Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Formativ bedömning

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

två benFormativ bedömning kan sägas vila på två ben.

1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback.

2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.

Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition:

“An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (Wiliam, 2009)

Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR som även den synliggör båda benen:

”För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat”

Jag var nyligen på en konferens där två framstående bedömningsforskare, Susan Brookhart och Heidi Andrade, höll en presentation där de presenterade en idé om att förena teorier om formativ bedömning och elevers självreglering till EN teori. Då har man kanske inte helt förstått (det vida) begreppet formativ bedömning och lärarens viktiga roll i att använda bedömning kontinuerligt för att anpassa undervisningen. Det upplyste även  Dylan Wiliam (som var inbjuden som ”opponent”) dem om… Tror man att elevers självreglering = formativ bedömning har man en syn på bedömning som vilar för mycket på ben ett och lägger för mycket ansvar på eleven.

Den synen är dock inte helt ovanlig. Nedan två bilder från två presentationer från två personer som ofta pratar om formativ bedömning. Nu var jag inte med och lyssnade utan såg endast bilderna på Twitter, men i de definitioner som presenteras framstår formativ bedömning som vilandes främst på ben ett, och kanske läggs för mycket av ansvaret hos eleven? Det krävs ju framför allt att läraren ”inser och förstår…” och vet vad som behövs göra för att eleven ska närma sig målet. (I den andra bilden har vi även en förenklad definition av summativ bedömning (där just ”summerandet” inte framgår).

bfl def a holmgren liten

bfl def

Även Skolinspektionen har i sin definition i rapporten Framgång i undervisningen ett stort fokus på ben ett, där man likställer formativ bedömning med ”förbättringsorienterad feedback”:

”Formativ bedömning, eller förbättringsorienterad feedback, beskrivs ibland i forskningen som bryggan mellan undervisning och lärande. Många forskare framhåller den formativa bedömningens potential för att generera goda lärandeprocesser. Det handlar då om att läraren ska tydliggöra för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven och ge vägledning så att eleven förstår hur den ska göra för att komma längre i sin kunskapsutveckling.” (s. 2)

Visserligen är definitionen på formativ bedömning föränderlig och flerfaldig, men det är ju viktigt att vi pratar om innebörden av begreppet och inte glömmer det andra benet.

(PS. Sen har vi den over-the-top crazy definitionen som presenteras av en känd föreläsare om bedömning/betyg, nämligen att formativ bedömning = ”betygens pedagogiska effekter”, men det sparas till ett senare inlägg… ).

The Classroom Experiment

I lite olika sammanhang har Dylan Wiliams serie på BBC ”The Classroom Experiment” kommit upp som exempel på intressanta filmer att diskutera kollegor emellan – så vi lägger ut dem i repris.

Bedömning är lite läskigt…

…genom att jag får syn på vilket lärande min undervisning omsatts i. Eller inte.  En lärare från Svedala berättar om sina tankar efter att ha börjat jobba med att få syn på elevers lärande mer frekvent genom ”exit pass”:

Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram.

Hur ofta undersöker du hur väl elever förstått viktiga begrepp/processer eller vad de kan göra med sina kunskaper? Inte oftare än var femte sekund (som Dylan Wiliam brukar säga…) hoppas vi!

 

Missade du Dylan Wiliam?

Här är en kortare (38 min) presentation om varför det är viktigt att elever lär sig mer, vad som är viktigt att lära, hur elever kan lära mer och hur lärare kan lära mer om vad elever lär och hur lärare, tillsammans, kan lära och förändra sin undervisning. Många lärdomar.

 

Här kan man hitta fler inlägg på vår blogg om och med Dylan Wiliam.

Dylan Wiliam kommer till stan – 14 maj sista anmälningsdag!

Passa på! 21 maj kommer Prof Dylan Wiliam till Stockholm för två föreläsningar (på fm 21 maj riktat till åk 1-6 och på em till åk 7-9 och Gy). Både lärare i staden och annorstädes är välkomna! Vi tar ut en kostnad och då får man även finfika och Dylans bok ”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken”.
Sista anmälningsdag 14 maj.

Jobbar du i Stockholm stads skolor?
Info finns här och ni anmäler er här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=60141
Kolla med din rektor för fakturauppgifter!

