positiva till arbetet med gensvar och gensvarsarbetet har fungerat mycket bra och slutsatsen är att gensvarsarbetet troligtvis har lett till ”effektivare läsutveckling”.

Elevers gensvar till varandra på skrivuppgifter i svenska
Carolin Heyer undersöker i sitt utvecklingsarbete om eleverna i årskurs 3 kan ge varandra gensvar i formativt syfte när det gäller skrivande. Slutsatsen är att elever kan göra det, men att pedagogen måste arbeta med riklinjer för gensvaret. Carolin har gjort en matris tillsammans med eleverna utifrån aspekterna; struktur, innehåll, tekniskt och beskrivning. Klassen har även läst texter med olika kvalitet så att eleverna har fått konkreta elevexempel på det som står i matrisen. Elevernas känsla för kvalitet har ökat genom att de läst elevexempel och tränat på att ge varandra gensvar.

Här kan du även läsa intervjuer med lärarna.

Fyra framgångsrika faktorer

Trevor Dolan, forskare på SU, pratar om vad som i hans ögon är de fyra viktigaste delarna som kännetecknar framgångsrik skolutveckling:

1. Rektors ledarskap
2. Höga förväntningar
3. Lärarsamverkan (som i TLC)
4. …åsså formativ bedömning

I del 2 pratar han om klassrumsklimat, metakognition och annat…