Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
IUP

Frågor och svar om skriftliga omdömen

Jag fick lite frågor från en skolledare och besvarade dessa.

När det gäller i hög grad – måste det användas? Vilka årskurser?
Du vet ju säkert redan att det var ett beslut som togs för länge sedan gemensamt av (dåvarande) rektorerna att ”hög grad” skulle finnas från åk 4. Måste man använda det? Nej, rektor beslutar ju om utformning. Är det bra att använda stadens mall? Ja, annars blir det svårt med insamling till resultatuppföljning. 

Vad betyder i hög grad? Elevens kunskaper bedöms motsvara kunskapskrav över E-nivå?
Rent filosofiskt är det ju allt över lägsta godkända nivå. Men, man beslutar lokalt på skolan vad man menar med det begreppet. Det finns ju heller inga krav på likvärdighet i skriftliga omdömen (mellan skolor). 

Ska antalet i hög grad redovisas in till förvaltningen?
”Ja” och” i hög grad” slås ihop till resultatuppföljningen till bara JA (så det syns ej).

PS. Reviderat Allmänt råd om IUP ska komma i april.

…men det är ju bara i Sverige vi skriver IUP?

Nej. I Norge heter det HALVÅRSVURDERING och mallen kan se ut så här. Visst känns mycket igen?

PS. Fag=ämne

IUP som redskap för lärande?

Åsa Hirsch, doktorand vid Jönköpings universitet, har undersökt IUP:er (som vi tidgare skrivit om). Hon har nu publicerat sina första resultat. Tyvärr går det inte att ladda ner hela artikeln (utan att betala 250 kronor), men Skolverket skriver om den på sin forskningssida:

”Resultaten som Hirsch visar i artikeln är att metadiskussionen utvecklats men att de summativa delarna i IUP är mer framträdande än de formativa. Hon menar att IUP kan utvecklas genom att de tre viktigaste formativa frågorna synliggörs i de skrivna dokumenten:

Var är eleven? Vart ska de? (det vill säga vilka mål och kunskapskrav fokuseras) och Hur kommer vi dit gemensamt? När det gäller det sistnämnda bör IUP visa vad eleven ska öva, men också hur lärare, kamrater och föräldrar kan medverka i processen. Hirsch menar att det fokus på elevens personlighet och beteende som finns i IUP idag, bör tonas ner och vägen till lärandemålen bör istället utarbetas mer konkret och utgöra en del av arbetet i klassrummet.

Hirsch diskuterar också hur lärare inte fick hjälp med implementeringen av och arbetet med IUP när de infördes och att effekter av detta fortfarande kan spåras i skolorna. Hon försöker i sin artikel visa några analytiska redskap för att utveckla texterna i IUP. Hirsch efterlyser mer forskning om IUP och menar att vi fortfarande vet lite om effekterna av IUP på elevernas lärande och hur elever uppfattar och kan använda sig av dessa dokument.”

Läs även vad Magnus på grannbloggen skriver om hur han och hans kollegor arbetar med IUP-processen.

Skriftliga omdömen 17 maj

Lite kort varsel, men vi hittade just detta!

Klarspråk i skriftliga omdömen

Datum : 17 maj 2011
Tid : 16:00-18:00
Plats : Stockholm. Åsö Gymnasium, Blekingegatan 55.
Arrangör : Lärarnas Riksförbund
Kostnad : Gratis för medlemmar. Bli medlem på plats. Icke medlem 380 kronor
Aktivitet för : Medlemmar

Lärarnas Riksförbund i Stockholm inbjuder dig som medlem till ett kostnadsfritt och givande fortbildningsseminarium.

Ett seminarium för dig som vill skriva skriftliga omdömen som fungerar i praktiken — för eleverna, vårdnadshavarna och kollegerna. Välskrivna omdömen förbättrar elevernas möjligheter att nå upp till målen och stärker deras självbild. Du får handfasta tips om hur du skriver omdömena och planerar arbetet så att du får tid över till annat.

Maria Sundin är ämneslärare i svenska och examinerad språkkonsult. Hon har lång erfarenhet av undervisning i ungdomsskolan och större organisationer. Bland annat har hon utbildat 900 lärare och skolledare i Botkyrka utanför Stockholm.

Målgrupp: Lärare i grundskolan

Välkommen till ett inspirerande och givande seminarium! 

Anmälan och info: http://www.lr.se/lararnasriksforbund/kalendarium/kalendariumglobalt/klarsprakiskriftligaomdomen.5.18c04b6d12e72ec740180004044.html

Här finns mer info om boken och förslag på hur man kan jobba med den: http://www.lr.se/duidinyrkesroll/kompetensutveckling/studiecirkeliskriftligaomdomen.4.5d94ca12ba3366af480003369.html

Bedömningsspecial

Lärarnas Nyheter har en bedömningsspecial med flera spännande artiklar om bedömning med exempel från skolor och intervjuer med forskare.

