Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
IUP

Ny film om utvecklingssamtalet

Skolverket har hållit konferenser runt om i landet om de nya allmänna råden för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. I filmen ges en sammanfattning av råden och reflektioner från deltagarna på konferensen. De nya allmänna råden och stödmaterial hittas här.

Så kan man arbeta med Skolverkets omdömesmall

Pedagog Värmland har gjort en film där en lärare visar hur hon använder Skolverkets exempel på omdömesblankett och blankett för den framåtsyftande planeringen.

Nyhet – Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Rykande hett från Skolverket – nya (reviderade) Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

20131211-222914.jpg

Förslag på IUP-mall från Skolverket

Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen.
Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen.

 

Här hittar du materialet.

Omdömen får likna betyg….men inte de svenska?

De omdömen som ges i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska inte likställas med betyg, även om de till formen kan likna betyg. Betyg är ett nationellt formaliserat och standardiserat omdöme om en elevs kunskaper med fastställda beteckningar. Lärare bör därför inte använda den nationella betygsskalan i utvecklingsplanen.” (Allmänna råd om IUP)

Sitter och funderar över denna skrivelse igen och försöker formulera svar till frågande utifrån detta. Det är svårt. Ovan kan vi läsa att omdömen kan alltså likna betyg, men inte enligt den svenska betygsskalan? Dock ska de skrivas i förhållande till de svenska kunskapskraven (som anges för olika betyg i åk 6/9).

”Omdömen kan utformas som text eller symboler som är kända för elevgruppen till exempel i form av piktogram, som i några steg beskriver elevens kunskaper. Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med till exempel kryss i en mall är det angeläget att läraren kompletterar omdömet med en mer nyanserad beskrivning i löpande text. Detta för att informationen om elevens kunskaper ska vara tydlig för såväl eleven som elevens vårdnadshavare.” (Allmänna råd om IUP)

En smiley (piktogram) går däremot bra. Fast inte utan en mer nyanserad beskrivning. Som även ska vara tydlig.

Tydligt?

PS. Under senhöst kan vi se fram emot nya (tydligare?) Allmänna råd utifrån lagförslaget som ska läggas om att reducera IUP i åk 1-5 och ta bort det helt i åk 6-9.

Plötsligt händer det … IUP skrotas från åk 6

Vi har haft det på känn…

Utredningen pågår fortfarande men ett första förslag från regeringen är att ta bort de individuella utvecklingsplanerna i årskurs 6 till 9. Även de skriftliga omdömena, som regeringen införde 2008 som en del, skrotas. Enligt utbildningsminister Jan Börklund (FP) behövs de inte längre, eftersom det nu införts betyg från årskurs 6.

Däremot kommer de individuella utvecklingsplanerna att finnas kvar för lägre årskurser. De kommer dock bara ges en gång om året, istället för som i dag, varje termin.

Regeringen har för avsikt att lägga en proposition till riksdagen i höst så att ändringarna kan träda i kraft under läsåret 2013/14

Källa

Vad gör lärare vecka 44?

Bilden visar när omdömen skrevs ht 2011. Vi kan se en topp v. 44 och att det finns två olika toppområden. Kanske planar bilden ut i höst när man kan dokumentera kontinuerligt digitalt?

20120629-131429.jpg

Blir betyg i sexan även ”betyg” i fyran?

Läste ett blogginlägg som berör något som jag och flera har funderat över: leder betygen i sexan till ”betyg” även i fyran och femman? Kunskapskraven i sexan beskriver med vilken kvalitet elever ska behärska de förmågor som återfinns i syftesdelen för olika betyg. Omdömen ska skrivas ”i förhållande till kunskapskraven” och i planeringen ska vi ”identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från”.

Hur jobbar man då utifrån kunskapskraven i åk 4-5? Jag har sett flera exempel på planeringar och annat material, bland annat denna som jobbar med betyg i åk 5 (om så endast E…). Nedan en tweet med ett uttalande från en elev som pratat om sitt omdöme (från @tiniskarinhatt).

Så var det ju inte tänkt att bli. Jag tänker att i en vilja att göra rätt utifrån att det står ”i förhållande till kunskapskraven” så blir det kanske inte det… Vi måste fundera över vad ”i förhållande till” kan betyda? Kunskapskraven är ju kopplade till förmågorna, och kanske kan man tänka att man skriver omdömen och gör bedömningar i relation till dessa? Bedömningarna fram till att slutbetyg sätts är ju till för att stödja elevens kunskapsutveckling, och blir fokus på bokstäver/siffror så tappar man ju syftet med omdömen. Sedan kan ju bedömningarna trots det få en formativ funktion, syftet handlar ju inte enbart om elevens omedelbara lärande. Åsa Hirsch konstaterar i en undersökning att främsta fokus med omdömen kanske är att läraren, när man tar sig tid för en mer djupgående analys, får syn på saker som man kan förändra i den fortsatta undervisningen.

Givet vad vi vet om risker med för tidiga betyg, betyg/feedback och etikettering så vore det ju olyckligt att i en ambition att göra rätt, säkerligen, så kan det bli ganska fel.

Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Le AR nouveau est arrivé!

Sent kom det. Det nya Allmänna rådet om IUP. Men nu är det här. Givet den långa tiden hade vi kanske förväntningar på det att vara än mer nytt och annorlunda. Nu bearbetar vi. Och återkommer. 

”Dessa allmänna råd syftar till stödja lärare och rektorer i arbetet med utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Utvecklingsplanen ska synliggöra hur eleven kan utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen för utbildningen.”

Utveckling i övrigt

Marie Linder har skrivit ned lite tankar på sin blogg om att ge omdömen om elevers ”utveckling i övrigt”.

”En aspekt av detta, vill jag mena, är den att de elever som får positiva utlåtande kring sin sociala utveckling faktiskt inte har behov att att höra dessa utlåtanden; de klarar sig bra ändå. De elever som däremot får veta att de inte presterar väl vad gäller det sociala behöver inte få detta faktum förstärkt, utan de behöver få uppmuntran och varsam vägledning åt rätt håll. (Jag säger “rätt” eftersom de demokratiska värderingarna är de som vi kommit överens om att hålla oss till som de riktiga).

Något jag upplever när jag läser matriser och enkäter kring sociala mål är en känsla av att de ibland används som disiplinverktyg av lärare som inte klarar att leda eleverna åt rätt håll genom sitt förhållningssätt.”

Läs hela inlägget här. Även bloggarna på Metabolism har skrivit om detta i ett inlägg.