Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
matematik

Vilka frågor kan stimulera matematiskt tänkande?

Dan Meyer pratar om hur man kan tänka när man ställer frågor i klassrummet för att främja intresse, men framförallt matematiska förmågor och tänkande.

 

Matematik, Margareta och den Magiska Boxen

Margareta Oscarsson, utvecklingslärare i matematik, presenterar vilka olika diagnostiska verktyg som finns i matematik 1 september kl. 15-17  i Bolindersalen, Bolinders plan. Dessutom presenteras ”Mathematics inside the Black Box” som handlar om formativ bedömning, och alla deltagare  får ett exemplar. Anmäl dig här. (enbart för stockholmslärare)

”Strävorna” i matematik – nu Lgr 11 uppdaterade

NCM har uppdaterat sin ”matris” med exempel på matematikuppgifter kopplade till både förmågorna (de långsiktiga målen) och det centrala innehållet. Klicka på bilden nedan (och sedan på en av rutorna).

Mathematics in the Black Box

Margareta Oscarsson på Grundskoleavdelningen har varit med och översatt Dylan Wiliams och Jeremy Hodgens skrift ”Mathematics in the Black Box” som handlar om hur man kan arbeta formativt i klassrummet, den svarta boxen. Under hösten har Margareta även hållit i en utvecklingssatsning runt skriften tillsammans med lärare från Stockholm. Är du intresserad av få veta mer om skriften om formativ bedömning i matematik kan du kontakta Margareta på: margareta.oscarsson@stockholm.se.

Bedömningsdiskurser

Lisa Björklund-Boistrup, känd från PRIM-gruppen, har precis disputerat med avhandlingen ”Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study”. Låter kanske krångligt men är mycket intressant. Hon har studerat matematiklektioner i olika klassrum och identifierat fyra olika bedömningsdiskurser. De här diskurserna talar om vilken sorts feedback som äger rum, om det är elever som ger lärare feedback om undervisningen eller tvärtom. De visar också vad det är för matematik som är i fokus, om det är själva görandet, till exempel hur många uppgifter eleven har räknat, eller om det är matematiska processer som är i fokus.

De fyra diskurserna benämner hon:

1) Do it quick and do it right
Mest feed back från läraren
Slutna frågor
Fokus på produkter, ej processer
Läraren aktiv

2) Anything goes
Feed back mest i form av personlig, t.ex. beröm
Mest feedback från läraren
Några mer öppna frågor
Läraren mest aktiv

3) Anything can be up for discussion
Både feed back och feed forward 
Även elever kan ge feedback
Ofta öppna frågor
Ibland finns lärandemål
Man kan diskutera felaktiga lösningar, men det är ändå mer viktigt vad som är rätt och fel svar
Större möjligheter till lärande än de två tidigare diskurserna

4) Reasoning takes time
Alla tre viktiga delar i feedback förekommer: Feed back, feed forward och feed up
Både lärare och elever är agenter
Det finns ofta lärandemål
Eleverna utmanas
Långsammare tempo
Öppna frågor
Fokus på problemlösning, resonerande och konstruerande
Störst möjlighet till lärande utifrån ansatsen

Vi funderar om man hittar liknande feedbackdiskurser i andra klassrum? Skiljer det sig mellan ämnen? Mellan årskurser?

Läs Skolportens intervju med Lisa.