De är stjärnor på att lära av varandra

Borås lärare utvecklas tillsammans

Formativ bedömning stärker lärandet

Fel fokus i mål och omdömen

Lika för alla är modellen

Eleverna sätter egentligen betyg på sig själva

Bedömning i SO — en svår konst

Vad blir tydligt i elevens skriftliga omdöme?

Problem och möjligheter med IUP

Åsa Hirsch, doktorand på Jönköpings högskola,  forskar på de individuella utvecklingsplanerna. I en intervju för Skolverkets forskningssidor säger hon:

– Det mest centrala är att såväl mål som vägar till målen i så hög utsträckning handlar om personlighet och attityder. Det gör att kunskapsmål kopplade till skolans ämnen hamnar i skymundan eller döljs (och ibland kommer bort helt). Många arbetar på att komma bort från den typen av mål i IUP, men man ser väldigt ofta att dessa aspekter i stället kommer in i hur-strategierna, det vill säga i vägarna till målen. Man gör det lätt för sig när man säger att eleven når målet bara han/hon skärper till sig, pratar mindre, vågar mer etc. Sådana formuleringar hindrar läraren från att gå till botten med vad det är som verkligen behövs.

– En annan central brist är att man i så hög utsträckning lägger ansvaret på eleven. Formativ bedömning faller minst lika mycket tillbaka på vad i undervisningen/situationen som är mindre bra eller rent av misslyckat, som på att leta felen hos eleven.

– En pilotstudie jag nyligen genomfört pekar på att lärare i mycket hög utsträckning faktiskt uppfattar IUP som ett verktyg för lärande som de inte skulle vilja vara utan. Verktyget opererar på olika nivåer; inte minst verkar lärare tycka att det är ett viktigt redskap för dem själva. ”Jag som lärare måste formulera elevens IUP i konkreta ordalag, tydliggöra dagsläge och utvecklingstankar. Det gör att såväl lärandeprocess som uppföljningsarbete blir kraftfullare för mig som lärare. Jag sätter varje elev i ett tydligt fokus och deras kunskapande blir mer transparent” säger en lärare i min pilotstudie.

Besök Essingeskolan!

Essingeskolan är inspirationsplats för bedömning och läraren Malin Åkerblom berättar om deras arbete med LPP, IUP och bedömning i filmen nedan. Hur gör man om man vill åka på studiebesök till Essingeskolan? Läs om det här.

Vad är ni bra på, intresserade av och har beprövad erfarenhet av på din skola? Ansök om att själva bli inspirationsplats här.

LPP

Klicka på bilden för en översikt av LPP – Lokal Pedagogisk Planering.

Stödmaterial IUP-processen

Klicka på bilden för att se det stödmaterial för IUP-processen och annan elevdokumentation som vi tagit fram.

Tomhet kan vara talande

Jag såg ett skriftligt omdöme häromdagen där det inte stod något om vad eleven kan eller är bra på. Däremot stod det vad eleven borde utveckla. Vilka signaler skickar detta till våra elever? Kunde inte läraren komma på något jag är bra på eller som jag kan?

Maria Sundin har skrivit boken ”Klarspråk i skriftliga omdömen” och skriver där: 

”Tystnad är musik. Och så är det förstås även med texter – utelämnad text har också ett budskap. Jag har läst många individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen där lärare har skrivit i text under färdiga rubriker. Mallarna är ofta bra, men det viktiga är den text som läraren själv skriver. Ofta är rubrikerna väl valda. Det kanske står Elevens starka sidor eller Det här är jag bra på överst på dokumentet. Syftet är att styra lärarna så att alla verkligen skriver något som eleven kan och är duktig på. De som har tagit fram mallen har gjort det för att de vet att elever blir stärkta av positiv återkoppling och positiva förväntningar. Men ibland låter lärare bli att fylla i text under rubrikerna. Tänk dig den elev som läser rubriken Elevens starka sidor och ser att läraren inte har skrivit någon text under alls. I verkligheten har läraren kanske inte haft tid, eller haft svårt att hitta en bra formulering, eller tyckt att mallen är dum och svår att fylla i och därför låtit bli. Men vilket budskap skickar läraren till eleven? Om jag vore eleven skulle jag tänka så här: Här har min lärare suttit och tänkt och tänkt och inte kommit på en enda stark sida som jag har. För min lärare är jag alltså alldeles osynlig.

Det är ingen härlig känsla att gå ut i livet med. Inte heller är det något som ger lust att satsa mer på skolan.” WORD! (som kidsen säger…)