Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Lgr 11

Betyg åk 6: Diskussionsmaterial

I materialet Betyg åk 6 – Diskussionsmaterial ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs 6. Det kan i sin helhet eller i valda delar fungera som utgångspunkt för planering av studiedagar eller lärarlagsträffar och även i andra årskurser (7-9).
 

Blir betyg i sexan även ”betyg” i fyran?

Läste ett blogginlägg som berör något som jag och flera har funderat över: leder betygen i sexan till ”betyg” även i fyran och femman? Kunskapskraven i sexan beskriver med vilken kvalitet elever ska behärska de förmågor som återfinns i syftesdelen för olika betyg. Omdömen ska skrivas ”i förhållande till kunskapskraven” och i planeringen ska vi ”identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från”.

Hur jobbar man då utifrån kunskapskraven i åk 4-5? Jag har sett flera exempel på planeringar och annat material, bland annat denna som jobbar med betyg i åk 5 (om så endast E…). Nedan en tweet med ett uttalande från en elev som pratat om sitt omdöme (från @tiniskarinhatt).

Så var det ju inte tänkt att bli. Jag tänker att i en vilja att göra rätt utifrån att det står ”i förhållande till kunskapskraven” så blir det kanske inte det… Vi måste fundera över vad ”i förhållande till” kan betyda? Kunskapskraven är ju kopplade till förmågorna, och kanske kan man tänka att man skriver omdömen och gör bedömningar i relation till dessa? Bedömningarna fram till att slutbetyg sätts är ju till för att stödja elevens kunskapsutveckling, och blir fokus på bokstäver/siffror så tappar man ju syftet med omdömen. Sedan kan ju bedömningarna trots det få en formativ funktion, syftet handlar ju inte enbart om elevens omedelbara lärande. Åsa Hirsch konstaterar i en undersökning att främsta fokus med omdömen kanske är att läraren, när man tar sig tid för en mer djupgående analys, får syn på saker som man kan förändra i den fortsatta undervisningen.

Givet vad vi vet om risker med för tidiga betyg, betyg/feedback och etikettering så vore det ju olyckligt att i en ambition att göra rätt, säkerligen, så kan det bli ganska fel.

Är dina planeringar jämställdhetssäkrade?

Bloggkollegorna har satt igång ett konkret arbete där man utgår från lärarens planering som verktyg för ett fokuserat arbete med jämställdhetsfrågor. Lärarna i projektet säger att:

”Genom ett medvetet val av bilder i LPP:n kan vi utmana elevers föreställningar om kön i relation till ämnet. I ämneslagen kan vi problematisera våra didaktiska urval i respektive moment. Kan vi hitta material som både pojkar och flickor identifierar sig med? Om vi har material som innehåller stereotypa bilder av kön, hur kan vi lyfta dessa till diskussion med eleverna?”

Om behovet kan man man läsa mer om på bloggen Jämställd undervisning, och stöd i styrdokumenten hittar man bland annat här:

Lgr 11
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

”Läraren ska…//…verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen…”

 

Allmänna rådet för planering och genomförande av undervisningen
”Utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.”

”Analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

”Identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningenför att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

 

(Bildkälla: ETC)

Skolslöjd & Lgr 11

I samband med utställningen Skolslöjd arrangerar Nordiska museet med stöd av utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad två nätverks- och fortbildningstillfällen för slöjdlärare i hela landet.

14 mars, kl 18-20
Under det första tillfället ligger fokus på lärares didaktiska planeringsarbete utifrån den nya läroplanen, Lgr11. En viktig del av kvällens innehåll är ett idé- och utvecklingstorg där lärare ges möjlighet att granska, diskutera, låta sig inspireras av och utveckla redan existerande didaktiska planeringar och lektionsplaneringar/LPP:er. Kvällen inleds av Jenny Frohagen, licentiand i forskarskolan för ämnesdidaktik vid Stockholms Universitet samt läraren bakom bloggen Fröken slöjddidaktik.

28 mars, kl 18-19:30
Under det andra tillfället ligger fokus på bedömning av slöjdens förmågor. Två genomförda forsknings- och utvecklingsarbeten i slöjdundervisning kommer att presenteras. Det första arbetet är en s.k. learning study i slöjd som gjorts i årskurs 5 på Gustav Vasa skola om hur man undervisar om och bedömer symboliska uttryck i slöjdföremål. Det andra arbetet handlar om dokumentation och bedömning i årskurs 7-9 som gjorts på Mörbyskolan.

