Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
IT

Lgr 11 och Lpo 94: Same, same (but different)

Allt är inte nytt, stora delar av Lgr 11 är identiska* med Lpo 94, till exempel citatet nedan.  Hur omsätter vi detta citat nu och genom Lgr 11 i vår undervisning? I Bild? I Biologi? I Matematik? I Musik?

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

* (Enda skillnaden är att i Lpo 94 heter det ”skall” och i Lgr 11 ”ska”…)

Is IT in Lgr 11?

Se Henrik Widaeus (Pedagogiskt centrum, Södertälje) genomsökning av Lgr11 efter IT-relaterade begrepp. Förbered er på en lång filmsnutt….

Is IT in Lgr11? Yes, IT is.

Framtidens lärande?!

Salman Khan, från Khan Academy, pratar på årets TED om matematik i stooor skala.
Vad tänker vi om detta? Kamrater som resurser, ja. Ja till att ha koll på lärandet.
Spel, ja, kanske… men var försiktig med hur ”feedback”  ges …
…här i form av märken eller poäng som visar sig ha stor effekt på lärandet…
Bill Gates ser nöjd ut. Han har ju eget stort skolprojekt på gång.
Klicka på bilden (kan tyvärr inte bädda in TED-klipp)

Vi ♥: Att skriva sig till läsning med iPad

http://www.youtube.com/watch?v=njEgjF3WcRg&feature=player_embedded

Varför forma bokstäver om man tjänar på att vänta tills man är bättre motoriskt utvecklad? Varför öva bokstäver om man redan kan dem? God tanke med att bara ha halvklassuppsättning så man även får tala och lyssna. På Snösätraskolan arbetar man utifrån Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning” i kombination med IPad. Vad säger forskningen om metoden? Well, den säger att det verkar bra, men att det behövs mer forskning. Själv önskar jag att jag hade lärt mig att utnyttja ett tangentbord tidigt i mitt liv. Tänk vilken tid jag sparat på det… Läs mer här.

Har vi ett vidare syfte?

”Min ambition med skolarbete, skoluppgifter har länge varit att varje skolarbete måste ha ett vidare syfte än att bara skapas för att bli bedömt” 
Kristina Alexanderssons tankar om hur skoluppgifter kan ha ett vidare syfte än att bara ses av läraren kan du läsa om här.

IT och bedömning

Vi skrev i ett tidigare inlägg om hur CITO arbetar med adaptiva test och nu har Skolverket gjort en utredning om möjligheterna i Sverige att arbeta storskaligt med datorbaserade vanliga och adaptiva test.  Rapporten avslutas med ett strategiskt diskussionsunderlag för framtida beslut om adaptiva prov i Sverige. Även skolinspektionen har ju föreslagit datorbaserade test i sin rapport om kontrollrättningen av nationella prov.  Det finns klara fördelar: snabbheten, reliabiliteten, adaptivitetsmöjligheter som kan göra att man får ett bättre underlag och det kan vara ett effektivt stöd för att ta reda på elevernas kunskaper för att planera undervisningen utifrån det. En stor nackdel är att datorbaserade  prov innebär begränsningar i hur frågor kan ställas och besvaras. Detta påverkar validiteten och  begränsar möjligheterna att pröva alla mål och kunskapskvaliteter.

Det finns ju även tekniska problem att lösa: det är inte uteslutet att de krav som måste ställas för att kunna genomföra datorbaserade prov för vissa huvudmän kommer att innebära kostnader som inte är oväsentliga.  Man har redan bedrivit pilotstudier, och det finns ju redan i Sverige i mindre skala, så frågan är ju inte om det kommer utan när det kommer storskaligt i Sverige.

Now you know.