Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gensvar

Slutsatser från en forskningscirkel om Gensvar för lärande

De slutsatser som dras efter forskningscirkeln runt gensvar som pågick under ett år är:

Det måste få ta tid och man får inte greppa över för mycket.
Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever. Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.

Lärare från olika stadier och med olika ämnen kan ha värdefulla diskussioner runt ett gemensamt intresseområde.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.

Det spar tid för läraren.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Eleverna är ”med på banan”.  Gensvaret är inte bara en del i bedömningsprocessen utan en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Bedömningsmetoder måste kritiskt granskas.
Arbetet har också medfört att vi kritiskt har kunnat granska det som ibland är lätt att ta för givet att det är bra. Ett exempel har redan nämnts ”two stars and a wish”, som lätt kan ge endast ytliga kommentarer, om man inte ger eleverna redskap i form av frågor eller matriser. Ett annat exempel är bedömningsmatriser. Bedömningsmatriser har nästan uteslutande setts som något positivt och för flera av lärarna har bedömningsmatriser varit en bra ingång i att formulera och diskutera kvalitet tillsammans med elever. Men vi har i forskningscirkeln även diskuterat att bedömningsmatrisen kan vara begränsande för att bedöma all den kunskap som elever kan visa.

Arbete i forskningscirkel är givande.
Forskningscirkeln som arbetsform har varit givande för oss alla: för lärare som blivit uppdaterade och fått tillämpa den senaste forskningen i sina utvecklingsarbeten, för forskare som fått tagit del av och fått följa flera olika praxisnära projekt och för representanter för utbildningsförvaltningen som följt och diskuterat utvecklingsprojekten med lärare och forskare. Dessutom har lärarnas erfarenheter kommit deltagare på konferenser och andra lärare i Stockholm till godo. Men framför allt har arbetet varit positivt för eleverna, mycket tack vare de givande diskussioner som pågått i forskningscirkeln och som varit en förutsättning för att genomförandet i klassrummen blivit så berikande.

Du kan ladda ner rapporten Gensvar för lärande här eller beställa ett eget tryckt exemplar genom att mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till bedomning@stockholm.se

Gensvar för lärande

Äntligen! Direkt från tryckeriet – 1200 ex av Gensvar för lärande: rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel. Ledd av professor Astrid Pettersson och undertecknad (Pernilla). Preliminär launch 18 jan med bubbel och allt som hör till.

Intresserad av ett ex? Mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till  bedomning@stockholm.se 

Lite sommarläsning om gensvar

Äntligen har våra lärares utvecklingsartiklar från forskningscirkeln med Astrid Pettersson publicerats på PedagogStockholm. Läs gärna! På filmen nedan pratar Astrid om projektet.

Reflekterande läsning i svenska- gensvarets påverkan på elevens lärprocess
Olle Hjalmarsson har fokus på elevernas läsförståelse och hur den kan utvecklas med hjälp av gensvar. Han vill koncentrera sig på elevernas förmåga att ”läsa mellan raderna”. Hans undersökning genomförs i årskurs 9 och han använder sig av självbedömning och kamratbedömning men också av de nationella proven i svenska. Resultatet av arbetet var att det skapades ett mer gemensamt språk i klassrummet rörande kunskaper i läsförståelse. Detta gynnar kommunikationen mellan lärare – elev och mellan elev – elev. Det framkom att elever är fullt kapabla att ge varandra ett kvalitativt och framåtsyftande gensvar.

Kamrat- och självbedömning inom vuxenutbildning
AnnCharlotte Forsberg Aaltonen arbetar på vuxenutbildning och har haft en tioveckorskurs ”Pedagogiskt ledarskap för personer som arbetar inom omsorgen för personer med olika funktionsnedsättningar”. Hennes studerande har skrivit loggböcker och varje studerande ska ge skriftlig gensvar till minst två av kursdeltagarnas texter. De studerande har också fått göra en självbedömning och också svarat på enkätfrågor om att skriva gensvar. AnnCharlotte har analyserat några av de skriftliga gensvaren och en enkät som studenterna fick besvara om gensvar. De studerande utrycker i sina enkätsvar att gensvaren haft betydelse både för lärandeprocessen men inte minst för ett ökat självförtroende.

Gensvar – med eller utan matris?
Madeleine Häggström och Åsa Wennersten har arbetat med att utveckla elevernas förmåga att skriva argumenterande texter. Arbetet har genomförts i årskurserna 2 och 4. De ville undersöka om en matris kunde vara ett lämpligt verktyg för att utveckla elevernas gensvar till en kamrat.  Eleverna fick använda metoden ”two stars and a wish” dvs. att ge två positiva omdömen och ett förslag till förbättring när de läste varandras texter. Två olika texter skrevs, den första utan hjälp av matris och den andra med hjälp av matris. Det visade sig att eleverna hade stort stöd av matris när de skulle ge varandra gensvar.

Utvecklas elevers skrivande av att de ger varandra gensvar?
Marita Lundkvist har inriktat sig på gensvar i form av kamratbedömning av berättelseskrivandet för att se om eleverna kan bli mer aktiva i sin lär- och skrivprocess. Hon ville också se om hon som pedagog måste förändra undervisningen, arbetsformer, uppgifter eller strategi allteftersom gensvar gavs. Hon har genomfört sin undersökning i årskurs 4 och kunde se att kamratbedömning och gensvar hjälper elever att utveckla och bli bättre på att bedöma sig själva samtidigt som läraren får redskap för att förändra sin undervisning. Men träning behövs om och om igen till dess att gensvar har blivit ett redskap, ett sätt att nå framgång.

Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
Ingeborg Cederlöf Hull vill undersöka om det är möjligt att arbeta med gensvar redan i årskurs 2 och om gensvar ger en effektivare läsutveckling. I sitt utvecklingsarbete har hon tillsammans med sina elever konkretiserat läroplanens mål att sträva mot och kursplanemålen i svenska. Utifrån detta har klassen arbetat fram frågor och matriser som bearbetar ”Flyt i läsning, läsförståelse och läsintresse”. Eleverna har med hjälp av dessa frågor och matriser arbetat med självbedömning och kamratbedömning. Eleverna har varit mycket engagerade och positiva till arbetet med gensvar och gensvarsarbetet har fungerat mycket bra och slutsatsen är att gensvarsarbetet troligtvis har lett till ”effektivare läsutveckling”.

Elevers gensvar till varandra på skrivuppgifter i svenska
Carolin Heyer undersöker i sitt utvecklingsarbete om eleverna i årskurs 3 kan ge varandra gensvar i formativt syfte när det gäller skrivande. Slutsatsen är att elever kan göra det, men att pedagogen måste arbeta med riklinjer för gensvaret. Carolin har gjort en matris tillsammans med eleverna utifrån aspekterna; struktur, innehåll, tekniskt och beskrivning. Klassen har även läst texter med olika kvalitet så att eleverna har fått konkreta elevexempel på det som står i matrisen. Elevernas känsla för kvalitet har ökat genom att de läst elevexempel och tränat på att ge varandra gensvar.

Här kan du även läsa intervjuer med lärarna.