Anmälan
Anmälan senast den 5 mars på www.nordiskamuseet.se/fortbildning

Efterlysning!
Om du har gjort en LPP eller någon annan form av undervisningsplan utifrån Lgr11 som du vill få granskad/utvecklad och kan tänka dig att dela med dig av är du välkommen att skicka in denna. Vi kommer att välja ut ett tiotal att ingå i idé- och utvecklingstorget. Maila din undervisningsplan/LPP senast måndagen den 5 mars till: jenny.frohagen@utep.su.se

De lärare vars planeringar ställs ut belönas med ett exempel av boken Slöjda för livet – om pedagogisk slöjd (Borg & Lindström(red.), 2008)!

Inbjudan slöjdlärarkvällar i mars på Nordiska

Lgr 11 Svenska åk 7-9

En sammanställning som visar kopplingen mellan förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven i åk 7-9. Bra planeringsunderlag framtaget av Olle Carlgren på Höglandsskolan. 

Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6

Hösten 2012 införs betyg från årskurs 6. Med anledning av detta ger Skolverket ut ett bedömarträningsmaterial för ämnena svenska och svenska som andraspråk, matematik samt engelska. Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6.  Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med. Ett sätt du kan arbeta med materialet är att du först skaffar dig en överblick av alla delar, beslutar vilka delar du tänker använda och hur du ska planera in den tid som behövs för att du ska vara väl förberedd inför bedömningen av dina egna elevers prestationer i proven. Kanske bör du planera arbetet tillsammans med kolleger och skolledning, i ett nätverk eller tillsammans med kollegor från andra skolor. Träningen ger antagligen bättre effekt om du har någon att diskutera med. I respektive ämnes bedömarträning får du förslag på hur du och dina kollegor kan arbeta med just det materialet.

Materialet hittar du här.

Tack till tre skolor

Tack för inbjudan, utmanande frågor, feedback, input och smoothie.  Och tack för blommor och bok. Särskilt kul att träffa gamla bloppare, kontaktpersoner, BfLU:are och kursare! /Pernilla

Ett citat vi reflekterat över som något att tänka på när man formulerar vad som ska läras är från Dylan Wiliam:

”The clearer you are about what you want the more likely you are to get it, but the less likely it is to mean anything”.

(Notera att detta inte gäller för julklappslistor som en lärare påpekade…)

Alviksskolan x 2                          Enskedefältets skola                 Eriksdalsskolan

Tack Skolverket!

…och särskilt då radarparet Niklas Westin och Ulrika Lundqvist för presentationen av ”Allmänna råden med kommentarer för planering och genomförande av undervisning” för våra kontaktpersoner i Bedömning & Betyg. Det sades mycket klokt under eftermiddagen. Mitt favoritcitat (just nu…) från AR är:

”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.”

Slöjdfröken tänker om planeringar

Jenny Frohagen, stockholmslärare och forskarstuderande  bloggar på http://frokenslojddidaktik.blogspot.com/, nu senast om planeringar.

Vad bör vi fokusera på i första hand – en planering för eleverna? Eller en planering för oss lärare? Jag kan åtminstone särskilja två behov – en för undervisaren och en för den lärande. För mig som undervisar både yngre barn och slöjdlärarstudenter är det ett måste att anpassa spårket till mottagaren, eller åtminstone mängden text. Vi måste välja vad vi ska fokusera på – antingen skriver vi fram så pedagogiska planeringar som möjligt – som ett läromedel, något som kommer att användas i undervisningen. Eller så skriver vi fram planeringar på ett yrkesspråk – i syfte att dela med andra lärare, att utveckla den kollektiva kunskapsbasen – en framtida bank av kvalitativa uppgifter och arbetsområden och tankar kirng hur detta kan behandlas och organiseras. Alltfrån designen av det pedagogiska rummet – slöjdsalen – och hur den inreds och används, till hur vi bedömer elevers slöjdkunskaper och vad det är som ska bedömas.

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

…har nu kommit och hittas här. De diskuteras redan, bland annat här och här. Och i Stockholm 26 oktober. Kolla med rektor eller er kontaktperson på skolan om din skola är representerad.

Vi har tagit fram en powerpoint med koppling till Allmänna råden, se här. Använd gärna (CC-licensierad). Sharing is caring.