Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kamratbedömning

Två stjärnor och en glödlampa

Åsa Wennersten, som var med i vår forskningscirkel och skrev en utvecklingsartikel om gensvar, delar med sig av hur hon jobbar med kamratbedömning med sin klass.  Sharing is caring! Tack Åsa och kidsen. Och Pelle från PS som filmade.
 

Vill du veta mer om kamratbedömning så kan du läsa Åsas artikel i Gensvar för lärande eller läsa:

Wiliam, D. (2011). Embedded formative assessment.

Topping, K. J. (2009). Peer assessment. Theory into practice. 48: 20-27.

Olson, V. L. B. (1990). The Revising Processes of Sixth-Grade Writers With and Without Peer Feedback. Journal of educational research. 84(1): 22-29.

 

Kamratbedömning eller fiffiga kompisar

Skolverket skriver om en lärares arbete på en skola i Göteborg där man börjat arbeta med tydligare planeringar och även kamratbedömning eller ”fiffiga kompisar” som de valt att kalla det. Läs hela artikeln här.

- Om någon av oss frågar den andre är det viktigt att han inte säger svaret, utan istället försöker beskriva hur man ska räkna ut det, så att man lär sig nåt, säger Jesper. Att vara, och ha, en ”fiffig kompis” handlar i grunden om att dela med sig av sina kunskaper. Under arbetspass där läraren inte har tid att hjälpa mer än en elevgrupp åt gången skapar upplägget en dynamik i lärprocessen, där man undviker att ett stort antal elever sitter passiva och väntar på ”sin tur”. Att den elev i ”fiffig kompis”-paret som har lättast för ett ämne skulle hållas tillbaka i utvecklingen av den som det går långsammare för ser inte Jesper och Burhan som någon risk.

- Man lär sig lika mycket på att vara den som förklarar. Man märker sina egna fel och brister och blir bättre på att beskriva tydligt hur man har tänkt. Och så tränar man på att samarbeta. Det kan vara väldigt bra även inför andra ämnen, säger Burhan.

Kamratbedömning

Jessica Berggren, lärare på Gärdeskolan, är med i stadens lic-satsning och fokuserar på kamratbedömning. Pedagog Stockholm har intervjuat henne där hon berättar om sitt projekt i synnerhet och om didaktisk forskning i allmänhet. Jessica är intresserad av vad och hur elever lär sig av att ge feedback och kommentera andra elevers arbeten. I sin studie kommer hon att låta eleverna arbeta med att skriva och bedöma varandras arbeten och hon har precis genomfört en pilotstudie för att testa ett lektionsupplägg:
– Just nu har jag en mängd material från min pilotstudie som jag måste bearbeta för att kunna planera min huvudstudie. Jag hoppas att resultatet av studien ska kunna användas för att utveckla den praktiska undervisningen.

Jessica efterlyser även mer forskning:
– Det behövs mer kvalitativ, ämnesdidaktisk forskning. När jag läser tidigare studier är det mycket siffror. Det ska vara lätt att jämföra, men man resonerar inte så mycket kring varför resultaten ser ut som de gör, man bara konstaterar: ”Så här är det”. Den kvantitativa forskningen befinner sig oftast ganska långt från den praktiska verksamheten och det är svårt för lärare att göra något konkret av resultaten.

Vi känner även Jessica från BLoPP:en där hon varit med och ta fram en planering i engelska tillsammans med andra lärare. Lycka till i dina fortsatta studier – vi ser fram emot att höra mer om resultaten!

Forskningscirkeln presenterar

Forskningscirkeln kring gensvar som åtta av Stockholms stads (och lite Botkyrka) lärare deltagit i har letts av prof. Astrid Pettersson, Stockholms universitet. Idag presenterar de sitt arbete med eleverna. Fantastiskt intressant! Och snart kan du se lite av deras presentationer här på bloggen.

Stort tack till Ingeborg, Carolin, Marita, Åsa, Madeleine, Olle, Henrik och Anncha. Klicka på namnet för att se deras presentation.