Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Formativ bedömning

Bedömning i Origo

Lärarförbundets tidning Origo har ”Bedömning som lyfter” som tema i senaste numret. Läs bland annat om hur Malin Nilsson arbetar formativt i kemiundervisningen och hur man i Umeå jobbar med ett stort projekt om formativ bedömning. Artiklarna hittar du här.

Två stjärnor och en glödlampa

Åsa Wennersten, som var med i vår forskningscirkel och skrev en utvecklingsartikel om gensvar, delar med sig av hur hon jobbar med kamratbedömning med sin klass.  Sharing is caring! Tack Åsa och kidsen. Och Pelle från PS som filmade.
 

Vill du veta mer om kamratbedömning så kan du läsa Åsas artikel i Gensvar för lärande eller läsa:

Wiliam, D. (2011). Embedded formative assessment.

Topping, K. J. (2009). Peer assessment. Theory into practice. 48: 20-27.

Olson, V. L. B. (1990). The Revising Processes of Sixth-Grade Writers With and Without Peer Feedback. Journal of educational research. 84(1): 22-29.

 

Slutsatser från en forskningscirkel om Gensvar för lärande

De slutsatser som dras efter forskningscirkeln runt gensvar som pågick under ett år är:

Det måste få ta tid och man får inte greppa över för mycket.
Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever. Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.

Lärare från olika stadier och med olika ämnen kan ha värdefulla diskussioner runt ett gemensamt intresseområde.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.

Det spar tid för läraren.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Eleverna är ”med på banan”.  Gensvaret är inte bara en del i bedömningsprocessen utan en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Bedömningsmetoder måste kritiskt granskas.
Arbetet har också medfört att vi kritiskt har kunnat granska det som ibland är lätt att ta för givet att det är bra. Ett exempel har redan nämnts ”two stars and a wish”, som lätt kan ge endast ytliga kommentarer, om man inte ger eleverna redskap i form av frågor eller matriser. Ett annat exempel är bedömningsmatriser. Bedömningsmatriser har nästan uteslutande setts som något positivt och för flera av lärarna har bedömningsmatriser varit en bra ingång i att formulera och diskutera kvalitet tillsammans med elever. Men vi har i forskningscirkeln även diskuterat att bedömningsmatrisen kan vara begränsande för att bedöma all den kunskap som elever kan visa.

Arbete i forskningscirkel är givande.
Forskningscirkeln som arbetsform har varit givande för oss alla: för lärare som blivit uppdaterade och fått tillämpa den senaste forskningen i sina utvecklingsarbeten, för forskare som fått tagit del av och fått följa flera olika praxisnära projekt och för representanter för utbildningsförvaltningen som följt och diskuterat utvecklingsprojekten med lärare och forskare. Dessutom har lärarnas erfarenheter kommit deltagare på konferenser och andra lärare i Stockholm till godo. Men framför allt har arbetet varit positivt för eleverna, mycket tack vare de givande diskussioner som pågått i forskningscirkeln och som varit en förutsättning för att genomförandet i klassrummen blivit så berikande.

Du kan ladda ner rapporten Gensvar för lärande här eller beställa ett eget tryckt exemplar genom att mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till bedomning@stockholm.se

Veckans boktips: New frontiers in formative assessment

Om ”New frontiers in formative assessment”  (Redaktör: Noyce & Hickey) säger Dylan Wiliam så här:

”This is an extraordinary book. The chapters cover practical applications of formative assessment in mathematics, science, and language arts, including the roles of technology and teachers’ professional learning. I found my own thinking about formative assessment constantly being stretched and challenged. Anyone who is involved in education will find something of value in this book.”  

Det låter ju lovande…

 

Feedback på laborationsrapporter

Vi skrev tidigare om Malin Nilssons arbete med feedback på laborationsrapporter och vilken effekt det kunde ge. Stockholmsläraren Daniel Barker skriver om samma sak på sin läsvärda blogg:

”De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit.”

”Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Är det bara jag som har missat det här och nu levererar en riktigt hästspark genom en av skolans mest vidöppna dörrar? Hur det än är med den saken kan jag konstatera att jag har lärt mig något nytt genom att stanna upp och jobba vidare med elevernas resultat istället för att direkt bokföra dem och gå vidare med nya uppgifter.”

En tumregel brukar man ju säga är att det ska ta lika lång tid att bearbeta feedback som det tog att skriva den. Och Malins och Daniels arbete visar tydligt vilken positiv effekt man kan få genom att eleverna ges den möjligheten.

Filmtajm med Dylan Wiliam

Inspelad föreläsning med Dylan Wiliam som pratar om formativ bedömning. Från en konferens i Philadelpia i höstas. Tack Eva Hartell för tipset!


Formativ bedömning i kemi

Malin Nilsson, lektor på Tumba gymnasium, och deltagare i kemilektorslänken har skrivit om sitt framgångsrika arbete med formativ bedömning i kemi i Skolportens magasin 360. Läs om hennes arbete med formativa strategier, där bland annat 93 % av eleverna upplever att de blir hjälpta i sitt lärande.

– Jag hade förväntat mig att arbetet skulle ge utdelning men är ändå överraskad över att det gick så snabbt, säger Malin Nilsson.

För att konkretisera återkopplingen till eleverna arbetar hon och hennes kollegor med matriser, checklistor och självbedömning.

– Det är vanligt att lärare skriver kommentarer i en labbrapport men flera studier har visat att när elever inte får göra något med sin feed-back så hamnar den i en mental soptunna och försvinner.

Sedan Malin Nilsson och hennes kollegor har lämnat kommentarer i labbrapporter får eleverna göra om rapporten om de vill.

– Ungefär 50-60 procent av eleverna väljer att göra om rapporten och de som gör det höjer sig minst ett betygssteg. Störst vinst är när man ser elever som är vana att få IG  skriva en VG-rapport, säger hon.

Läs mer om deras spännande arbete här.

Gensvar för lärande

Äntligen! Direkt från tryckeriet – 1200 ex av Gensvar för lärande: rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel. Ledd av professor Astrid Pettersson och undertecknad (Pernilla). Preliminär launch 18 jan med bubbel och allt som hör till.

Intresserad av ett ex? Mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till  bedomning@stockholm.se 

Ramverk för en formativ undervisning – strategi 5

Digital återkoppling

Genom Twitter uppmärksammades vi på läraren Daniel Barker från Norra Real som jobbar med digitala responsenheter för att få en snabb återkoppling från eleverna om vilket lärande hans undervisning omsatts i, för att kunna förändra denna så eleverna kan lära sig mer. Han bloggar även om sin undervisning. Nu har Pedagog Stockholm varit och filmat honom!

 

Dylan Wiliam skulle nog lajka detta:

“An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” 

Och så även John Hattie:

”When teachers SEE learning through the eyes of the student and when students SEE themselves as their own teachers”

PS. Vi söker fler exempel på stockholmslärare som vill dela med sig av formativa exempel som vi kan filma. Kontakta pernilla.lundgren@stockholm.se