Jobbar du inte i Stockholm stad?
Info finns här och ni anmäler er här:

Årskurs 1-6 kl. 8.30-12.30.
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=60978

Årskurs 7-9 och Gy kl. 13.30-17.30.
Anmälan: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=61290

NO – uppgiftskonstruktion och formativ bedömning

 ”Uppgiftskonstruktion och formativ bedömning i NO” riktar sig till lärare i åk 1-9 och består av ett inledande informationsmöte 7 mars som bland annat fokuserar på ”feta frågor” och ”Big Ideas”. Därefter 3 workshops under våren där vi tillsammans konstruerar läroplansnära frågor och uppgifter som utforskar elevernas förståelse av olika naturvetenskapliga fenomen. Dessa prövas ut tillsammans med eleverna och elevexempel diskuteras sedan i mindre grupper för att få syn på vad eleverna har för uppfattningar om olika fenomen. Vad som bör fokuseras i undervisningen utifrån detta diskuteras och deltagarna kan få även stöd i att hitta relevant forskning.

Läs mer och anmäl dig här. 
Välkommen!

Veckans boktips: Att följa lärande av Dylan Wiliam

Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam.

20130220-130911.jpg

Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget.
I kapitel 2  diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen. I kapitel 3, 4, 5, 6 och 7 avhandlas i tur och ordning de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning:

  1. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg
  2. åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter
  3. ge feedback som för lärandet framåt
  4. aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra
  5. samt att äga sitt eget lärande.

Vad är formativ bedömning?

”We use the general term assessment to refer to all those activities undertaken by teachers—and by their students in assessing themselves—that provide information to be used as feedback to modify teaching and learning activities. Such assessment becomes formative assessment when the evidence is actually used to adapt the teaching to meet student needs” (Black & Wiliam, 1998 p. 140) 

“the process used by teachers and students to recognise and respond to student learning in order to enhance that learning, during the learning” (Cowie & Bell, 1999 p. 32) 

“assessment carried out during the instructional process for the purpose of improving teaching or learning” (Shepard et al., 2005 p. 275)

“Formative assessment refers to frequent, interactive assessments of students’ progress and understanding to identify learning needs and adjust teaching appropriately” (Looney, 2005, p. 21) 

“A formative assessment is a tool that teachers use to measure student grasp of specific topics and skills they are teaching. It’s a ‘midstream’ tool to identify specific student misconceptions and mistakes while the material is being taught” (Kahl, 2005 p. 11)

“Assessment for Learning is the process of seeking and interpreting evidence for use by learners and their teachers to decide where the learners are in their learning, where they need to go and how best to get there” (Broadfoot et al.,  2002 pp. 2-3) 

”Assessment for learning is any assessment for which the first priority in its design and practice is to serve the purpose of promoting students’ learning. It thus differs from assessment designed primarily to serve the purposes of accountability, or of ranking, or of certifying competence. An assessment activity can help learning if it provides information that teachers and their students can use as feedback in assessing themselves and one another and in modifying the teaching and learning activities in which they are engaged. Such assessment becomes “formative assessment” when the evidence is actually used to adapt the teaching work to meet learning needs.” (Black et al., 2004 p. 10)

“An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.”  (Wiliam, 2009)

Många definitioner finns således vilket är en del i den kritik som framförts mot begreppet.

Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR ”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling” eller ”För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat”. En personlig favorit som även handlar om hur vi kommunicerar bedömnning till elever är  ”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling”.

Bedömningen är verktyget, men ”the Big Idea” är att formera om undervisningen utifrån analysen av bedömningen och att ge information till elever om vad de kan utveckla och hur. Kanske kan man prata om formativ undervisning istället? Hur tänker du?

Från formativ utvärdering till bedömning

Begreppet ”formativ” infördes av Michael Scriven redan 1967, men då som ”formativ utvärdering”. Han beskrev hur man kunde använda informationen från studentutvärderingar på universitet inte bara för att avgöra om en kurs var bra eller dålig, utan för att formera om kursen och anpassa den så den bättre passade studenternas behov. Året senare beskrev Benjamin Bloom (han med taxonomierna) hur detta även kunde gälla för bedömning i klassrummet, där man kunde anpassa undervisningen utifrån bedömning av elevers kunskapsutveckling, så att den bättre möter elevers lärandebehov. Den definition av Dylan Wiliam som brukar användas idag har vidgat begreppet något:

”Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited.”

 

På skrivbordet: Bedömning för lärande i årskurs f-5

Fick just den svenska översättningen av ”Inside the primary block box”, en i serien där bland annat ”Mathematics in the black box” ingår. ”Bedömning för lärande i årskurs f-5″ utgår från Dylan Wiliams ramverk med fem formativa strategier, och här kan vi se exempel på hur man kan  jobba med frågor, feedback och självbedömning i lägre årskurser. Margareta Oscarsson, utvecklingslärare på Stockholms utbildningsförvaltning har översatt.